Haliru Mohammed Bello

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Haliru Mohammed Bello
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
aha n'asụsụ obodoHaliru Mohammed Bello Dezie
Aha ọmụmụHaliru Mohammed Bello Dezie
Aha enyereMohammed Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya9 Ọktoba 1945 Dezie
Ebe ọmụmụBirnin Kebbi Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, pidgin Naịjirịa Dezie
Asụsụ ọ na-edeBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
Ọkwá o jiMinister of Defence of Nigeria, Communications minister of Nigeria Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum Ahmadu Bello Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịAll Progressives Congress Dezie
Ụcha ime anyabrown Dezie
ụcha ntụtụ isiNtụtụ ojii Dezie
dochieAnthony Anenih Dezie
nnọchiaha nkeonweL485 Dezie

 

Haliru Mohammed Bello (amụrụ na 9 Ọktoba 1945) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria. A zụrụ ya na ọgwụ anụmanụ. Ọ rụrụ ọrụ ọchịchị dị iche iche n'okpuru ọchịchị ndị agha tupu afọ 1999.Ọ bụ Minista nke nkwukọrịta site na June 2001 ruo May 2003. Mgbe ọ hapụrụ ọrụ, e boro ya ebubo iri ngo metụtara ụlọ ọrụ nkwukọrịta Germany Siemens AG.

Ọ bụ Minista Nchebe site na Julaị 2011 ruo Juun 2012. A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi oche nke People's Democratic Party of Nigeria na 25 Mee 2015.

Afọ ndị mbụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Haliru Mohammed Bello na Birnin Kebbi, Kebbi State na 9 Ọktoba 1945. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ praịmarị na Birnin Kebbi, ọ gara Government College, Zaria, nke bụzi Berewa College. A nabatara ya na Mahadum Ahmadu Bello, Zaria na 1966, ma mụọ ọgwụ anụmanụ.

Ọ ghọrọ onye nkuzi na Mahadum Ahmadu Bello na Fellow nke College of Veterinary Surgeons of Nigeria .

N'afọ 1977, a họpụtara Mohammed ka ọ bụrụ Kọmishọna maka Ọrụ Ugbo maka Steeti Sokoto n'okpuru ọchịchị ndị agha nke General Olusegun Obasanjo, na mgbe ahụ Kọmishọna Maka Mmụta maka Steeti sokoto. Mgbe ọ laghachiri n'ọchịchị ndị nkịtị na 1979, Mohammed gbara ọsọ n'enweghị ihe ịga nke ọma maka osote Gọvanọ nke Sokoto Steeti na ikpo okwu Great Nigeria People's Party (GNPP). Ọ bụ odeakwụkwọ GNPP maka steeti Sokoto ruo n'ọnwa Disemba afọ 1983, mgbe ndị agha weghachiri ike n'okpuru Muhammadu Buhari ma machibido ndọrọ ndọrọ ọchịchị iwu. Mohammed rụrụ ọrụ maka ụlọ ọrụ onwe , mgbe ahụ a họpụtara ya ka ọ bụrụ osote onye isi njikwa na onye isi njirimara nke Rima River Basin and Rural Development Authority, ụlọ ọrụ Federal Ministry of Water Resources.

Ọchịagha Ibrahim Babangida họpụtara Haliru Mohammed dị ka onye na-ahụ maka ọrụ mbubata na Naịjirịa n'afọ 1988. [1] bụ onye isi nchịkwa mbụ nke ngalaba Customs and Excise, mgbe ahụ ọ bụ ọrụ nke Ministry of Internal Affairs, n'okpuru ndokwa ọhụrụ nke malitere na 16 Febụwarị 1988. [1]Ọ nọ n'ọkwa a ruo 1994, mgbe General Sani Abacha jiri Brigadier General S. O. G. Ango dochie ya.

N'oge mmemme mgbanwe 1995-98, Mohammed bụ onye guzobere Democratic Party of Nigeria (DPN).Mgbe Abacha nwụsịrị, Mohammed bụ otu n'ime ndị guzobere People's Democratic Party (PDP) na Kebbi State.

Septemba 1999 Onye isi ala Olusegun Obasanjo họpụtara Mohammed dị ka Kọmishọna na Revenue Mobilization Allocation na Fiscal Commission.

Minista nke nkwukọrịta[dezie | dezie ebe o si]

Mohammed ghọrọ minista na-ahụ maka nkwukọrịta na June 2001 na obere mgbanwe nke ụlọ ọrụ nke Onye isi ala Olusegun Obasanjo, na-anọchi Mohammed Arzika. A họpụtara ya n'oge gọọmentị na-eme atụmatụ ime ka Nigerian Telecommunications Limited (NITEL) bụrụ nke onwe. [2]N'ọnwa Disemba afọ 2001, Mohammed kwuru na onye na-achịkwa ya mehiere n'ịgbanwe ikikere analog mobile nyere MTS First Mobile, nke nwere ike igbochi atụmatụ maka netwọk GSM nke mba ahụ. [3] kwuru na gọọmentị na-agba MTS ume ịbanye na ekwentị na ime obodo.[4]'ọnwa Septemba afọ 2002, Mohammed kwupụtara na a na-etinye akara 400,000 iji mebie netwọk GSM nke NITEL na mpaghara North-west. [5]'ọnwa Mee afọ 2003, Mohammed kwadoro iwu ndị e degharịrị maka njikọ dị n'etiti ụlọ ọrụ ekwentị iji kwalite asọmpi.Mohammed hapụrụ ọrụ Mee 2003. [1]

Ihe ihere ndị e mere maka iri ngo[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2007, ụlọ ikpe Germany kpọrọ ọtụtụ ndị Naijiria a ma ama aha, gụnyere Mohammed, n'ihe ihere iri ngo metụtara ụlọ ọrụ nkwukọrịta Siemens AG. [6] boro Mohammed ebubo na ọ chịkọtara € 70,000 n'ime ego abụọ, ebubo ọ gọnahụrụ. [7]'ozuzu, ụlọ ikpe ahụ chọpụtara na Siemens kwụrụ € 12 nde na iri ngo iji nweta nkwekọrịta na Naịjirịa na mba ndị ọzọ, ma kwụọ ụlọ ọrụ ahụ € 201 nde.   [8]'ọnwa Nọvemba afọ 2007, ndị ọchịchị Germany nyere ozi ọhụrụ gbasara ihe ihere iri ngo Siemens.

The Independent Corrupt Practices and Other Related Offences Commission (ICPC) malitere nyocha.[9] isi ala Umaru Yar'Adua kwuru banyere ikpe ahụ "... a gaghị enwe ehi dị nsọ ma ọ bụ ihe mkpuchi maka onye ọ bụla a hụrụ na ikpe mara maka imebi iwu".

N'ọnwa Jenụwarị afọ 2010, ihe ihere ọzọ pụtara n'elu nkwekọrịta ijeri N5 maka inye ngwá ọrụ (M-tel), ụlọ ọrụ enyemaka nke NITEL.  Kọmitii na-ahụ maka mpụ akụ na ụba na ego (EFCC) malitere nyocha. N'afọ 2002, Mohammed lere anya na mkpesa Ericsson banyere omume Motorola n'ịgbalị inweta nkwekọrịta, na ndabere nke nchọpụta ya, e nyere Ericsson nkwekọrịta ahụ. [10] boro Mohammed ebughị ya ebubo na o mebiri ihe n'okwu a.

Ọrụ ya mgbe e mesịrị[dezie | dezie ebe o si]

Onye ndú PDP[dezie | dezie ebe o si]

Na June 2004 a họpụtara Mohammed dị ka osote onye isi oche nke PDP maka mpaghara North West, nke nwere steeti Kaduna, Katsina, Kano, Kebbi, Sokoto, Jigawa na Zamfara.< Na Machị 2008 Mohammed ghọrọ osote onye isi oche nke PDP.

[11]'ọnwa Ọgọstụ afọ 2008, Mohammed natara onyinye Diamond Nigerian Telecoms Award n'ememe na Lagos. N'ọnwa Jenụwarị afọ 2011, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi oche nke PDP mgbe Ụlọikpe Kasị Elu nke Enugu kwụsịtụrụ Okwesilieze Nwodo.

Mohammed kwadoro mgbanwe usoro mpaghara nke PDP ka Onye isi ala Goodluck Jonathan wee nwee ike ịzọ ọkwa ọzọ na 2011, kama ime ka onye si n'ebe ugwu bụrụ onye nnọchiteanya nke pati ahụ.

Minista na-ahụ maka nchekwa[dezie | dezie ebe o si]

Mohammed Minista na-ahụ maka nchekwa n'okpuru Onye isi ala Goodluck Jonathan n'etiti afọ 2011 na 2012.[12] wepụrụ ya na 22 June 2012 n'oge nsogbu nchekwa na-arịwanye elu n'ebe ugwu gụnyere mwakpo bọmbụ nke ndị Boko Haram.

Onye isi oche nke PDP[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe arụkwaghịm nke Onye isi oche PDP Board of Trustees (BOT), Anthony Anenih, BOT họpụtara Haliru Mohammed dị ka onye isi oche ya. A kwadoro nhọpụta Mohammed na 25 Mee 2015 site na BOT na nzukọ na ụlọ onye isi ala Aso Rock na Abuja. Mkpebi ahụ ihe a na-atụghị anya ya, ebe Anenih kwuru na ọ na-agba arụkwaghịm ka Jonathan wee nwee ike iwere ọkwa ahụ. [13]'abalị iri n'ọnwa Febụwarị n'afọ 2016, a napụrụ Bello ọrụ ya mgbe a kpughere na a na-ekpe ya ikpe n'ihe gbasara ebubo a na-ekwu na ọ na-ezighị ezi ego ịzụta ngwá agha.

Arụmụka[dezie | dezie ebe o si]

Kọmitii [14]-ahụ maka mpụ akụ na ụba na ego etinyelarị ebubo megide ya maka ọrụ ha na-ekwu na ọ na-eme ka ego maka ịzụta ngwá agha n'ọfịs onye ndụmọdụ nchekwa mba.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

1qqw

  1. Brief History of NCS. Nigeria Customs Service. Archived from the original on 2015-03-20. Retrieved on 2015-05-27.
  2. PDP's Men of Power. ThisDay (2001-11-10). Archived from the original on 2005-12-02. Retrieved on 2010-04-22.
  3. Tayo Ajakaye (2001-12-11). MTS Licence Revalidation A Mistake - Minister. ThisDay. Archived from the original on 2005-11-22. Retrieved on 2010-04-22.
  4. 400,000 NITEL GSM Lines Ready By December - Minister.. This Day (17 September 2002). Retrieved on 2010-04-22.
  5. Telecommunications Networks Interconnections Regulations. Nigerian Communications Commission (20 May 2003). Retrieved on 2010-04-22.
  6. Jide Babalola (18 Nov 2007). Siemens scandal: Nigerians call for probe. The Punch. Archived from the original on 2007-12-21. Retrieved on 2010-04-22.
  7. Angela Jameson (16 November 2007). Siemens bribes reached around world. Times Online.
  8. Jide Babalola (26 November 2007). ICPC receives fresh facts on Siemens scandal. ICPC NEWS. Independent Corrupt Practices Commission. Retrieved on 2010-04-22.
  9. Nigeria probes Siemens bribe case. BBC News (21 November 2007). Retrieved on 2010-04-22.
  10. Yusuf Alli (2010-01-07). Atiku's ex-ADC in row over N5b deal. The Nation. Archived from the original on 2010-01-11.
  11. Biodun Ajiboye - Phone Companies Don't Respect Consumers. ThisDay (2 August 2008). Retrieved on 2010-04-22.
  12. Leon Usigbe (23 June 2012). BOKO HARAM: Azazi, Bello Booted Out •Sambo Dasuki Now New NSA. Nigerian Tribune. Archived from the original on 24 June 2012. Retrieved on 2012-06-22.
  13. "PDP sacks Bello, appoints Senator Jibrin as acting BoT chairman", Daily Post, 10 February 2016. Retrieved on 14 February 2016.
  14. "PDP sacks Bello, appoints Senator Jibrin as acting BoT chairman", Premium Times Ng, 26 December 2015. Retrieved on 26 December 2015.

Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "Flashpoint20120623" defined in <references> group "" has no content.
Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "PremiumTimes20150525" defined in <references> group "" has no content. Àtụ:S-start Àtụ:S-ppo Àtụ:S-bef Àtụ:S-ttl Àtụ:S-aft

Àtụ:S-end