Mohammed Shuwa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Muhammed Shuwa
Federal Commissioner of Trade
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Succeeded byIsaac Shaahu as Minister of Commerce
General Officer Commanding of the 1st Division, Nigerian Army
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Succeeded byBrig. I.D. Bisalla
Personal details
Born(1939-09-01) 01 Sepụtemba 1939
Died2 Novemba 2012(2012-11-02) (aged 73)
Alma materBarewa College
Regular Officers Special Training School (Teshie)
R.M.A. Sandhurst
Military service
Allegiance Nigeria
Branch/service Naijiria Army
Years of service1958–1979
Rank Major general
Commands1 Division Nigerian Army
5th Battalion, Kano

Mohammed Shuwa (1 Septemba 1939 - 2 Nọvemba 2012) bụ onye isi ndị agha Naijiria na onye isi ndị isi mbụ na-achịkwa 1st Division nke ndị agha Naịjirịa. Shuwa nyere iwu 1st Division nke ndị agha Naijiria n'oge Agha Obodo Naijiria. E gburu ya na Maiduguri site n'aka òtù Boko Haram na 2 Nọvemba 2012.[1]

Mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Shuwa na Masharte, Borno Steeti na 1 Septemba 1939. Ọ gara Kala Elementary School (1946-1947), Bama Central Elementary School (1948-1950), Bornu Middle School (1950-1952), na Barewa College, Zaria maka agụmakwụkwọ sekọndrị ya (1952-1957).[2] Ya na Gen. Murtala Muhammed na Barewa na ụlọ ọrụ ndị agha sochirinụ. Ya na Murtala Muhammed na ndị ọzọ dị ka Illiya Bisalla, na Ibrahim Haruna, Shuwa sonyeere ndị agha Naijiria na 19 Septemba 1958 wee gaa n'ihu na ọzụzụ cadet mbụ ya na Regular Officers Special Training School na Teshie, Ghana.[3][4] Ọ natara ọrụ ya dị ka onye isi nke abụọ na Julaị 1961 mgbe ọ gụsịrị ọzụzụ cadet na Royal Military Academy Sandhurst.[5]

Ihe omume n'oge nnupụisi ndị agha Naijiria nke July 1966 na October Kano massacres[dezie | dezie ebe o si]

July 1966 Nnupụisi[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ahụ Lt. Col Shuwa bụ Commander nke 5th Battalion na Kano n'oge Mutiny nke ndị agha Naijiria nke July 1966 ebe ọtụtụ ndị isi agha Igbo gburu site na ndị ibe ha nke ugwu maka ihe ndị isi ugwu lere anya dị ka ịbọ ọbọ maka nnupụisi nke Jenụwarị 15, 1966 (nke ọtụtụ ndị isi Igbo duziri). Onye osote Shuwa na 5th Battalion, mgbe ahụ Major James Oluleye butere ụzọ site n'ịgwa ndị isi ụlọ ọrụ ya ka ha mechie ebe nkwakọba ngwá agha ma nyefee mkpịsị ugodi nkwakọ ngwaahịa na Olulye. N'ihi idu ndú Shuwa na Oluleye, a zọpụtara ndụ ọtụtụ ndị isi Igbo n'oge nnupụisi July.[6]

Mgbukpọ nke October Kano[dezie | dezie ebe o si]

Na ngwụcha Septemba 1966, e zigara Shuwa na Oluleye na 5th Battalion ma jiri Major Abba Kyari na Captain Auna dochie ha. N'October 1, 1966, ndị agha nke 5th Battalion nupụrụ isi ma malite ịgba égbè n'ebe a na-eme ngagharị iwe ka Major Kyari na-agwa ha okwu.[7] Ndị nnupụisi ahụ gburu Captain Auna na Regimental Sergeant Major Dauda Mumuni ebe Major Kyari nwere ike ịgbapụ ma zoo n'ebe obibi. Ndị agha na-eme ihe ike banyere n'ụlọ nkwakọba ngwá agha wee gbuo ndị Igbo na Kano gụnyere ụfọdụ ndị Igbo gbara ọsọ ndụ na-achọ ịbanye n'ụgbọelu na-aga n'ebe ndịda. Lt. Colonel Hassan Katsina, gọvanọ ndị agha nke Northern Region tinyere aka na enyemaka nke Lt Colonel Shuwa, Major Martin Adamu, na Lieutenant Garba Duba iji kwụsị nnupụisi ahụ.[7] Ndị nnupụisi ahụ meriri ndị otu ahụ na mbụ ma mesịa nweta enyemaka nke Emir nke Kano iji kwụsị nnupụis ahụ.[7]

Ọrụ n'oge Agha Obodo Naijiria (1967-1970)[dezie | dezie ebe o si]

Dị ka General Officer Commanding nke 1 Division nke ndị agha Naijiria n'oge Agha Obodo, Shuwa megidere ọdachi nke 2nd Division Onitsha nke Murtala Mohammed (ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ebe ndị ikom abụọ ahụ na-alụ ọgụ).[8]

Mgbe Major Kaduna Nzeogwu nwụrụ (nke bụ Biafran Lt. Col n'oge ahụ) n'agha ya na ndị agha Naijiria na Nsukka, ọ bụ mgbe ahụ Col. Shuwa onye gwara Onye isi ala Major-General Yakubu Gowon banyere ọnwụ Nzeogwu. N'agbanyeghị eziokwu ahụ bụ na Nzeogwu bụ onye agha iro nwụrụ n'agha megide ndị agha Naijiria, Gowon nyere iwu ka e bugara ozu Nzeogwu na Kaduna ma lie ya na nsọpụrụ agha zuru oke, ọbụlagodi na agha ahụ na-aga n'ihu na mpaghara Ọwụwa Anyanwụ.[9]

Afọ ndị Agha Obodo[dezie | dezie ebe o si]

Site na 1975 ruo 1979, Mohammed Shuwa jere ozi dị ka Federal Commissioner for Trade and Works.[10] Ọ lara ezumike nká na ndị agha Naijiria n'October 1, 1979, mgbe nchịkwa ndị agha nke General Olusegun Obasanjo nyefere ọchịchị aka ike na Naijiria na gọọmentị a họpụtara site na ọchịchị onye kwuo uche ya nke Onye isi ala Shehu Shagari.[3]

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Gen. E gburu Shuwa n'ụlọ ya na Maiduguri n'ụbọchị nke abụọ n'ọnwa Nọvemba n'afọ 2012 site n'aka ndị agha Boko Haram.[11]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ndepụta nke igbu ọchụ a na-edozighị

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Error on call to Template:cite web: Parameters url and title must be specifiedFani-Kayode. . Premium Times Nigeria.
  2. Uwechue (1991). Africa Who's who. Africa Journal Limited, 1991. ISBN 9780903274173. 
  3. 3.0 3.1 Omoigui. Military Rebellion of July 29, 1975: The Coup Against Gowon - Epilogue. Dawodu. Retrieved on 15 August 2015.
  4. Orji Kalu Pays Tribute To Late General Shuwa, Says He Protected Igbos … Salutes Sani Bello. Point Blank News (18 November 2012). Retrieved on 15 August 2015.
  5. (1971) West Africa Volume 25, Part 2. Afrimedia International, 1971. Retrieved on 15 August 2015. 
  6. Siollun (2009). Oil, Politics and Violence: Nigeria's Military Coup Culture (1966-1976). Algora Publishing, 2009. ISBN 9780875867090. Retrieved on 15 August 2015. 
  7. 7.0 7.1 7.2 Siollun (2009). Oil, Politics and Violence: Nigeria's Military Coup Culture (1966-1976). Algora Publishing, 2009, 134–135. ISBN 9780875867090. 
  8. Siollun (2009). Oil, Politics and Violence: Nigeria's Military Coup Culture (1966-1976). Algora Publishing, 2009, 163–164. ISBN 9780875867090. 
  9. Siollun. Who Killed Major Nzeogwu?. Gamji. Retrieved on 15 August 2015.
  10. General Muhammadu Shuwa [1933-2012]. Daily Trust Nigeria. Archived from the original on 23 September 2015. Retrieved on 15 August 2015.
  11. Abiodun (3 November 2012). Boko Haram: Retired general, 40 youths killed in renewed violence. The Nation (Nigeria). Retrieved on 15 August 2015.