Molara Ogundipe

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Molara Ogundipe
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya27 Disemba 1940 Dezie
Ebe ọmụmụLagos Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya18 Jụn 2019 Dezie
Ebe ọ nwụrụIjebu Igbo Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụacademic, activist, Odee akwụkwọ Dezie
ebe agụmakwụkwọLeiden University, University of London, Mahadum nke Ibadan Dezie
ogo mmụtaBachelor of Arts Dezie
agbụrụNdi Yoruba Dezie
Ụcha ime anyablack Dezie
ụcha ntụtụ isiNtụtụ ojii, dark brown hair Dezie
nnọchiaha nkeonweL484 Dezie

Omolara Ogundipe-Leslie (27 Disemba 1940 - 18 June 2019), [1] onye a makwaara dị ka Molara Ogundipe, bụ onye Naijiria na- ede uri, onye nkatọ, onye nchịkọta akụkọ, nwanyị na onye na-akwado ya. N'ịbụ onye a na-ewere dị ka otu n'ime ndị edemede mbụ na African Feminism, ọmụmụ nwoke na nwanyị na nkà mmụta akwụkwọ, ọ bụ onye na-ahụ maka mmekọrịta mmadụ na ibe ya bụ onye a bịara mara dị ka ikike dị irè na ụmụ nwanyị Africa n'etiti ndị inyom ojii na ndị inyom n'ozuzu. [2] O nyere mpempe akwụkwọ ahụ "Ọ bụghị Spinning na Axis of Maleness" na 1984 anthology Sisterhood Is Global: The International Women's Movement Anthology, nke Robin Morgan deziri. [3] A na-emere ya emume nke ọma maka iwepụta okwu STIWA [4] ma ọ bụ mgbanwe mmekọrịta ọha na eze n'Africa gụnyere ụmụ nwanyị. [5]

Ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Abiodun Omolara Ogundipe bụ onye a mụrụ na Lagos, Nigeria, mụbanye na ezinụlọ nke ndị nkuzi na ndị ụkọchukwu. Ọ gara ụlọ akwụkwọ Queen, Ede, wee bụrụ nwanyị mbụ nwetara akara ugo mmụta BA Honours na bekee na mahadum kọleji Ibadan, na kwa kọleji nke Mahadum London . [6] O mechara nweta akara ugo mmụta doctorate na Narratology (theory of narrative) na Mahadum Leiden, otu n'ime mahadum kacha ochie na Europe. Ọ kuziri ọmụmụ asụsụ bekee, Ide ederede, Comparative Literature na Gender site n'echiche nke ọmụmụ omenala na mmepe na mahadum dị na kọntinent dị iche iche, [7] ma bụrụkwa Prọfesọ nke English na Comparative Literature na Mahadum Port Harcourt, Rivers State Nigeria. [8] Ọ malitere ịbụ onye a ma ama n'isi mmalite ọrụ ya n'etiti ọrụ nka nke nwoke na-achị na-eche banyere nsogbu na-akpa ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị Africa nsogbu.

Akọwapụtara Molara Ogundipe dị ka onye "bụ onye na-ebute ụzọ n'usoro echiche nke na-apụta n'ime mmụọ nwanyị Africa. O nwere nghọta omenaala siri ike na nke gbanyere mgbọrọgwụ maka mgbanwe nke mmekọrịta nwoke na nwanyị n'ime ọha ndị Yoruba tupu oge ọchịchị na colonial dị ka ihe ndabere maka echiche", [9] N'ime ọtụtụ afọ, ọ bụ onye na-akatọ mmegbu a na-emegbu ụmụ nwanyị ma kwuo na a na-emegbu ụmụ nwanyị Africa karịa n'ọkwa na ọrụ ha dịka nwunye. N'ihi ọtụtụ njirimara ha, na ụfọdụ n'ime njirimara ha na-enwe mmasị n'ọkwa, ihe ùgwù, nkwado na ụlọ ọrụ. Ọ katọrọ ọnọdụ ụmụ nwanyị Afrịka nọ n'ihi mmetụta nke ihe owuwu ndị ọchịchị na-achị amachibidoro na nke ọhụrụ na-etinyekarị ụmụ nwoke Africa n'ogo nke mmekọrịta ọha na eze. Ọnọdụ ha bụkwa n'ihi ntinye nke ndị isi obodo site n'aka ụmụ nwanyị Africa n'onwe ha. [10] Otú ọ dị, ọ siri ọnwụ na nghọta nke mgbagwoju anya nke statuses nke ụmụ nwanyị Africa na omenala ha tupu oge ọchịchị na nke ụmụ amaala maka mkparịta ụka ọ bụla bara uru ma ọ bụ ọmụmụ banyere ụmụ nwanyị Africa.

Ogundipe nọ na-edu ndú nke mmegide nwanyị na ọmụmụ nwoke na nwanyị na Africa ruo ọtụtụ iri afọ. Ọ bụ onye guzobere na onye isi nke Foundation for International Education and Mentoring, bụ nke a raara nye ịkụziri ụmụ agbọghọ ozizi na omume ọma nke echiche nwanyị na nha anya nwoke na nwanyị. [7]

O biri ma rụọ ọrụ na West Africa, bụ ebe o hibere ebe a na-ede akwụkwọ na mahadum, na mgbakwunye na ọrụ ya na akwụkwọ, okike na ihe nkiri, na-atụnye ụtụ na ntinye aka ya na agụmakwụkwọ n'etiti ọha na eze.

Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri asaa na asatọ n'ụlọ ya dị na Ijebu-Igbo, Ogun State, Naịjirịa na June 2019. [1] [11] [12]

Ọ bụ ụmụ ya nwanyị abụọ ka ọ nwụghara: Dr. (Ts'gye Maryam) Rachel Titilayo Leslie, onye ọkà mmụta okpukpe na Africa bụ onye na-ede banyere mkpa ihe nketa Africa dị maka omenala ụwa, na Dr. Isis Imotara Leslie, PhD, onye na-ahụ maka ndọrọ ndọrọ ọchịchị. onye kuzirilarị ihe n'ọtụtụ mahadum US. Ụmụ ụmụ ya bụ Askia Tristan Folajimi Leslie, onye gụsịrị akwụkwọ na Kọmputa Engineering na Coding na Mahadum California, Berkeley, na Joshua Tolu Victoriano, onye e chiri echichi na nso nso a dị ka dikọn na Chọọchị Ọtọdọks nke Etiopia na Etiopia. [6]

Ederede[dezie | dezie ebe o si]

Mọlara Ogundipe bụ onye ndu nke ọmụmụ gbasara nwanyị na nwoke na nwanyị na Africa kemgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na 1963 na Mahadum London. [7] O dere maka ọtụtụ akwụkwọ agụmakwụkwọ na izugbe, ma bipụtakwara akwụkwọ akụkọ na-abụghị akụkọ ifo yana mkpokọta uri. Ọrụ ya gụnyere n'akụkọ ihe mere eme nke edemede ụmụ nwanyị: ibe ya "Ọ bụghị ịtụgharị na axis nke nwoke" dị na 1984 anthology Sisterhood Is Global: The International Women's Movement Anthology, nke Robin Morgan deziri, [3] na uri ya nọ na ya. 1992 anthology Daughters of Africa, nke Margaret Busby deziri . [13] [12]

Nkatọ[dezie | dezie ebe o si]

Dịka onye ọkà mmụta Naijiria, onye nkatọ, onye nkụzi na onye na-akwado ya, a ghọtara Ogundipe dị ka otu n'ime ndị edemede mbụ na ụmụ nwanyị Africa na ụmụ nwanyị. [14] Ọ rụrụ ụka maka feminism gbadoro ụkwụ n'Africa nke ọ kpọrọ "Stiwanism" (Social Transformation in Africa Including Women) n'akwụkwọ ya Recreating Ourselves . Ọkammụta a ma ama na onye na-agụ akwụkwọ, o bipụtara ọtụtụ ọrụ uri na nkatọ agụmagụ na mgbakwunye na ọrụ ya ndị edepụtara n'okpuru.

Stiwanism na-eche banyere ụkpụrụ asaa: "STIWA" 1) na-emegide Western feminism 2) na-enye kpọmkwem nlebara anya na ụmụ nwanyị Africa n'oge a dịkọrọ ndụ 3) na-ebute ụzọ n'ihu ụmụ nwanyị ụmụ amaala nke dịkwa adị na Africa 4) kwenyere na nsonye na itinye aka na ya. Mgbanwe ndọrọndọrọ ọchịchị na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke kọntinent Africa 5) na-emegide ahụ nwanyị, ọnọdụ mmadụ, obodo, na ọha mmadụ yana otu o si arụ ọrụ n'ime usoro mmekọrịta ọha na eze na akụ na ụba 6) kpachapụrụ anya maka onye ọ bụla na njirimara mkpokọta (dika okpukperechi, klaasị na ọnọdụ alụmdi na nwunye) 7) ghọtara na e nwere ọtụtụ ihe na njirimara na Africa na ndị mmadụ n'otu n'otu na-arụ ọrụ n'ụzọ dị iche iche na ndị na-emegiderịta onwe ha. [15]

Ogundipe, na mbụ n'ọrụ ya ekwupụtala na ezigbo onye ode akwụkwọ nwanyị kwesịrị ịghọta ma ọ bụ kọwaa nke ọma echiche nwanyị na otu esi akọ akụkọ gbasara nwanyị. O kwenyesiri ike na ikpugheghachi ọrụ ụmụ nwanyị na-arụ n'ụlọ ọrụ ọha na eze na Naijiria nwere ike bụrụ ụzọ kacha mma isi meziwanye ụlọ ọrụ ndị ahụ. A maara ya dị ka onye edemede nke ọrụ ya dọtara nke ọma mgbagwoju anya nke ndụ Africa. N'imeghachi Onwe Anyị: Ụmụ nwanyị Afrịka na Mgbanwe Dị Mkpa, o dere nke ọma gbasara nsogbu dị n'ịde n'asụsụ ọdịnala ya na nguzogide ụmụ nwoke na-emegide ịha nhatanha nwoke na nwanyị. [2] Site na nnukwu ahụmahụ agụmagụ na ọtụtụ ihe odide metụtara nwoke na nwanyị, Ogundipe nyere "oeuvre dị mgbagwoju anya" nke na-enyere ndị inyom Africa aka itinye aka n'iweta mgbanwe bara uru n'okwu metụtara okike, ezinụlọ na ọha mmadụ nke nwere ike ịkwalite mmepe mba na kọntinent. [9]

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Sew the Old Days and Other Poems, 1985
  • Ịmegharịa Onwe Anyị: Ụmụ nwanyị Africa & Mgbanwe Dị Mkpa, 1994
  • (ed. ) Ụmụ nwanyị dị ka ndị nka ọnụ, 1994
  • (ed. ya na Carole Boyce-Davies ) Na-agabiga ókè, Eprel 1995 (mpịakọta abụọ).
  • Gender na isiokwu. Ọgụgụ nke "Abụ Lawino" . Akwụkwọ akụkọ Leiden University. Leiden, CNWS, 1999
  1. 1.0 1.1 Ugbodaga (20 June 2019). Molara Ogundipe, frontline Nigerian Feminist dies. PM News. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "PMNews" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 Douglas, Carol Anne, "Women in Nigeria Today", off our backs, Washington, 30 November 1987.
  3. 3.0 3.1 Table of Contents: Sisterhood is Global. Catalog.vsc.edu. Archived from the original on 8 December 2015. Retrieved on 15 October 2015.
  4. Re-creating ourselves : African women & critical transformations : Ogundipe-Leslie, Molara : Free Download, Borrow, and Streaming (en). Internet Archive. Retrieved on 22 July 2020.
  5. Ogundipe-Leslie (1994). Re-Creating Ourselves: African Women & Amp; Critical Transformations. Africa Word Press. 
  6. 6.0 6.1 "OBITUARY: The Passing of Professor Molara Ogundipe-Leslie", Premium Times, 20 June 2019.
  7. 7.0 7.1 7.2 Edozie (2013). Everyone should pay attention to politics. Retrieved on 23 May 2018.
  8. Medeme (2013). Everyone should pay attention to politics. Retrieved on 23 May 2018.
  9. 9.0 9.1 Olaopa (2016). Omolara Ogundipe-Leslie: Between the Literary, the Feminine and the Cultural. Retrieved on 23 May 2018.
  10. Edward, Jane Kani, "Issues of Concern for African Ferminists", in Sudanese Women Refugees: Transformations and Future Imaginings, Palgrave Macmillan, 2007, p. 55.
  11. "Literary giant Omolara Ogundipe-Leslie dies at 78", The Guardian (Nigeria), 21 June 2019.
  12. 12.0 12.1 Obi-Young (21 June 2019). Molara Ogundipe, Poet, Editor, & Founder of the Stiwanist Movement in Feminism, Passes on at 78. Brittle Paper. Retrieved on 24 September 2021.Obi-Young, Otosirieze (21 June 2019). "Molara Ogundipe, Poet, Editor, & Founder of the Stiwanist Movement in Feminism, Passes on at 78". Brittle Paper. Retrieved 24 September 2021. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "BrittlePaper" defined multiple times with different content
  13. Busby, Margaret (ed.), Daughters of Africa, Jonathan Cape: 1992, p. 766.
  14. Buhari mourns Prof Ogundipe-Molara (en-US). Punch Newspapers. Retrieved on 2020-06-07.
  15. Edwin (2016). "Connecting Vocabularies", Connecting Vocabularies:: A Grammar of Histories, Politics, and Priorities in African and Islamic Feminisms, Expressing Feminism in Islam in Northern Nigerian Fiction. Northwestern University Press, 35–76. ISBN 9780810133686.