Moyo Okediji

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Moyo Okediji
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1956 Dezie
Ebe ọmụmụLagos Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụart historian, academic, onye ese Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Wisconsin–Madison, Mahadum Obafemi Awolowo, Mahadum nke Benin Dezie
Nwere ọrụ na mkpokọtaAckland Art Museum Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie
nnọchiaha nkeonweL485 Dezie

Moyo Okediji bụ onye ọkọ akụkọ ihe mere eme na onye na-ese ihe nke ọrụ ya nwere ọtụtụ ihe oyiyi na ihe ngosi nke akụkụ miri emi nke ọdịbendị Yoruba.[1] O so na Ona, otu ndị na-ese ihe na Mahadum Obafemi Awolowo .

Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Okediji na Lagos n'afọ 1956; ezinụlọ ya si n'obodo Oyo, na Oyo steeti. Nne na nna ya kwagara Ile-Ife mgbe Okediji dị obere ma ọ nọrọ ọtụtụ afọ ntorobịa ya n'obodo ochie ahụ. N'afọ 1977, ọ gụsịrị akwụkwọ n'ihe gbasara eserese na Mahadum nke Ife, mgbe nke ahụ gasịrị, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye enyemaka mgbe ọgụsịrị akwụkwọ na ngalaba nke nka na mahadum. Okediji mechara nweta nzere masers na Mahadum Benin wee laghachi na Mahadum Ife dị ka onye nkuzi. Mgbe ọ nọ na Benin, usoro nke onye na-ese ihe na Guyanese bụ Doris Rodgers metụtara ya, onye gụnyere ihe ịchọ mma nke sitere na Afrịka na ọrụ ya.[2]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

N'ọgwụgwụ afọ 1980 na mmalite afọ 1990, Okediji, ya na Kunle Filani na ndị ọzọ so n'òtù nka a na-akpọ Ona, òtù ahụ chọrọ ịkọwa okwu ndị Yoruba, ilu. Echiche na ọrụ nka ha gbanwere na eziokwu nke oge a nke Naijiria nke narị afọ nke iri abụọ.[3] N'oge ahụ, ọ dekwara obere magazin a na-akpọ Kurio Africana . Ndị otu ahụ mere ihe ngosi mbụ ha na Machị 1989 na Mahadum nke Ibadan .

Okedeji gara n'ihu inweta PhD na Mahadum Wisconsin n'afọ 1995. Ọ bụ onye nlekọta nke African na Oceanic Arts na Denver Art Museum site na 2003 ruo 2008. Ugbu a, ọ bụ onye ọrụ agụmakwụkwọ nke Mahadum Texas, Austin.[4]

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Okediji, Moyo, 2011, Western Frontiers of African Art. Rochester, NY: Mahadum nke Rochester

Press. .ISBN 9781580463706

  • Okediji, Moyo. 2003. The Shattered Gourd: Yoruba Forms in 20th Century American Art.

Seattle: University of Washington Press.  ISBN 0295981504.

  • Okediji, Moyo. 2002. African Renaissance: Old Forms, New Images in Yoruba Art. Boulder:

University Press of Colorado.  ISBN 0870816810.

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. University of California, Los Angeles. (1967). African arts. Vol 30, p43
  2. Harris, M. D. (1996). Contemporary yoruba art in ile-ife: History, continuum, motive, and transformation. Available from ProQuest Dissertations & Theses Globa, p172
  3. Harris p165
  4. Leslie Lyon. "Race, gender and sexuality in African art", University of Texas at Austen News, February 28, 2011. Retrieved on October 11, 2015.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]