National Museum of Unity, Ibadan

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
National Museum of Unity
national museum, museum, cultural heritage, ethnographic museum
Akụkụ nkeNational Commission for Museums and Monuments Dezie
Oge/afọ mmalite2002 Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Asụsụ obodoBekee, Asụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba Dezie
Asụsụ ọ na-edeBekee, Asụsụ Yoruba Dezie
kọntinentEluàlà Dezie
mba/obodoNaijiria Dezie
dị na ngalaba nhazi mpagharaIbadan Dezie
nhazi ọnọdụ7°23′6″N 3°52′8″E Dezie
curatorSikiru Olalekan Adedoyin Dezie
Onye ọrụNational Commission for Museums and Monuments Dezie
street addressAlesinloye Area, P.M.B. 5524, Ibadan, Oyo State Dezie
webụsaịtịhttps://g.co/kgs/z6MNZG Dezie
Map

Ibadan National Museum of Unity bụ ihe ngosi nka nke agbụrụ na steeti Ibadan, Naijiria. A raara ihe ngosi nka a nye omenala nke agbụrụ dị iche iche nke obodo Naịjirịa.

Nat Museum, Ibadan (4)

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

Ihe ngosi ahụ nwere ihe ngosi banyere Egunguns, Mmaawun, Ekpo, Egwu Atta, Dodo na Ekpe, yana ozi gbasara ọnọdụ ime mmụọ nke ọdịbendị Yoruba, Igbo, Efik, Ibibio na Ebira na mpaghara Middle Belt nke Naịjirịa. Ihe ngosi nka ahụ nwekwara ngwá egwu dịka ịgba, yana ọba, ihe oyiyi na ihe mkpuchi sitere n'akụkụ dị iche iche nke Naịjirịa. Ụlọ ihe ngosi nka ahụ nwere ihe ngosi banyere ite nke gụnyere ite dị ka efere a na-akpọ Kula nke a na-eji akwadebe nri.[1] Ihe ngosi nka ahụ nwere ihe ọkpụkpụ nke Nnamdi Azikwe, Tafawa Balewa na Ladoke Akintola, yana ihe ngosi banyere ebo Hausa, Igbo na Yoruba nke obodo Naijiria. Ihe ngosi nka ahụ nwere ihe ochie dị ka ihe ngosi nka nke Orisa Oko, Ile Ori, [lower-alpha 4] Orisa Ibeji dolls, ite ụrọ Amu eji echekwa mmiri, oriọna ọdịnala a maara na asụsụ Yoruba na Hausa dị ka Fitila na osisi xylophones.[2] Ihe ngosi nka ahụ nwekwara gongs na rattles, yana nchịkọta ite gụnyere efere ọdịnala na efere.[3] Ihe ngosi nka ahụ nwere nchịkọta ite emume eji eme ihe n'okpukpe Yoruba gụnyere Esu, Ogun na Osun.[4] Ihe ngosi nka ahụ nwere akwa ọdịnala yana ihe ngosi na-akọwa akụkọ ihe mere eme nke Aso-Oke.[5] Ihe ngosi nka ahụ nwere ụgbọala nke Premier nke mpaghara ọdịda anyanwụ, Ladoke Akintola. Ihe ngosi nka ahụ nwekwara ihe ọdịnala dị ka ihe mkpuchi Epa, Esie soapstone figures, yana nchịkọta ngwá ọdịnala Afrịka gụnyere Ogboni drums, [lower-alpha 5] Agidigbos na Egun Sato drum. [lower-alpha 6][6] Ihe ngosi nka ahụ nwere ebe a na-akpọ "Gallery of Unity", nke a na-egosipụta ngwá egwu dị iche iche, gụnyere drum cylindrical a na-akpọ "Joko-tofofo", nke a na-eji agwọ ọrịa. Tụkwasị na nke a, n'ebe a na-ese ite, e nwere ite nwere perforations eji eme frying a na-akpọ "Ikoko".[7]

Ihe edeturu[dezie | dezie ebe o si]

 

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. What you probably didn't know about Nigeria's home of historical artifacts (en). Pulse Nigeria (2018-04-30). Retrieved on 2021-10-17.
  2. Museums: Nigeria’s fading history and culture bank (en-US). Punch Newspapers (2019-05-03). Retrieved on 2021-10-17.
  3. Top Fun Places in Ibadan, Nigeria. Nigerian Finder. Retrieved on 2021-10-17.
  4. Tour Ibadan team finds out why Olubadan is not occupying Oja Oba palace (en-US). Elendu Reports Online (2018-12-05). Retrieved on 2021-10-17.
  5. Re-Org National Museum of Unity, Ibadan, Nigeria - Reconnecting with collections to right the wrong. International Centre for the Study of the Preservation and Restoration of Cultural Property. Retrieved on 2021-10-17.
  6. Abodunrin (2010-04-03). Akintola’s limousine (en). TNV The Nigerian Voice. Retrieved on 2021-10-18.
  7. Up on the road: online Diary Nigeria – October, 13th 2017 (en). University of Potsdam (2017-10-19). Retrieved on 2021-10-23.