Nduka Otiono

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Nduka Otiono
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria, Kánada Dezie
aha ezinụlọ yaNduka Dezie
Ebe ọmụmụSteeti Kano Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụ̀sụ̀ Ìgbò Dezie
Asụsụ ọ na-edeBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụOdee akwụkwọ, odee uri, academic, researcher Dezie
onye were ọrụMahadum nke Ibadan, Brown University, Carleton University Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum nke Ibadan, University of Alberta Dezie
kọntinentEluàlà, Olile anyanwu Amerika Dezie

  Nduka Anthony Otiono bụ prọfesọ Naijiria-Canada, onye edemede, onye na-ede uri, na onye nta akụkọ.  Ọ bụ onye nduzi, Institute of African Studies, Carleton University, na Ottawa, Canada na nyocha ya dịgasị iche iche na-ekwu maka otu akụkọ okporo ámá - akụkọ ndị a ma ama n'obodo ukwu na postcolonial Africa - si agafe ọtụtụ ọdịbendị, dị ka ọdịnala ọnụ, ndị nta akụkọ, ihe nkiri, abụ ndị a ma Ama, na netwọk mmekọrịta.[1][2][3][4][5][6]

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

Nduka Anthony Otiono si Ogwashi-Ukwu na Delta State, Midwestern Nigeria mana amụrụ ya na Kano.[1][7][8] Ọ nwetara Ph.D. ya na Bekee site na Mahadum Alberta na Canada (2011) na mgbakwunye na Bachelor of Arts (Hons) na Bekee na MA na Bekee sitere na Mahadim Ibadan, Naijiria na 1987 na 1990 n'otu n'otu.[9][10]

Ọrụ mmalite[dezie | dezie ebe o si]

Otiono bụ onye nta akụkọ na mmalite nke ọrụ ya. Ọ rụrụ ọrụ na mgbasa ozi na-ebipụta, na-elekwasị anya na akwụkwọ akụkọ na ọdịbendị, ma nweta nka na nhazi na njikwa.[2][10] N'ime afọ iri na ise ọ na-arụ ọrụ n'akwụkwọ akụkọ, ọ bụ odeakwụkwọ mba nke Association of Nigerian Authors (2001-2005) onye guzobere nchịkọta akụkọ nke The Post Express Literary Supplement (PELS), nke meriri Literary Column of the Year 1997 na ANA Merit Award mbụ na 1998.[1][8][11] The Night Hides with a Knife (akụkọ dị mkpirikpi), nke meriri ANA / Spectrum Prize, Voices in the Rainbow (abụ), nke bụ onye ikpeazụ maka ANA / Cadbury Poetry Prize, na Love in a Time of Nightmares (abụ), maka nke ọ natara James Patrick Folinsbee Memorial Scholarship na Creative Writing, bụ naanị ọrụ ole na ole o bipụtara. Ọ gbanwere gaa na agụmakwụkwọ na 2004 wee malite ịrụ ọrụ dị ka onye nkuzi na Mahadum nke Ibadan's Department of English.[8]

Ọrụ ya na Canada[dezie | dezie ebe o si]

Otiono hapụrụ Naijiria gaa Canada n'afọ 2006. N'afọ 2011, ọ nwetara Ph.D. ya na Bekee na Mahadum Alberta ma n'otu afọ ahụ, o nwere otu afọ postdoctoral fellowship na Mahadim Brown, ebe a họpụtara ya dịka osote prọfesọ nleta.[5][1]

N'afọ 2014, ọ ghọrọ osote prọfesọ na Carleton's Institute of African Studies, Ottawa, Canada. N'afọ 2020, e buliri ya n'ọkwa osote prọfesọ na Carleton's Institute of African Studies.   N'afọ 2022, ọ ghọrọ onye nduzi, Institute of African Studies, Mahadum Carleton, a họpụtakwara ya dị ka onye ndụmọdụ ngalaba maka Anti-Black Racism na Black Inclusion site n'aka ndị isi mahadum n'otu afọ ahụ.[8][9]

Ebe nyocha[dezie | dezie ebe o si]

Ihe nchoputa Otiono gụnyere Cultural Studies, Oral Literature, Postcolonial Studies, Media and Communication Studies, Globalization na Popular Culture.[2]

Onyinye, nsọpụrụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2006, Otiono meriri FS Chia Doctoral Scholarship na Mahadum Alberta.[12][5]  Otu afọ mgbe e mesịrị, a họpụtara ya maka Trudeau Scholarship na 2008, e nyere ya Professional Development Research Grant.[13] N'otu afọ ahụ, otu ụlọ ọrụ ahụ nyere ya Andrew Stewart Memorial Graduate Prize for Research. N'afọ 2009, ọ meriri Sarah Nettie Christie Research Award, William Rea Scholarship, Izaak Walton Killam Memorial Scholarship. N'afọ 2010, ọ meriri James Patrick Folinsbee Memorial Scholarship na Creative Writing, n'afọ 2011 a họpụtara ya maka ihe nrite ọla edo nke Gọvanọ General.[13] N'afọ 2015 na 2016 ọ natara Carnegie African Diaspora Fellowship ma n'afọ ikpeazụ ọ meriri Capital Educators" award maka ịdị mma na nkuzi. N'afọ 2017 ọ meriri Carleton University Faculty of Arts and Social Science Early Career Research Excellence Award na n'afọ 2018 e nyere ya Black History Ottawa Community Builder Award.[8][14][15] N'afọ 2022, o mere ya na ndepụta ikpeazụ nke Archibald Lampman Prize maka uri maka akwụkwọ akụkọ ya DisPlace na 2023 ọ bụ otu n'ime ndị mmeri nke FASS Research Excellence Awards.[1][16]

Akwụkwọ ndị e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • The Night Hides with a Knife 1995 (Akụkọ dị mkpirikpi).[17]
  • Olu na Rainbow (Abụ) 1997[18]
  • Anyị ụmụ nwoke: Anthology nke ụmụ nwoke na-ede banyere ụmụ nwanyị (1998)[19]
  • Camouflage: Best of Contemporary Writing from Nigeria (2006).[20]
  • Ịhụnanya n'oge nrọ ọjọọ. (Ebe e dere uri) 2008.[21]
  • Polyvocal Bob Dylan: Egwú, Egwuregwu, Akwụkwọ.[22]
  • Akụkọ maka onye njem: Anthology na nsọpụrụ nke Pius Adesanmi.[23]
  • Nkwupụta Akụkọ Akụkọ n'Africa: Beyond Text.[24]
  • DisPlace: The Poetry of Nduka Otiono. (2021).[25]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 Edeme (2022-08-23). Nigerian-born scholar shortlisted for Canadian poetry award (en-US). Punch Newspapers. Retrieved on 2023-05-16.
  2. 2.0 2.1 2.2 Dr. Nduka Otiono (en-US). carleton.ca. Retrieved on 2023-05-16.
  3. Nigeria: As Winner of Carnegie African Diaspora Scholar Fellowship, Nduka Otiono, Joins Delsu.
  4. The media cannot be captured. The Vanguard.
  5. 5.0 5.1 5.2 Nigeria's Nduka Otiono Wins Research Excellence Award at Canadian University – Independent Newspaper Nigeria. independent.ng. Retrieved on 2023-05-16.
  6. Otiono, Nigerian-Canadian, appointed director of African studies institute at Carleton University (en-US). TheCable (2022-06-17). Retrieved on 2023-05-16.
  7. Reporter (2022-08-24). Nigerian-born scholar, Nduka Otiono shortlisted for Canadian poetry award (en-US). The Street Journal. Retrieved on 2023-05-16.
  8. 8.0 8.1 8.2 8.3 8.4 The portrait of an artist as a scholar (en-US). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News (2018-09-23). Archived from the original on 2020-09-18. Retrieved on 2023-05-16.
  9. 9.0 9.1 Soyombo (2022-06-16). Nigerian Academic Nduka Otiono Appointed Director at Canadian University (en-GB). Foundation For Investigative Journalism. Retrieved on 2023-05-16.
  10. 10.0 10.1 Nduka Otiono.
  11. African-Writing Online; Poetry; Nduka Otiono. www.african-writing.com. Retrieved on 2023-05-16.
  12. Nigerian writer, Nduka Otiono, appointed Director at Canadian University -. The NEWS (2022-06-16). Retrieved on 2023-05-16.
  13. 13.0 13.1 Saturday Sun: Nduka Otiono-Odyssey Of Nigerian Scholar-writer In Canada | Sahara Reporters. saharareporters.com. Retrieved on 2023-05-16.
  14. Community Builder Awards (en). Black History Ottawa. Retrieved on 2023-05-16.
  15. Ottawa community honours Otiono. The Nation (Nigeria).
  16. FASS Research Excellence Awards Recipients (en-US). Faculty of Arts & Social Sciences. Retrieved on 2023-05-17.
  17. N. (1995). The Night Hides with a Knife (Short Stories). Ibadan: New Horn Press and Critical Forum.. ISBN 978-978-8033-59-2. 
  18. N. (1997). Voices in the Rainbow (Poems).. Lagos: Mace Books Ltd.. ISBN 978-978-8033-60-8. 
  19. (1998) in Osondu: We-men: An Anthology of Men Writing on Women. Ibadan: New Horn Press and Critical Forum. ISBN 978-32518-5-6. 
  20. N. (2006). Camouflage: Best of Contemporary Writing from Nigeria.. Yenagoa: Treasure Books & Mace Associates Ltd.. ISBN 978-978-8033-62-2. 
  21. N. (2008). Love in a Time of Nightmares. (Poems). Maryland, USA: Publish America. ISBN 978-1-60474-033-2. 
  22. N. (2019). Polyvocal Bob Dylan: Music, Performance, Literature.. Switzerland: Palgrave Macmillan. ISBN 978-3-030-17042-4. 
  23. N. (2020). Wreaths for a Wayfarer: An Anthology in Honour of Pius Adesanmi.. Lagos: Narrative Landscapes Press. ISBN 978-978-56990-0-5. 
  24. N. (2021). Oral Literary Performance in Africa. Oxon and New York: Routledge. ISBN 9780367482145. 
  25. N (2021). DisPlace: The Poetry of Nduka Otiono. Waterloo: Wilfrid Laurier University Press.. ISBN 9781771125383.