Nils Bang

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Nils Bang n'ụgbọ HMS Hecla na 15 Febụwarị 1966, n'oge njem nyocha Benguela Current
Nils Bang
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịSouth Africa Dezie
Aha enyereNils Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya13 Septemba 1941 Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya2 Disemba 1977 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụọkà mmụta sayensị Dezie
ebe agụmakwụkwọMerchiston Preparatory School Dezie

Nils Daniel Bang (13 Septemba 1941 - 2 Disemba 1977) bụ onye sayensị na-ahụ maka ihe ndị dị n'oké osimiri na South Africa bụ onye ọsụ ụzọ na ọmụmụ nke ọdịdị dị mma nke usoro mmiri na-asọba n'ụsọ oké osimiri. [1] [2] Machị 1969, Bang malitere, hazie ma mezuo ọrụ nyocha ụgbọ mmiri mbụ nke South Africa, [1] Agulhas Current Project, n'ogologo nke ugbu a. [3][4][5][6] bụ ezie na e mere nnyocha ahụ na mmefu ego pere mpe na ngwá ọrụ ndị na-adịghị mma, [1] ọmụmụ ihe Bang na-eji ọtụtụ puku bathythermograph dịpụrụ adịpụ emechara site na foto satellite [2] na radiation thermometry.

N'ọhịa nke oceanography anụ ahụ, na nhazi dị mma nke usoro mmiri na-eto n'ụsọ oké osimiri, [7] Bang - tinyere W.R.H (Bill) Andrews na Larry Hutchings, ndị ibe ya na biological oceanography - mepụtara ọrụ nke a nabatara n'ọhụrụ ha. Ọrụ Bang [8]-enye ìhè na ọganihu nke mmiri na-agbanye n'akụkụ ihu na usoro mmiri na-arịgo n'ụsọ oké osimiri na meandering nke ihu.

N'oge ọnwụ ya, mgbe ọ dị afọ 36, Bang bụ onye isi nke Physical Oceanography Division nke National Research Institute for Oceanology na Council for Scientific and Industrial Research (South Africa). [9]

Ọrụ sayensị[dezie | dezie ebe o si]

Nnyocha nke Nils Bang malitere na 1965 mgbe ọ sonyeere ngalaba Naval Oceanographic Research na Youngsfield, nso Cape Town. Mgbe ahụ [10] kwagara na Oceanographic Institute na Mahadum nke Cape Town, ebe a rụzuru nyocha ya dị mkpa. Na June 1965, a họpụtara ya dị ka onye nnọchi anya South Africa n'ụgbọ mmiri nyocha US, Atlantis II, ụgbọ mmiri nke Woods Hole Oceanographic Institution, iji sonye na ọtụtụ ụgbọ mmiri International Indian Ocean Expedition, nke ọ sonyeere na njem nke kọntinent site na Maputo ruo Durban - na-eme nchọpụta banyere evolushọn na mkpa nke canyons n'okpuru mmiri - wee gaa Australia, na-eleta ụlọ ọrụ oceanographic n'ebe ahụ. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ post-doctoral na Geophysical Institute, Mahadum Bergen, Norway, ọ sonyeere National Research Institute of Oceanography nke Council for Scientific and Industrial Research, Durban, ebe ọ nọgidere ruo ọnwụ ya.

Ọrụ Agulhas ugbu a[dezie | dezie ebe o si]

Emere ya n'ogologo nke ugbu a, n'ebe ndịda nke latitude 27°S, ọrụ ụbọchị iri na asatọ a, site na 6 ruo 24 Machị 1969, gụnyere ụgbọ mmiri atọ: ụgbọ mmiri nyocha nke Mahadum Cape Town Thomas B. Davie, CSIR's Meiring Naude, na Ngalaba Azụmaahịa Oké Osimiri Africana II. A na-enweta ọtụtụ n'ime data ndị a chịkọtara site na ndekọ thermograph nke ụgbọ mmiri: [11] Thomas B. Davie na-arụ ọrụ site n'ebe ọdịda anyanwụ gaa n'ebe ọwụwa anyanwụ na-arụkọ ọrụ n'etiti Mossel Bay na Great Fish River (ruo kilomita 500 n'ebe ndịda), ebe Meiring Naude na Africana II na-arụ otu oge site n'ọwụwa anyanwụ gaa n"ebe ọdịda Anyanwụ, nke mbụ na-ekpuchi Kosi Bay ruo n'akụkụ Ọwụ London na nke ikpeazụ Mossel Bay ruo St Helena Bay. Ụgbọelu CSIR - nke nwere thermometer radiation infrared maka ịlele okpomọkụ nke oké osimiri site na ịdị elu nke 1,000 ụkwụ - na-efefe gafee mmiri site na Cape St Lucia ruo Cape Town. [12] weere ihe dị ka 10,000 mmiri mmiri n'oké osimiri na ọnụ ọgụgụ yiri nke ahụ nke okpomọkụ. A na-akpọ ugwu mmiri a na-amaghị ama nke dị mita 9,500 n'oge njem ahụ Davie Seamount.

Mgbanwe[dezie | dezie ebe o si]

Nchọpụta nke Agulhas Current Project gosipụtara [13] isi ihe iji ghọta ihe na-eme ugbu a bụ ụzọ ọ si laghachi azụ n'onwe ya, [14] ihe omume Bang kọwara dị ka "retroflection", [15] [16] nke a na-ejikarị akọwa ụzọ eriri afọ ma ọ bụ akpa nwa nwere ike isi laghachi azụ. Okwu a aghọwo okwu a na-ahụkarị n'etiti ndị na-amụ banyere oké osimiri.

Ezigbo Ụgbọelu Olileanya[dezie | dezie ebe o si]

[17]'ịgbaso ọmụmụ nke usoro Southern Benguela n'ụsọ oké osimiri ọdịda anyanwụ nke South Africa, Bang na Andrews tụrụ anya ma mesịa chọpụta ụgbọ elu dị n'ihu nke dị n'akụkụ etiti nke Cape Peninsula - mmetọ nke mmiri Agulhas Current - nke ha kpọrọ Good Hope Jet . [18] Jet na-arụ ọrụ dị mkpa n'ibu àkwá na igurube nke azụ dịgasị iche iche site na ebe ha na-enweghị nri [19] Agulhas Bank na-amụ nwa na ebe ndị ọzọ na-azụ ụmụ n'ụsọ oké osimiri. [20]

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Nils Bang na Durban, South Africa, na 13 Septemba 1941. Nna ya bụ Daniel Nielson Bang, onye ọkà mmụta asụsụ Zulu na nwa nke ndị ozi ala ọzọ Norwegian, nne ya bụ Anna Maria Bang (née Linde), nwa nwanyị nke ndị ozi ọzọ Sweden. O nwere nwanne nwanyị na nwanne nwoke, Anaida na Knut Olav. Ọ gara Merchiston Preparatory School na mgbe e mesịrị Harward, ha abụọ nọ na Pietermaritzburg. N'oge ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ, ọ bụ nwa akwụkwọ ụgbọ mmiri ma gaa ọmụmụ ihe ụmụ akwụkwọ ụgbọ mmiri nke Commonwealth na Britain. Ọ gụrụ akwụkwọ mbụ na Mahadum Natal ma mesịa na Mahadim Cape Town ebe e nyere ya PhD na 1974. (Nkwupụta: Southern Benguela System: Ọdịdị Oceanic dị mma na Ihe Na-ekpebi Okpomọkụ).

Alụmdi na nwunye na ụmụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọ lụrụ Mary Alison Coombe, onye na-amụ nwa, na 21 Ọgọst 1965, na Pietermaritzburg. O kwuru na ihe mere o ji mee ihe atụ nke "retroflection" bụ nwunye ya onye kụziiri ya okwu ahụ n'oge ọ na-amụ nwa. N'afọ 1967, a mụrụ nwa ha nwanyị mbụ, Kirsten, na Cape Town, ụmụ nwanyị abụọ ọzọ, Solveig na 1970 na Janice na 1973.

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Nils Bang nwụrụ, mgbe ọ dị afọ 36, n'ọrịa kansa eriri afọ, n'ụlọ ọgwụ Entabeni nke Durban na 2 Disemba 1977. [21] N'isi ụtụtụ na 27 Jenụwarị 1978, ndị ọrụ CSIR tinyere enyi ya, Port Captain Jimmy Deacon, nke lara ezumike nká, n'ụgbọ mmiri nyocha Meiring Naude, tinyere ntụ ya n'oké osimiri dị n'etiti Umkomaas na Scottburgh n'ụsọ oké osimiri ndịda Natal.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Coastal Upwelling Ecosystems Analysis (January 1978) Vol 7
  2. South African Journal of Science (January 1978) Vol 74.
  3. Schumann, E.H. (1987) The coastal ocean off the east coast of South Africa. Transactions of the Royal Society of South Africa 46, 215–229
  4. Walker, N.D. (1986) Satellite observations of the Agulhas Current and episodic upwelling south of Africa. Deep-Sea Research 33, 1083–1106
  5. Lutjeharms, J.R.E. (1981) Features of the southern Agulhas Current circulation from satellite remote sensing. South African Journal of Science 77, 231–236
  6. Sciendaba, Vol XII No 48, 15 December 1977
  7. Coastal Upwelling Ecosystems Analysis (January 1978) Vol 7
  8. Mooers, C.N.K. (1978) Coastal Upwelling Ecosystems Analysis (CUEA) Newsletter Vol 7, No 1, January 1978
  9. Sciendaba (15 December 1977). Vol XII No 48
  10. South African Journal of Science (January 1978) Vol 74
  11. Bang, N.D. (1970) Dynamic Interpretations of a Detailed Surface Temperature Chart of the Agulhas Current Retroflexion and Fragmentation Area. South African Geographical Journal Volume 52, Issue 1, 1970
  12. The Cape Argus, 26 March 1969
  13. Bang, N. D. and F. C. Pearce (1970) Hydrological data. Agulhas Current Project, March 1969. Institute of Oceanography, University of Cape Town. Data Report No.4, 26pp.
  14. Bennett, Sara L (1988). Where Three Oceans Meet: The Agulhas Retroflection Region. Woods Hole Oceanographic Institution Massachusetts Institute of Technology
  15. J. R. E. Lutjeharms (2006). Three decades of research on the greater Agulhas Current. Ocean Sci. Discuss., 3, 939–995
  16. The Agulhas Current retroflection (2007), Related Papers, South Atlantic Meridional Overturning Circulation (SA MOC) workshops, Physical Oceanography Division (PhOD), Atlantic Oceanographic & Meteorological Laboratory National Oceanic & Atmostpheric Administration. South Atlantic Meridional Overturning Circulation workshop related papers
  17. South African Journal of Science (January 1978) Vol 74
  18. Bang, N. D., and W. R. H. Andrews (1974), Direct current measurements of a shelf-edge frontal jet in the southern Benguela system, Journal of Marine Research, 32, 405 – 417
  19. Benguela Current Large Marine Ecosystem Programme (2007) The Changing State of the Benguela Current Large Marine Ecosystem: Expert Workshop on Climate Change and Variability and Impacts Thereof in the BCLME Region. 15–16 May 2007. Workshop report compiled by Jennifer Veitch
  20. Shannon L.V. and M.J. O'Toole (1999) Synthesis And Assessment of Information on the Benguela Current Large Marine Ecosystem (BCLME). Thematic Report No 2. Integrated Overview of the Oceanography and Environmental Variability of the Benguela Current Region. Windhoek, Namibia
  21. South African Journal of Science (January 1978) Vol 74