Njikọ Ọhịa Congo Basin

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Congo Basin Forest Partnership (CBFP) bụ atụmatụ na-enweghị uru iji kwalite nchekwa na nlekọta dị mma nke oké ọhịa ndị dị na Congo Basin.[1] Ebumnuche ọrụ a bụ imeziwanye usoro na ịkekọrịta ozi nke òtù ndị metụtara ya.[2] Ọ bụ United States na-eduzi ya ma ihe karịrị gọọmentị mba 40 na ndị na-etinye ego na-akwado ya.[2]

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Akụkọ CBFP na September 2002 na Johannesburg World Summit on Sustainable Development site n'aka ike nke US State Colin Powell na ndị isi ọgụ Africa. E wuru ya n'otu usoro ahụ dị ka Yaounde Declaration, nke mmepụta ya bụ "ichebe ndị site na iche nke iwu ike, ebe echedoro, iwu mmepụta ihe, na ihekwere omume maka iji kwụsị eme ihe".

aha mbụ nke CBFP mere na Paris, France, na January 2003, ma kwekọọ na akwụkwọ nhazi bụ isi, mbụ aha onye nhazi, ihe na-eme nke Ndị Minista nke Ọhịa nke Central Africa dị ka isi ndị agha ndị, isi, iwu, na ntụ ntụ ya, ma kweta na "Plan de Convergence" nke ahụ dị ka usoro maka omume CBFP n'etiti.

N'Ọnọ Ọktoba afọ 2003, CBFP nwere ihe nke ahụ na eze meghere na Yaounde, Cameroon, iji ihio ebu na ọrụ nke Ndị Minista nke Ọhịa nke Central Africa, nke mere aha onye na-akwado CBFP na akwụkwọ ahụ.

Na Nọvemba 11 na 12, 2003, Njikọ ahụ zutere ọzọ na Yaounde iji kpọkọta Central African Forest Commission (COMIFAC), ndị mmekọ mmepe, NGO, òtù mba ụwa, na ndị nnọchi anya ụlọ ọrụ onwe.[3]

Na Febụwarị 12, 2004, Onye isi ala US George W. Bush kwadoro Iwu Njikọ Ọhịa Congo Basin .[4]

CBFP zutere na Douala, Republic of Cameroon na Machị 1 na 2,2011. Ka ọ dị ugbu a, na September 14, 2011, igwe ahụ zutere na Yaounde iji ikike mmegide nke map ụzọ, iji nnukwu ihe ihe ịma aka na-achọpụta, na imelite akwụkwọ ọrụ.

Na Nọvemba 15, 2011, ndị nnọchiteanya si mba asatọ dị n'etiti Afrịka zukọrọ iji mepụta atụmatụ ọrụ ọhụrụ iji mee ka iwu anụ ọhịa nke mba sie ike.[5]

United States kwadoro Njikọ Ọhịa Congo Basin site na 2003 ruo 2004, France site na 2005 ruo 2007, na Germany site na 2008 ruo 2009. Ọ nweghị ụbọchị njedebe a haziri ahazi ma ga-anọgide na-arụ ọrụ ma ọ bụrụhaala na ọ nwetara ego zuru ezu.[6]

Ebumnuche[dezie | dezie ebe o si]

Agha ekwupụtara nke Kongo Basin Forest Partnership bụ "ịkwalite njikwa na-adịgide nke ike nhọrọ na anụ ndị nke Congo Basins site n'imeziwanye n ihi okwu, imekọ ihe ọnụ, na imekọ ọnụ n'etiti ndị mmekọ niile". fim ya akpọ ichekwa gburugburu ebe obibi na ụdị dị iche nke anụ ụfọdụ na mkpa, yana ime ka ojiji na mmetụta ha dịgideadịgide maka ogologo uru oge nke mpaghara ahụ na ndị bi na ya. N'ịchụso amụma a, ahụ ahụ na- akara akụ na-enye, ibelata ogbenye, irẹ site na nchekwa na nchekwa na-aga n'ihu nke ihe ihe okike, anụ anụ na-, yana ozi n' etiti ndị mmekọ na ndị mmekọ.

CBFP na-arụkọ ọrụ ọnụ na Central African Forest Commission, ụlọ ọrụ mpaghara na-ahụ maka ọhịa na iwu gburugburu ebe obibi, nhazi na nkwekọrịta, na ebumnuche nke ịkwalite nchekwa na nlekọta na-aga n'ihu nke usoro okike nke Congo Basin.[7] Ihe ndị isi CBFP na-elekwasị anya bụ nchedo na njikwa nke ihe ndị sitere n'okike achọrọ maka mmepe akụ na ụba na mmekọrịta mmadụ na ibe ya, oké ọhịa, mkpochapụ ịda ogbenye, ụdị dị iche iche nke ihe ndị dị ndụ, usoro ụlọ ọrụ maka mmepe na-adịgide adịgide, na ịgbanwe usoro oriri na mmepụta na-enweghị ike.[6] Ihe ndị ọzọ ọ na-elekwasị anya bụ mmepe na-adịgide adịgide maka Africa, agụmakwụkwọ, mmiri, mmepe ime obodo, njem nleta, ọrụ ugbo, na mgbanwe ihu igwe.[6]

Ala ndị a na-echebe[dezie | dezie ebe o si]

  • Ugwu Alen - Ugwu Cristal Inselbergs Ọhịa Ala (Equatorial Guinea & Gabon)[2]
  • Gamba - Conkouati Forest Landscape (Gabon, Congo) & (Democratic Republic of Congo)[2]
  • Lope - Chaillu - Louesse Ọhịa Ala (Gabon & Congo)[2]
  • Dja - Minkebe - Odzala Tri-national Forest Landscape (Cameroon, Congo & Gabon)[2]
  • Ọhịa Mba atọ nke Sangha (Cameroon, Congo, Central African Republic)[2]
  • Lac Tele - Lac Tumba Swamp Forest Landscape (Congo & Democratic Republic of Congo)[2]
  • Ọhịa Bateke Plateau Savanna Landscape (Congo & Gabon)[2]
  • Maringa/Lopori - Wamba Forest Landscape (Democratic Republic of Congo)[2]
  • Salonga - Lukenie - Ọhịa Sankuru (Democratic Republic of Congo)[2]
  • Maiko - Lulunguru Tanya - Kahuzi Biega Forest Landscape (Democratic Republic of Congo)[2]
  • Ituri - Epulu - Aru Forest Landscape (Democratic Republic of Congo)[2]
  • Ọhịa Virunga (Democratic Republic of Congo & Rwanda)[2]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

CBFP bụ njikọ mba ụwa nke nwere ihe karịrị gọọmentị 40, ụlọ ọrụ mba ụwa na nke onwe, na ndị nnọchi anya ọha na eze.[2] Ọ bụ mmekọrịta na-adịghị agbanye agbanye agba dabere na nkwekọrịta afọ ofufo n'etiti gọọmentị, ngalaba onwe, ọha na eze na òtù mmepe.[7] Njikọ ahụ na-ekpuchi mpaghara mpaghara nke mpaghara [nkọwa dị mkpa] Central Africa, ọkachasị gburugburu Congo Basin, ma na-etinye ya na Cameroon, Central African Republic, Republic of the Congo, Democratic Republic of the Kongo, Equatorial Guinea, na Gabon.[6] CBFP na-arụ ọrụ dịka atụmatụ COMIFAC si dị, "Plan de Convergence".[2] N'adịghị ka ọtụtụ mmekọrịta ọdịnala, ọ naghị emepụta ụlọ ọrụ ọhụrụ, kama ọ na-enyere ndị mmekọ ya na ndị mmekọ ha aka ịrụ ọrụ nke ọma.[6] CBFP ga-enweta ihe dịka nde $ 230 nke ego US n'ime ọtụtụ afọ.][6]

Nkwado[dezie | dezie ebe o si]

  • US $ 53 nde site na United States[6]
  • € 151.9 nde sitere na mba Europe dị iche iche[6]
  • € 65 nde site na ECOFAC[6]
  • € 15 nde site na France[6]
  • € 20 nde site na Germany[6]
  • € 4 nde site na Belgium[6]
  • US $ 1.3 ijeri site na Japan[6]
  • US $ 75 nde site na United States[8]

Ndị sonyere[dezie | dezie ebe o si]

 

Òtù ndị metụtara ya[dezie | dezie ebe o si]

 

Òtù ndị ọzọ metụtara[dezie | dezie ebe o si]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ndepụta nke ụlọ ọrụ gburugburu ebe obibi karịrị mba

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Congo Basin Forest Partnership. ICCF. Archived from the original on 8 March 2016. Retrieved on 30 November 2011.
  2. 2.00 2.01 2.02 2.03 2.04 2.05 2.06 2.07 2.08 2.09 2.10 2.11 2.12 2.13 2.14 2.15 Congo Basin Forest Partnership. Bureau of Oceans and International Environmental and Scientific Affairs. Archived from the original on 1 October 2009. Retrieved on 31 October 2011.
  3. The Congo Basin Forest Partnership: Together, Shaping the World of the Future. South African Institute of International Affairs. Archived from the original on 20 April 2012. Retrieved on 1 December 2011.
  4. Acts Approved by the President. Weekly Compilation of Presidential Documents. Archived from the original on 2 February 2016. Retrieved on 1 December 2011.
  5. Central African countries agree plan to strengthen wildlife law enforcement. Congo Basin Forest Partnership. Archived from the original on 25 April 2012. Retrieved on 30 November 2011.
  6. 6.00 6.01 6.02 6.03 6.04 6.05 6.06 6.07 6.08 6.09 6.10 6.11 6.12 6.13 6.14 6.15 Congo Basin Forest Partnership. Partnerships for Sustainable Development. Retrieved on 25 October 2011.
  7. 7.0 7.1 Congo Basin Forest Partnership - Partnership. The Congo Basin Forest Partnership. Archived from the original on 4 October 2011. Retrieved on 25 October 2011.
  8. Congo Basin Forest Partnership A Unifying Force at Work in the Congo Basin. WWF. Retrieved on 30 November 2011.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Forestry