Obadiah Johnson

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Obadiah Johnson
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereObadiah Dezie
aha ezinụlọ yaJohnson Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1849 Dezie
Ebe ọmụmụFreetown Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya1920 Dezie
Ebe ọ nwụrụLondon Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụphysician Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Edinburgh, King's College London, Fourah Bay College Dezie

Obadiah Johnson

Born1849
Died1920
NationalityNigerian
Alma materFourah Bay College
University of Edinburgh
King's College London
OccupationMedical doctor
Known forThe History of the Yorubas

. Obadiah Johnson, MD (1849-1920, nlọ na Freetown, Sierra Leone ) bụ Saro bụ onye bụ onye abụọ nke Naijiria nke abụọ tozuru oke dị ka akwọ ngwaọrụ na onye na-ede akwụkwọ, ya na nwanne ya nwoke bụ Reverend Samuel Johnson, nke A.  History of the Ndị Yoruba site n'oge mbụ ruo na nke British Protectorate

Johnson bụ onye ezinapụtara a tọhapụrụ n'Africa ma ọ bụ ndị a kpọpụtara n'agha bụ ndị sitere na Naijiria bụrụ nwa Omoba nke Ala eze Oyo dịka onye si n'eriri Alaafin Abiodun .  Ọ akwụkwọ akwụkwọ na Mahadum Edinburgh Medical School na ogo MB, CM na 1886 yana MD ya na 1889. [1] [2] Site na 1890 ruo 1897 ọ bụ onye isi na Lagos .  Ọ bụ ebe na ihe a ọ rụzuru bụ ihe dị ama n'ike ihe mere eme, ọ nta onye a ma nanị maka ọrụ ọrụ ọzọ dị mkpa.

Na 1897 nwanne ya nwoke nke tọgbọrọ, Reverend Samuel Johnson, rụchara nnukwu ọrụ na ndị nchọpụta ihe mere eme nke ndị Yoruba mana, n'okwu nke Dr. Onye edemede ebi nri ịhụ na ike ya ihe ụmụaka afọ 20 nke ọrụ."  Bekee na London, England, ihe odide ndị ahụ site n'aka otu ndị ozi ala ọzọ na 1899 mana, "ọ dịghị ihe ọzọ a nụkwara mmetụta ha

Na 1900, Johnson gara England ma kpọọ onye nkwusa gwara ya na o debere ihe odide ndị ahụ na, "na a pụghị ịhụ ha, nakwa na ọ dị njikere ịkwụ ụgwọ ha." Ọ bụ ezie na Dr. Johnson gbazere oke ozugbo, ya na nwanne ya nwoke kpebiri "ahapụ ka isiokwu ahụ nọrọ n'ebe ahụ." Onye edemede mbụ, Samuel Johnson, nwụrụ mgbe otu afọ gachara na 29 Eprel 1901. Ya mere, Dr. Obadiah Johnson nwere "ịdegharịa akụkọ ihe mere eme niile site na ndetu ndetu na akwụkwọ siri ike nke onye edemede hapụrụ".

[1]N'August 1901, a mgbaàmà Dọkịta Johnson ka ọ bụrụ onye na-edeghị akwụkwọ na Council of the Colony of Lagos.  [1] ahụ Mgbe ahụ, ọ bụ ọrụ dị ka onye na-edeghị akwụkwọ, dị ka na 1903 mgbe nsogbu maka iche echiche ụtụ isi nke ndị obodo na-anakọta n'aka ndị akara, ọ bụ ebe na a gụpụrụ ndị  Europe.  Nhọrọ ọzọ bụ iji kwụsị ịkwụsị ego.  Gọvanọ William MacGregor kwuru echiche sitere n'aka Christopher Sapara Williams, Charles Joseph George na Obadia Johnson dịka ndị ndu echiche ụmụ amaala.  Ndị niile niile ka a na- paying ego ahụ iji zere ntasu ndị iwe.

Dr. Johnson nwụrụ na London na 1920 na akwụkwọ, A History of the Yorubas from the Earliest Times to the Beginning of the British Protectorate, bụ nke George Routledge na Sons bipụtara na London na 1921. A na-amata akwụkwọ a n'ụwa niile dị ka ihe ọmụmụ akụkọ ihe mere eme ọsụ ụzọ na akwụkwọ nwere nnukwu uru, nke mechiri ọnọdụ Johnson abụọ na akụkọ ntolite.

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Toyin Falola, Akanmu Gafari Adebayo (2000). Culture, politics & money among the Yoruba. Transaction Publishers. ISBN 1-56000-418-5.