Obafemi Lasode

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Obafemi Lasode
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ yaDisemba 1955 Dezie
Ebe ọmụmụUgwu Ọcha Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụomee, odee egwu, odee ejije, onye na-emeputa ihe nkiiri, onye nhazi ndu ihe nkiri Dezie
ebe agụmakwụkwọBrooklyn College Dezie
nnọchiaha nkeonweL485 Dezie

  Obafemi Lasode (a mụrụ n'ụbọchị nke 4 n'ọnwa Disemba n'afọ 1955) bụ onye na-eti egwu, onye nduzi ihe nkiri na onye mmepụta, onye na-ede egwu, onye na-emepụta egwu, na onye na-ede egwuregwu.[1] Ọ bụ onye isi ọrụ nke Even-Ezra Nigeria Limited, ụlọ anụ ụlọ nke mepụtara ihe nkiri mmeri nke akpọrọ Sango na 1997.[2][3]

Mmalite ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Obafemi Bandele Lasode na 4, Disemba, 1955 na Port Harcourt, isi obodo Rivers State, Nigeria mana o si Abeokuta, obodo dị na Ogun State n'ebe ndịda ọdịda anyanwụ Nigeria.[4] Ọ gara St. Gregory's College na Obalende na Lagos Steeti, ebe ọ nwetara asambodo West African Senior School.[5] O mechara nweta nzere bachelọ nke sayensị na nchịkwa azụmahịa na Kogod School of Business, Washington, DC Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ nwetara nzere masta nke sayensị na communication art site na Brooklyn College, City University of New York.[6][7]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọ sonyeere ọrụ nke Inner City Broadcasting Corporation, New York City, na 1983 dị ka onye nhazi nkwalite, ebe ọ kwadoro Sonny Okosuns na 1984 na ụlọ ihe nkiri Apollo a ma ama na Harlem.[8]

O mepụtara ihe omume egwu Afrịka Afrika in Vogue na Radio Nigeria 2, nke malitere na mmalite nke afọ 1989 ruo otu afọ.[9] N'afọ 1995, o guzobere Afrika 'n Vogue / Even-Ezra Studios.[9]

N'afọ 1997, ọ mepụtara ma duzie ihe nkiri Africa nke akpọrọ Sango, ihe nkiri nke ahọpụtara iji mepee Minneapolis-Saint Paul International Film Festival n'afọ 2002.[10] O dere akwụkwọ akpọrọ Television Broadcasting: The Nigerian Experience (1959–1992), nke a na-eji ugbu a na mahadum Naịjirịa.[11]

Ihe nkiri[dezie | dezie ebe o si]

  • Sango (1997)
  • Mask of Mulumba (1998)
  • Lishabi
  • Tears of Slavery

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ndepụta nke ndị na-emepụta ihe nkiri Naịjirịa

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. Femi Lasode set to raise the bar with Stolen Treasures. The Sun News (9 March 2014). Archived from the original on 18 January 2015. Retrieved on 17 January 2015.
  2. Lasode Returns to Nollywood, Builds Nigeria's First Film Village with N25million.. Starconnect Media (26 January 2014). Archived from the original on 18 January 2015. Retrieved on 18 January 2015.
  3. (2009) in Joel E. Tishken: Ṣàngó in Africa and the African Diaspora. Bloomington and Indianapolis: Indiana University Press. ISBN 978-0253220943. Retrieved on 18 January 2015. 
  4. (2000) in Jonathan Haynes: Nigerian Video Films. Ohio University Center for International Studies. ISBN 9780896802117. Retrieved on 18 January 2015. 
  5. Femi Lasode speaks on SANGO The legendary Afrikan King at 10. The Nigerian Voice (5 July 2008). Retrieved on 18 January 2015.
  6. (2003) in Ebere Onwudiwe: Afro-optimism: Perspectives on Africa's Advances. Praeger. ISBN 9780275975869. Retrieved on 18 January 2015. 
  7. Only advancement of technology can curb piracy -FEMI LASODE. nigeriatell.com. Archived from the original on 18 January 2015. Retrieved on 18 January 2015.
  8. About the director — Obafemi Bandele Lasode. African Film Festival New York. Retrieved on 18 January 2015.
  9. 9.0 9.1 "Obafemi Lasode", International Contest 2000 – Artist's Page, A Song For Peace in the World.
  10. Femi Lasode: Life after Sango. The Punch – Nigeria's Most Widely Read Newspaper. Archived from the original on 18 January 2015. Retrieved on 18 January 2015.
  11. (2010) in Mahir Saul: Viewing African Cinema in the Twenty-First Century. Ohio University Press. Retrieved on 18 January 2015. “Television broadcasting: The Nigerian Experience (1959–1992).”