Obinna Onwujekwe

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Obinna Onwujekwe
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereObinna, Emmanuel Dezie
aha ezinụlọ yaOnwujekwe Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya20. century Dezie
Asụsụ obodoAsụ̀sụ̀ Ìgbò Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụ̀sụ̀ Ìgbò, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụeconomist, academic, professor Dezie
onye were ọrụMahadum nke Nigeria Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum nke Nigeria Dezie
Onye òtù nkeNigerian Academy of Science Dezie
Ihe nriteFellow of the Nigerian Academy of Science Dezie

Obinna Emmanuel Onwujekwe bụ dọkịta Naijiria nke na-eje ozi dị ka Prọfesọ nke Health Economics and Policy and Pharmacoeconomics na Ngalaba nke Health Administration & Management na Pharmacology and Therapeutics, College of Medicine, nke dị na Mahadum Naijiria.[1][2]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Onwujekwe ruru eru dị ka dọkịta na Mahadum Naịjirịa ma mesịa nweta MSc na Health Economics. O nwetara asambodo na District Health Management site na Swiss Tropical Institute Basel. Ọ gara United Kingdom ebe ọ nwetara PhD na Health Economics and Policy site na London School of Hygiene and Tropical Medicine.[2]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Onwujekwe bụ onye otu DFID-kwado Consortium for Research on Equitable Health Systems (CREHS) site na 2006 ruo 2010. Ọ bụkwa onye otu European Commission-financed Eval-Health project site na 2011 ruo 2014.[3] Ọ bụkwa Dean na Faculty of Health Sciences and Technology na UNN n'etiti August 2012 ruo July 2014; na Onye isi nke Ngalaba Nchịkwa Ahụike na Nchịkwa n'etiti 2005 na 2012.[4]

Kemgbe afọ 2007, Onwujekwe jere ozi dị ka onye nduzi na West African Health Economics Network (WAHEN). Ọ bụkwa onye nhazi mba nke Nigerian Malaria Control Association (NaMCA) site na 2009; onye isi oche nke Nigerian Health Economics Association (NiHEA) kemgbe 2010; na onye isi oche ya na Mahadum nke Naịjirịa Senate Research Grants Committee kemgbe 2014.[3]

Onyinye agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Onwujekwe na-eme nnyocha na akụ na ụba ahụike - ọkachasị na-ele anya na mmetụta nke ihere nke HIV / AIDS na Naịjirịa na njikere ịnweta ọgwụ mgbochi retroviral, na usoro mgbochi ịba.[5][6] Ọrụ ya dị mkpa n'ịgwa ụlọ ọrụ enyemaka mba ụwa dịka ụlọ ọrụ enyemaka DFID.

Ihe omume ndị ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Òtù Ahụ Ike Ụwa (WHO), Onye otu Kọmitii Ndụmọdụ Afrịka maka Nnyocha na Mmepe[7]
  • Network for Health Equity and Development (NHED), Onye otu Board of Directors[8]

Akwụkwọ ndị e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

Akụkọ ndị a na-ede na akwụkwọ akụkọ[dezie | dezie ebe o si]

Onwujekwe edeela ma soro dee ọtụtụ isiokwu ndị ọgbọ nyochaa gụnyere:

  • Obinna Onwujekwe (2012). "Measuring socio-economic position for epidemiological studies in low-and middle-income countries: a methods of measurement in epidemiology paper". International Journal of Epidemiology 41 (3): 871–886. DOI:10.1093/ije/dys037. PMID 22438428. 
  • Obinna E. Onwujekwe (2004). "Socio-economic differences and health seeking behaviour for the diagnosis and treatment of malaria: a case study of four local government areas operating the Bamako initiative programme in south-east Nigeria". International Journal for Equity in Health 3 (1): 6. DOI:10.1186/1475-9276-3-6. PMID 15202941. 
  • Obinna E. Onwujekwe (2004). "Inequalities in purchase of mosquito nets and willingness to pay for insecticide-treated nets in Nigeria: Challenges for malaria control interventions". Malaria Journal 3 (1): 6. DOI:10.1186/1475-2875-3-6. PMID 15023234. 
  • Obinna Onwujekwe (2000). "Economic burden of malaria illness on households versus that of all other illness episodes: a study in five malaria holo-endemic Nigerian communities". Health Policy 54 (2): 143–159. DOI:10.1016/S0168-8510(00)00105-6. PMID 11094267. 

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Obinna Onwujekwe. Retrieved on January 25, 2018.
  2. 2.0 2.1 Obinna Onwujekwe. University of Nigeria. Archived from the original on November 11, 2016. Retrieved on January 25, 2018. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "unn1" defined multiple times with different content
  3. 3.0 3.1 The African Advisory Committee on Health Research and Development (en). WHO | Regional Office for Africa. Retrieved on 2022-05-23. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  4. Search. www.ajrh.info. Retrieved on 2022-05-23.
  5. Onwujekwe (April 21, 2016). How stigma can stymie Nigeria's efforts to extend HIV treatment. Bhekisisa. Archived from the original on January 26, 2018. Retrieved on January 25, 2018.
  6. Obinna E. Onwujekwe (2004). "Inequalities in purchase of mosquito nets and willingness to pay for insecticide-treated nets in Nigeria: Challenges for malaria control interventions". Malaria Journal 3 (1): 6. DOI:10.1186/1475-2875-3-6. PMID 15023234. 
  7. African Advisory Committee for Research and Development World Health Organization (WHO).
  8. Board of Directors Network for Health Equity and Development (NHED).

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]