Ofe Ogbono

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ofe ogbono
ofe
obere ụdị nkeofe Dezie
nwere ojijinutrition Dezie
mba/obodoNaijiria Dezie
mba osiNaijiria Dezie
WikiProject na-elekọta yaWikiProject Intangible Cultural Heritage Dezie
Ofe Ogbono

Ofe Ogbono bụ nri Naijiria nke e ji mkpụrụ ogbono kpọrọ nkụ mee. Mkpụrụ Ogbono sitere ma buru ụzọ zụlite na Southern Nigeria. (aha obodo maka Irvingia) na nnukwu ọdịiche mpaghara.[1][2][3][4][5] Dabere na nyocha nke Chris Chinaka na J.C. Obiefuna, Ogbono bụ osisi ọhịa nke jikọtara ya na osisi ndị a na-ahazi dị ka 'ihe ndị na-abụghị osisi. Ọ na-aga site na aha ụmụ amaala dị iche iche na Naịjirịa. Na mpaghara na-asụ Igbo a na-akpọ ya 'ogbono/ugiri' dabere na ụdị Igbo dị iche iche. N'asụsụ Nupe, a na-akpọ ya 'eneara', 'ogwi' na Bini, 'uyo' na Efik na 'oro' na Yoruba.[6]

A na-eji mkpụrụ ogbono ala eme ihe dị ka ihe na-eme ka ọ sie ike, ma na-enye ofe ahụ ụcha ojii.[4] E wezụga mkpụrụ, mmiri na mmanụ nkwụ, ọ na-enwekarị anụ na / ma ọ bụ azụ̀ dị ka ose chili, akwụkwọ nri na akwụkwọ nri ndị ọzọ.[4] Ụdị akwụkwọ nri na-agụnye bitterleaf na celosia. Nri ndị ọzọ na-agụnye tomato na okra. Ihe oriri ndị a na-ahụkarị gụnyere chiles, yabasị, na iru (ụgbụgbọ igurube na-agbanye agbanye).[4] Ụdị anụ gụnyere anụ ehi, ewu, azụ, ọkụkọ, anụ ọhịa, shrimp, ma ọ bụ crayfish.[4]

Enwere ike iri ya na Akpu, ma ọ bụ na Jii.[4] Na mba ndị ọzọ, ofe ahụ nwere ike ịdị n'ụdị a kwadebere n'ahịa ụfọdụ na-ahụ maka nri ndị dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka.[4] Ogbono soup nwere mucilaginous (slimy) texture, yiri okra soup.[7]

  • Ndepụta nri ndị Afrịka
  • Ndepụta ofe
  • Nri Naịjirịa

Ebenside[dezie | dezie ebe o si]

  1. Atiku (2003). Strengthening Food and Beverages Quality Standards and Safety as a Stimulant for Industrial Growth. Nigerian Institute of Food Science and Technology. Retrieved on October 2, 2018. 
  2. Ogbono Soup (en-GB). Tribune Online (2018-12-01). Retrieved on 2022-05-11.
  3. Ogbono - UdyFoods (en-US). Retrieved on 2022-05-11.
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 Wright (2011). The Best Soups in the World. John Wiley & Sons. ISBN 978-1118109250.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "BestSoup" defined multiple times with different content
  5. IRVINGIA GABONENSIS: Overview, Uses, Side Effects, Precautions, Interactions, Dosing and Reviews (en). www.webmd.com. Retrieved on 2022-05-11.
  6. Edozie. "Ogbono trees vanishing in Bayelsa", Daily Trust.
  7. Odumade (May 21, 2018). Soups every Nigerian should be able to make. Pulse.ng. Retrieved on October 2, 2018.