Gaa na ọdịnaya

Ofe Ogbono

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
ogbono soup
ofe
Obere ụdị nkeofe Dezie
Nwere ojijinutrition Dezie
KọntinentEluàlà Dezie
Mba/obodoNaijiria Dezie
Mba osiNaijiria Dezie
Usoro mmepụtaisi nri Dezie
HashtagOgbono soup Dezie
Ofe Ogbono
Ogbono Soup served with eba

Ofe Ogbono Audioⓘ bụ nri Naijiria nke e ji mkpụrụ ogbono kpọrọ nkụ mee. Mkpụrụ Ogbono sitere ma buru ụzọ zụlite na Southern Nigeria. (aha obodo maka Irvingia) na nnukwu ọdịiche mpaghara.[1][2][3][4][5] Dabere na nyocha nke Chris Chinaka na J.C. Obiefuna, Ogbono bụ osisi ọhịa nke jikọtara ya na osisi ndị a na-ahazi dị ka 'ihe ndị na-abụghị osisi. Ọ na-aga site na aha ụmụ amaala dị iche iche na Naịjirịa. Na mpaghara na-asụ Igbo a na-akpọ ya 'ogbono/ugiri' dabere na ụdị Igbo dị iche iche. N'asụsụ Nupe, a na-akpọ ya 'eneara', 'ogwi' na Bini, 'uyo' na Efik na 'oro' na Yoruba.[6]

A na-eji mkpụrụ ogbono ala eme ihe dị ka ihe na-eme ka ọ sie ike, ma na-enye ofe ahụ ụcha ojii.[4] E wezụga mkpụrụ, mmiri na mmanụ nkwụ, ọ na-enwekarị anụ na / ma ọ bụ azụ̀ dị ka ose chili, akwụkwọ nri na akwụkwọ nri ndị ọzọ.[4] Ụdị akwụkwọ nri na-agụnye bitterleaf na celosia. Nri ndị ọzọ na-agụnye tomato na okra. Ihe oriri ndị a na-ahụkarị gụnyere chiles, yabasị, na iru (ụgbụgbọ igurube na-agbanye agbanye).[4] Ụdị anụ gụnyere anụ ehi, ewu, azụ, ọkụkọ, anụ ọhịa, shrimp, ma ọ bụ crayfish.[4]

Enwere ike iri ya na Akpu, ma ọ bụ na Jii.[4] Na mba ndị ọzọ, ofe ahụ nwere ike ịdị n'ụdị a kwadebere n'ahịa ụfọdụ na-ahụ maka nri ndị dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka.[4] Ogbono soup nwere mucilaginous (slimy) texture, yiri okra soup.[7]

  • Ndepụta nri ndị Afrịka
  • Ndepụta ofe
  • Nri Naịjirịa

Ebenside

[dezie | dezie ebe o si]
  1. ↑ Atiku, M.K. (2003). Strengthening Food and Beverages Quality Standards and Safety as a Stimulant for Industrial Growth. Nigerian Institute of Food Science and Technology. Retrieved October 2, 2018.
  2. ↑ "Ogbono Soup". Tribune Online (in Bekee ndị United Kingdom). 2018-12-01. Retrieved 2022-05-11.
  3. ↑ "Ogbono - UdyFoods" (in Bekee ndị America). Archived from the original on 2025-06-20. Retrieved 2022-05-11.
  4. 1 2 3 4 5 6 7 Wright, Clifford A. (2011). The Best Soups in the World. John Wiley & Sons. ISBN 978-1118109250.
  5. ↑ "IRVINGIA GABONENSIS: Overview, Uses, Side Effects, Precautions, Interactions, Dosing and Reviews". www.webmd.com (in Bekee). Retrieved 2022-05-11.
  6. ↑ Edozie, V. "Ogbono trees vanishing in Bayelsa". Daily Trust.
  7. ↑ Odumade, Omotolani (May 21, 2018). "Soups every Nigerian should be able to make". Pulse.ng. Archived from the original on October 2, 2018. Retrieved October 2, 2018.