Oluwole Babafemi Familoni

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Oluwole Babafemi Familoni
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereBabafemi Dezie
aha ezinụlọ yaOluwole Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya24 Novemba 1957 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụacademic Dezie
onye were ọrụMahadum nke Lagos, Mahadum nke Lagos Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum nke Lagos Dezie
Onye òtù nkeNigerian Academy of Science Dezie
Ihe nriteFellow of the Nigerian Academy of Science Dezie

  Oluwole Babafemi Familoni bụ prọfesọ nke Chemistry na Mahadum Lagos na onye otu Kansụl Na-achị Isi nke Institute of Chartered Chemists of Nigeria . [1] N'agbata afọ 2000 na afọ 2002, ọ bụ Sub-Dean nke Faculty of Science nke Mahadum Lagos. A họpụtara ya ka ọ bụrụ Onye isi nke Ngalaba Chemistry n'etiti afọ 2002 na 2005. [2] mechara bụrụ onye isi sayensị n'etiti afọ 2008 na 2012. [1] [3] bụ onye otu Nigerian Academy of Science, a họpụtara ya n'ime mkpakọrịta nke ụlọ akwụkwọ ahụ na Nzukọ Ezumezu ya kwa afọ nke e mere na Jenụwarị 2015. [4] bụ ugbu a Deputy Vice-Chancellor (Academic and Research) nke Mahadum Lagos . [1] Prọfesọ Familoni [5] onye nnọchi anya mba ụwa maka Royal Society of Chemistry, London maka Southern Nigeria.

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

Familoni was born on 24 November 1957 to Mr. Gabriel Familoni and Mrs. Alice Familoni of Ido Ekiti in Ido-Osi Local Government Area of Ekiti State.[6] He attended St. John Anglican Primary School in 1963 and ended at St Peters Anglican Primary school in Ikere Ekiti in 1969. He later attended Modern School, Muwoje, Ido Ekiti in 1970. His secondary school was at Ikeigbo/Ifetedo Anglican Grammar School between 1971 and 1975, where he graduated in grade one in West African School Certificate Examination (WASCE).[Tinye edensibịa][citation needed] He proceeded to Government College, Ibadan in 1976, where he obtained Higher School Certificate in 1978.[Tinye edensibịa]

Ọrụ ọkachamara[dezie | dezie ebe o si]

Ọ nwetara B.Sc. Nsọpụrụ na kemịkalụ na ngalaba nke abụọ nke dị elu na 1981, M.Phil. na kemịkalụ, 1986 na Ph.D. na kemịlikụ kemịkalị na Mahadum Lagos na 1990. [7] [8] họpụtara ya ka ọ bụrụ onye nkuzi nke abụọ n'afọ 1990 na prọfesọ zuru oke n'afọ 2004. [1] [9] bụ onye na-ahụ maka ọgwụ na onye otu Royal Society of Chemistry, London, onye otu Chemical Society of Nigeria, onye otu Institute of Chartered Chemists of Nigeria, Onye otu Institute of Public Analyst of Nigeria.

Nnyocha pụrụ iche[dezie | dezie ebe o si]

Mpaghara ọkachamara nke Familoni bụ njikọ nke heterocyclic compounds na ọrụ physiological na kemịkalụ ngwaahịa okike. [10] na-ebipụta mpaghara nyocha ndị a kemgbe afọ 1987. Ngwakọta ya bụ sulphur nwere heterocycles. Nke a gụnyere: Pyrido[1,2-a]quinoxalinone, thiazolo[4,3-b]quinoxa-linone, Isothaizoles, Benzothiazines dochie anya, Pyridobenzothiadiazines, deoxyjacareubin, Xanthones, Dibenzo[b,f]oxapinone wdg.[11][1]

N'ihe gbasara kemịkalụ sitere n'okike, ọ na-arụsi ọrụ ike n'ichepụta ihe ndị na-arụ ọrụ na ihe ndị na'ahụ maka ahụike. Osisi ndị ọ rụrụ ọrụ na ha gụnyere: Buchholzia Coriacea, Ficus vallis-chouldae Delile-holl (Moraraceae) na Datarium microcarpum Gill-perr. (Caesapinaceae), Lecaniodiscus cupanodes, Hymencardia acadia; Hymenocardia acida Tul. (Hymenocardiaceae) Abrus precatorius Cissus populnea Flabellaria paniculata Cav., Morinda lucida, Parkia biglobosa (Jacq) Benth na Sesamum radiatum; n'etiti ndị ọzọ. [12] jirila ngwaahịa ndị a chọta ihe ngwọta maka ihe ndị a: ọrụ antioxidant na nke na-egbochi nje, ọgwụ ahịhịa maka enweghị ike ịmụ nwa nwoke, mgbochi ọzịza na mgbochi ime ime, nsogbu ọnyá afọ iji kwuo ma ole na ole. O gosipụtara nkuzi nke 8 nke Ngalaba Chemistry nke Mahadum Lagos na June 2008, nke akpọrọ "Synthetic Organic Chemists: Creating Molecules for the Benefit of Man Ọrụ ahụ emeela ka ọtụtụ ụmụ akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ na ogo mbụ na nke dị elu. Nke a gụnyere ihe dị ka ndị nwere nzere masta 40 na Ph.D.s. 4 Ka ọ dị ugbu a, o nwere ihe dị ka Ph.D 10 n'okpuru nlekọta ya. [13] nwere ihe dị ka akwụkwọ 50 na akwụkwọ akụkọ ndị ọgbọ na-enyocha. [1]

Ọrụ nchịkwa[dezie | dezie ebe o si]

Familoni [14] osote onye isi oche (Academics and Research) nke Mahadum Lagos ugbu a. Na mahadum ahụ, Familoni bụ sub-dean nke Faculty of Science 2000-2002, onyeisi nke Ngalaba Chemistry, 2002-2005, dean nke Faculting of Science 2008-2012. Onye isi oche, Kọmitii Ụlọ nke Mahadum. A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye otu Senate ugboro atọ nke afọ abụọ ọ bụla site na 1997 ruo 2003, n'oge ọ bụ onye ndú caucus. Ọ laghachiri na Senate nke mahadum dị ka nke ziri ezi na 2005 ruo taa. [15] bụ onye otu Kọmitii Mmepe, Kọmitii Nchịkwa Ụlọ, Kọmiti Ntinye na Nkwalite na Kọmitii Ọganihu ka a kpọtụrụ aha naanị ole na ole. Ọ bụ onye otu ndị nlekọta nke Adeboye Chair of Mathematics na Ogunye Chair of Chemical Engineering, onye otu nchịkọta akụkọ nke Journal of Scientific Research and Development, ma kemgbe afọ 2012 ọ bụ onye isi nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ akụkọ ahụ.[11] mba, ọ bụ onye otu Kansụl Na-achị Isi nke National Centre for Efficiency and Conservation 2009-2012 na onye otu Kansị Na-achịkwa Institute of Chartered Chemist of Nigeria (ICCON) 2014 ruo taa.[16] mba ụwa, ọ bụ onyeisi oche, Royal Society of Chemistry, London (Nigerian Section) na onye otu Pan African Chemistry Network (PACN) advisory Board 2014-2017. [1]

Onyinye na mmata[dezie | dezie ebe o si]

[17] natala ọtụtụ onyinye na nkwanye ùgwù.

  • E nyere ya Distinguished Alumni na 2012 na Commemoration of University of Lagos At 50 site na University of Lagos Alumni Association. Nke [11] bụ ihe na-esote Distinguished Achiever mbụ na 2005 site n'otu Alumni Association.
  • [11] bụ onye mmeri ugboro abụọ nke JWT Jones Travelling Fellowship site na Royal Society of Chemistry, London na 2007 na 1997 nọrọ na Canada na UK.
  • [11] African Foundation for Research & Development (FRD) nyere ya onyinye nleta na 1997 na 2006 ọ nọrọ na Mahadum Rhodes, Grahamstown na South Africa.
  • Onye [9]-eme nchọpụta na-ahụ maka kemịkal na isi na mpaghara nke njikọ nke ihe ndị dị ndụ, ọ bụ onye nwetara ihe nrite nyocha ugboro ise na 1993,1996, 2004, 2006 na 2014 site na Royal Society of Chemistry, London. [1]
  • Familoni [16] onye natara Alfred Bader Research Fellowship site n'aka Alfred Bader Chair na Queen's University, Kingston, Ontario, Canada na 1999, 2003 na 2007. [1]
  • [11]'afọ 1993/1994, ọ bụ CIDA/NSERC Research Fellow nke National Science and Engineering Research Council nke Canada nyere.
  • Gọọmentị France nyere [11] agụmakwụkwọ iji rụọ ọrụ Ph.D. ya na 1988/89 na The Institut National des Science Appliqués (INSA), Rouen, France.

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Familoni lụrụ Bosede Familoni (onye a mụrụ Akinyelu) ma nwee ụmụ anọ: Babajide Familoni, Olumuyiwa Familoni, Omolabake Familoni (nke bụzi Famuyide), Olubukola Familoni . [18]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Familoni (en-US). African Scientists Directory. Retrieved on 2022-06-22.
  2. Oluwole Familoni – SAF (en-US). Retrieved on 2020-05-25.
  3. NAS holds public lecture induction of fellows. nas.org.ng. Archived from the original on July 8, 2015. Retrieved on July 13, 2015.
  4. Oyewole (2018-04-13). Familoni emerges UNILAG Deputy VC, Academics (en-GB). Daily Trust. Retrieved on 2020-05-25.
  5. Leadership (en). www.elearnafrica.com. Retrieved on 2020-05-25.
  6. Oni (2018-04-16). UNILAG appoints Familoni new DVC (en-GB). The Point. Retrieved on 2022-06-22.
  7. Oluwole FAMILONI | B. Sc. Chem, M. Phil. , Ph. D. | University of Lagos, Lagos | Unilag | Department of Chemistry (en). ResearchGate. Retrieved on 2020-05-25.
  8. Dailytrust News, Sports and Business, Politics | Dailytrust (en). Daily Trust. Retrieved on 2022-06-22.
  9. 9.0 9.1 FEDERAL POLYTECHNIC, ILE-OLUJI. www.fedpolel.edu.ng. Archived from the original on 2020-05-20. Retrieved on 2020-05-26.
  10. UNILAG Gets New Deputy Vice –Chancellor (en-US). The Glitters Online (2018-04-12). Retrieved on 2020-05-26.
  11. 11.0 11.1 11.2 11.3 11.4 11.5 11.6 University Of Lagos Governing Council Appoints New Deputy Vice-Chancellor – Accelerate TV (en-US). Archived from the original on 2021-06-29. Retrieved on 2020-05-26.
  12. University of Lagos (26 May 2020). "Prof". Research and Innovative Newsletter May, 2018 Edition: 52. 
  13. Zainab Oni (April 16, 2018). UNILAG appoints Familoni new DVC. www.thepointng.com. Retrieved on 2020-05-26.
  14. Oyewole (2018-04-13). Familoni emerges UNILAG Deputy VC, Academics (en-GB). Daily Trust. Retrieved on 2020-05-26.
  15. UNILAG Gets New Deputy Vice –Chancellor (en-US). The Glitters Online (2018-04-12). Retrieved on 2020-05-29.
  16. 16.0 16.1 University Of Lagos Governing Council Appoints New Deputy Vice-Chancellor (en-US). AccelerateTv (2018-04-11). Archived from the original on 2020-08-09. Retrieved on 2020-05-26.
  17. University Of Lagos Governing Council Appoints New Deputy Vice-Chancellor (en-US). AccelerateTv (2018-04-11). Archived from the original on 2020-08-09. Retrieved on 2022-06-22.
  18. UNILAG: Falomi Assumes Office As DVC Academic, Research (en-GB). Independent Newspapers Nigeria. Retrieved on 2020-05-30.