Jump to content

Patricia Smith

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Patricia Smith
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyerePatricia Dezie
aha ezinụlọ yaSmith Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya25 Jụn 1955 Dezie
Ebe ọmụmụChicago Dezie
Dị/nwunyeBruce DeSilva Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụOdee akwụkwọ, children's writer, odee uri, Onye ntaakụkọ Dezie
onye were ọrụCollege of Staten Island, Sierra Nevada University Dezie
agbụrụNdi Afrika nke Amerika Dezie
so naFurious Flower Conference (3rd: 2014) Dezie
Ihe nriteGuggenheim Fellowship, Fellow of the American Academy of Arts and Sciences, Lenore Marshall Poetry Prize Dezie
ahọpụtara makaPulitzer Prize for Poetry Dezie

Patricia Smith (amụrụ 1955) bụ onye na-ede uri America, onye na-eme ihe nkiri, onye na-ede egwuregwu, onye edemede, onye nkuzi na-ede akwụkwọ, na onye bụbu onye nta akụkọ. O bipụtala uri na akwụkwọ akụkọ na akwụkwọ akụkọ gụnyere TriQuarterly, Poetry, The Paris Review, Tin House, na n'akụkọ ihe mere eme gụnyere American Voices na Oxford Anthology of African-American Poetry. [1] Ọ nọ na ikike ikike nke Stonecoast MFA Program na Creative Writing [2] na Mmemme MFA dị ala na Creative Writing na Mahadum Sierra Nevada . [3]

Ọ bụ onye mmeri nke National Poetry Slam ugboro anọ wee pụta na akwụkwọ akụkọ 1996 SlamNation, bụ nke sochiri otu egwuregwu uri dị iche iche ka ha na-asọ mpi na 1996 National Poetry Slam na Portland, Oregon .

A na-eto Patricia Smith dị ka nwanyị mbụ America-Amerika na-ebipụta kọlụm metro kwa izu maka Boston Globe . Ọtụtụ ihe ọ rụzuru gụnyere mkpakọrịta Guggenheim, nnabata dị ka onye Civitellian, onye na-enweta onyinye onyinye mba maka nka nka, na onye mmeri ugboro abụọ nke Pushcart Prize. Ọ bụbu onye Yaddo na MacDowell Colony, ọ bụkwa onye na-ede uri na-eme nke ọma na asọmpi National Poetry Slam. Ugbu a, Smith bụ prọfesọ na Lewis Center for Arts na Mahadum Princeton, onye isi ngalaba na mmemme MFA na Mahadum Sierra Nevada, yana onye bi na VONA yana na Vermont College of Fine Arts Post-Graduate Residency Program. [4]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Abụ uri Smith apụtawo na akwụkwọ akụkọ ndị gụnyere The Paris Review na TriQuarterly, na ọtụtụ akụkọ mgbe ochie, gụnyere Oxford Anthology of African-American Poetry, The Outlaw Bible of American Poetry and Gathering Ground: Onye na-agụ na-eme ememe afọ iri mbụ nke Cave Canem .

Ọ gụọla uri ya na ebe ndị gụnyere Poets Stage na Stockholm, Urban Voices na South Africa, Rotterdam's Poetry International Festival, Aran Islands International Poetry and Prose Festival na njem nleta na Germany, Austria na Holland. Na US, ọ rụrụ na National Book Festival, Ụlọ Nzukọ Carnegie, na Dodge Poetry Festival .

Akwụkwọ Blood Dazzler bụ ihe ndabere maka mmepụta ịgba egwu / ihe nkiri nke rere usoro ihe omume otu izu na New York's Harlem Stage.

Emepụtara nhọrọ nke uri Smith dị ka egwuregwu otu nwanyị nke onye nwetara ihe nrite Nobel bụ Derek Walcott wee mee na ụlọ ihe nkiri egwu egwu na Mahadum Boston na ihe nkiri Trinidad Theatre Workshop. Egwuregwu ọzọ, dabere na Ndụ Dị ka Motown si kwuo, bụ nke Company One Theatre na Hartford, Ct., ma nyochaa nke ọma na New York Times .

N'ajụjụ ọnụ Tony Leuzzi (onye na-ede uri a maara maka uri Fib ya na uri "The Burning Door"), Smith na-ekwu banyere otú o si malite ide abụ. 't ebe iri ari n'azụ asụsụ. " [5] Smith na-ekwu maka abalị mbụ Chicago slam poetry abalị ebe ọ rụrụ abụ uri ya na nke mbụ. Ihe nkiri a ghọrọ gburugburu mmekọrịta ọha na eze Smith yana mmega ahụ ntụrụndụ ya, ma mgbe ọ rụchara obere oge, ndị mmadụ malitere ile uri Smith dị ka. Agụmagụ karịa [5] arụmọrụ "Onye na-ede uri na-ekwu na ọ kwadoro onwe ya dị ka onye na-ede uri na ụzọ ọdịnaya ya tupu ọmụmụ ihe ọmụmụ ya. [5] Smith na-aza ajụjụ Leuzzi banyere ịga mmemme MFA mgbe e mesịrị na ndụ site n'ịkwado nnwere onwe o nwere na agụmakwụkwọ n'ihi na ọ bụbu onye na-ede uri guzosie ike ma bipụta ya, ya mere Smith adịghị mkpa ịga nweta onyinye na onyinye ma ọ bụ nkwenye mahadum. [5]

Ihe nrite[dezie | dezie ebe o si]

Abụ[dezie | dezie ebe o si]

Enyere akwụkwọ ya Shoulda Been Jimi Savannah ihe nrite 2014 Rebekah Johnson Bobbitt . [6] Ọ bụkwa onye mmeri nke akwụkwọ mmeri nke 2008 nke mba, onye meriri Hurston-Wright Legacy Award in Poetry, Carl Sandburg Literary Award, National Poetry Series award, the Patterson poetry award, Pushcart Prizes abụọ, na ihe nrite uri Rattle. Ọ nwetakwara Robert L. Fish Memorial Award maka ide akụkọ mkpirisi ma nwee ọrụ ahọpụtara ka ọ pụta na ma Best American Poetry na Best American Essays . Na 2006, a kpọbatara ya na International Literary Hall of Fame for Writers of African Descent, na ọ bụ onye nnata nke mkpakọrịta McDowell na Yadoo. N'ihi na Shoulda Been Jimi Savannah ọ meriri Lenore Marshall Prize, nke Ụlọ Akwụkwọ Academy of American Poets gosipụtara iji kwado "akwụkwọ uri pụtara ìhè" nke e bipụtara na America n'afọ gara aga. Na "Artic Incendiary" meriri NAAACP Image Award ma kpọọ ya onye ikpeazụ maka ihe nrite Pulitzer.

"Incendiary Art," nchịkọta 2017 nke uri nke Northwestern University Press bipụtara meriri 2018 Kingsley Tufts ( Kingsley na Kate Tufts Poetry Awards ) uri award [7] na 2018 NAACP Image Award for Outstanding Literary Work - Poetry . [8] Nchịkọta ahụ nwetakwara ihe nrite Akwụkwọ Los Angeles Times maka uri. [9]

Ndi oru nta akuko[dezie | dezie ebe o si]

Smith meriri ihe nrite ederede dị egwu maka nkọwa sitere na American Society of Newspaper Editors (ASNE), 1997. Otú ọ dị, Boston Globe weghachiri ihe nrite ASNE wee wepụ ya na ntụle maka ihe nrite Pulitzer mgbe akwụkwọ akụkọ ahụ kwetasịrị na ụfọdụ n'ime kọlụm ya nwere ndị mmadụ echepụtara echepụta, ihe omume, na nhota. [10]

Ndepụta uri[dezie | dezie ebe o si]

American Poetry na Best American Essays . Na 2006, a kpọbatara ya na International Literary Hall of Fame for Writers of African Descent, na ọ bụ onye nnata nke mkpakọrịta McDowell na Yadoo. N'ihi na Shoulda est American Essays . Na 2006, a kpọbatara ya na International Literary Hall

Aha Afọ Ebipụtara nke mbụ Ebigharịrị/anakọta
Ọchị nsogbu gị pụọ 2011

Ndị na-abụghị akụkọ ifo[dezie | dezie ebe o si]

  • Ndị Africa nọ na America - akụkọ ihe mere eme, akwụkwọ ibe ya na usoro telivishọn PBS nke otu aha ahụ, Harcourt Brace, 1998 (nke ya na Charles Johnson dere ya)

Akwụkwọ ụmụaka[dezie | dezie ebe o si]

  • Janna and the Kings - 2003, Lee & Low, onye mmeri nke New Voices Award maka ndị ode akwụkwọ ọhụrụ ụmụaka.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Abụ slam
  • Ajọ akụkọ ifo

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Table of contents for The Oxford anthology of African-American poetry. catdir.loc.gov. Retrieved on February 7, 2017.
  2. Faculty | Stonecoast MFA in Creative Writing | University of Southern Maine (en). usm.maine.edu. Retrieved on February 7, 2017.
  3. Welcome to Sierra Nevada University, on the shores of Lake Tahoe (en-US). Sierra Nevada University. Archived from the original on January 18, 2016. Retrieved on February 7, 2017.
  4. Patricia Smith | Poet - Performer - Teacher. Patricia Smith. Retrieved on November 17, 2017.
  5. 5.0 5.1 5.2 5.3 Leuzzi, Tony. "Interview with Patricia Smith." Xavier Review, vol. 28, no. 2, 2008, pp. 34-44. EBSCOhost.
  6. "Library of Congress Awards Patricia Smith the Bobbitt National Prize for Poetry, Feb. 17", December 22, 2014.
  7. Tufts Poetry Awards, Winners and Finalists. Arts.CGU.edu. Claremont Graduate University. Retrieved on March 5, 2018.
  8. Variety Staff. "NAACP Image Awards: The Complete Winners List", Variety, Penske Business Media. Retrieved on March 5, 2018.
  9. Zahniser (April 21, 2018). Los Angeles Times book prizes awarded to literary veterans, emerging authors. Los Angeles Times. Retrieved on April 23, 2018.
  10. O'Brien (September 1998). "Secrets And Lies". American Journalism Review. Retrieved on June 15, 2006. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]