Penny Siopis

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Penny Siopis
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịSouth Africa Dezie
Aha enyerePenny Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya5 Febụwarị 1953 Dezie
Ebe ọmụmụVryburg Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye na-ahu maka ihe nkiri Dezie
onye were ọrụUniversity of Cape Town Dezie
ebe agụmakwụkwọRhodes University Dezie

Penny Siopis (amụrụ n'ubochí isé n'ọnwa Febụwarị 1953) bụ ónyé na-ese ihe na South Africa si Cape Town. A mụrụ ya na Vryburg na mpaghara North West site n'aka nne na nna ndị Gris bụ ndị kwagara mgbè ha ketara ụlọ achịcha site n'ebe nna nna Siopis nọ. Siopis gụrụ Fine Arts na Mahadum Rhodes dị na Makhanda, mechaa nzere masta ya na 1976, mgbè nke ahụ gasịrị ọ gara akwụkwọ na Portsmouth Polytechnic na United Kingdom. Ọ kụziri Fine Arts na Technikon Natal na Durban site na 1980 rụọ 1983. N'afọ 1984, ọ bịdọrọ ịkụzi ihe na Mahadum nke Witwatersrand na Johannesburg. N'oge a, ọ na-eleta onye nyocha na Mahadum Leeds (1992X93) na nleta Prọfesọ na Fine Arts na Mahadim Umeå na Sweden (2000) dị ka akụkụ nke mgbanwe interinstitutional. Site na Doctorate Honorary site na Mahadum Rhodes, Makhanda São Siopis bụ Prọfesọ Honorary ugbu a na Michaelis School of Fine Art, Mahadum Cape Town.[1]

Afọ ndị mbụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bịara bụrụ ónyé a ma ama na mmalite afọ 1980 site na ihe osise 'cake' ya, nke na-edepụta ihe márá mmá nke ụmụ nwanyị n'elu ihe osise mmanụ impasto. Ọrụ ndị a sochiri 'ihe osise akụkọ ihe méré eme', nke a kọwara dị ka ụdị nguzogide megide ịkpa ókè agbụrụ.[2] Omume interdisciplinary ya kemgbe nnwere onwé mbà nke mbà ya enyochawo nnọgidesi ike na adịghị ike nke ncheta, echiche nke eziokwu na mgbagwoju anya nke akụkọ ihe méré eme' nke onwé na nke otu. N'inwale ihe na usoro dịgasị iche iche, ọ na-atụgharị uche na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ahụ, iru uju na ihere, nkewa, ịkwaga na nso nso a mmekọrịta dị n'etiti mmadụ na ndị na-abụghị mmadụ n'ime ọnọdụ mgbanwe ihu igwe.[3] Nnyocha ya niile na-ekwusi ike na ihe onwunwe na usoro dị ka ihe a na-apụghị ikewapụ iche na echiche, yana ojiji ya na-ejikarị usoro na-enweghị atụ na nke na-enweghị ohere na-aghọ ihe nnọchianya nke mmasị ya na 'abụ abụ nke adịghị ike'.[4] Griselda Pollock na-ekwu, "Penny Siopis bụ otu n'ime ndị omenkà ole na ole n'ụwa taa nke nwere ike ịkpa ákwà nke akara, mmegharị aka, olu, okwu, chọtara ihe ma see ihe iji jikọta ike obi ọjọọ nke akụkọ ihe méré eme' na eriri dị nro nke adịghị ike mmadụ".[5]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Siopis guzobere onwé ya dị ka otu n'ime ndị na-ese ihe kachasị nwee nkà na ihe ịma áká na South Africa na n'èzí, site n'ịrụ ọrụ gafee ihe osise, nrụnye na ihe nkiri, na-ejikọta ihe odide na ihe dị iche iche n'ụzọ na-emetụta ókèala ịdọ áká ná ntị na binaries.[6]

Obscure White Messenger, 2010, Film Still
Ihe owuwu Charmed Lives site na Penny Siopis, Wits Art Museum, 2015
Oge Tentacular, Stevenson Cape Town, 2019

Ihe osise[dezie | dezie ebe o si]

"Site na mmalite, àgwà ya n'ihe osise abụwo n'otu ógè nke ógè a na nke na-emegide ógè a na mgbagwoju anya ya na-adịghị asọpụrụ ịdị ọcha nke ihe okike na ihe nkịtị. "[7]

Vidio/Ihe nkiri[dezie | dezie ebe o si]

Siopis bịdọrọ ịrụ ọrụ na ihe nkiri na 1994 na ihe nkiri ya Per Kind Permission: Fieldwork . Otú ọ dị, na 1997 Siopis chọtara niche ya na ime ihe nkiri site na ọrụ My Lovely Day . Ọ gàrà n'ihu na-arụ ọrụ na ihe nkiri n'oge niile ọ na-arụ ma na-akọwa vidiyo dị ka montages, cut-and-paste ihe oyiyi na-agagharị ma na-agbasa ka ógè na-aga. Gwakọta ya na ederede na egwu, ihe nkiri na-enye oghere magburu onwé ya màkà akụkọ.

Ihe ngosi ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Columns-list

Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

A na-anọchite anya ọrụ onye na-ese ihe na nnukwu nchịkọta ọha na eze na South Africa; nchịkọta mba ụwa gụnyere Centre Pompidou, Paris; Smithsonian Institution, Washington; Moderna Museet, Stockholm; na Tate, London.

Onyinye[dezie | dezie ebe o si]

  • 2016 Arts & Culture Trust Lifetime Achievement Award, South Africa
  • 2015 Helgaard Steyn Prize, South Africa
  • 2002 Klein Karoo Nationale Kunsfees: Best Visual Artist Award, South Africa
  • 1995 Vita Art Now, Onye mmeri Quarterly Award, South Africa
  • 1991 Vita Art Now, Special Merit Award, South Africa
  • 1988 Vita Art Now, Onye mmeri Quarterly Award, South Africa
  • Vita Art Now, Merit Award, South Africa
  • 1986 Volkskas Atelier Award, South Africa
  • 1985 Cape Town Triennial, Merit Award, South Africa

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Sue Williamson, Resistance Art na South Africa. Cape Town: David Philip, 1989.
  • Colin Richards, 'N'ihi ọchịchọ nke (An)Other World', na Penny Siopis, Johannesburg: The Artists Press, 1994.
  • Clive van den Berg (ed) Panoramas of Passage: Changing Landscapes of South Africa, Washington and Johannesburg: Meridian Center and Wits Art Galleries, 1995.
  • Okwui Enwezor (ed) Ụzọ Azụmaahịa: History and Geography, Greater Johannesburg Metropolitan Council, 1997.
  • Frank Herremen & Mark D'Amato, Liberated Voices: Contemporary Art from South Africa, London and New York: Museum for African Art: Prestel, 1999.
  • Jennifer A Law, 'The Story Teller: Penny Siopis', na Liberated Voices: Contemporary Art from South Africa Frank Herreman (ed), New York: Museum of African Art, New York and Prestel, 1999.
  • Brenda Atkinson na Candice Breitz (ed) Grey Areas: Representation, Identity and Politics in Contemporary South African Art, Johannesburg: Chalkham Hill Press, 1999.
  • Olu Oguibe na Okwui Enwezor, (ed) Reading the Contemporary: African Art from Theory to the Marketplace, London: Iniva na MIT Press, 2000.
  • Jennifer Law, Penny Siopis: Ime Anwansi Ọmịiko. Johannesburg: Mahadum nke Witswaterstrand, 2002.
  • Kathryn Smith (ed) Penny Siopis, Johannesburg: Goodman Gallery, 2005.
  • Colin Richards, 'Prima Facie: Surface as Depth in the Work of Penny Siopis' na Kathryn Smith (ed) Penny Siopis, Johannesburg: Goodman Gallery, 2005.
  • Griselda Pollock, 'Ihe osise, ọdịiche na ọchịchọ n'akụkọ ihe mere eme: Ọrụ Penny Siopis 1985 1995' 1994' na Kathryn Smith Penny Siopis, Johannesburg: Goodman Gallery, 2005
  • Jennifer Law, Three Essays on Shame, London: Freud Museum, 2005.
  • Penny Siopis, 'Shame in Three Parts at the Freud Museum' na Claire Pajaczkowska na Ivan Ward (eds), Shame and Sexuality: Psychoanalysis and Visual Culture, London: Routledge, 2008
  • Sarah Nuttall, Entanglement: Literary and Cultural Reflections on Post-Apartheid, Johannesburg: Wits University Press, 2009.
  • Brenton Maart (ed), Red, The Iconography of Colour na ọrụ Penny Siopis, Durban: KZNSA Gallery, 2009.
  • Sarah Nuttall & Penny Siopis, An Unrecoverable Strangeness: ụfọdụ echiche banyere onwe onye na ịdị iche na South African Art, Critical Arts na-eso 2010.
  • Colin Richards, 'In Human History: Past and Prospects in South African Art today' na Thembinkosi Goniwe, Mario Pisarra (ed), Visual Century: South African Art in Context 1907 Chine2007, Vo 4, Johannesburg: Wits University Press, 2011.
  • Sue Williamson, South African Art Now. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Penny Siopis na Kim Miller, Onye na-atụ Ụjọ Ìgwè, Catalogue 57. Cape Town: Stevenson, 2011.
  • Corinne Diserens, Appropriated Landscapes: Contemporary African Photography si The Walther Collection, Göttingen: Steidl, 2011.
  • Penny Siopis, 'The Hooks of History ̊ Three Films' na Marie-Hélène Gutberelet, Cara Snyman (ed) Shoe Shop, Johannesburg: Jacana Media, 2012.
  • Brenton Maart (ed), Contemporary South African Art and the Archive, Makhanda: National Arts Festival, 2013.
  • Gerrit Oliver (ed), Penny Siopis: Time and Again, Wits University Press: Johannesburg, 2014.
  • Griselda Pollock, 'Cheta Three Essays on Shame, Penny Siopis, Freud Museum, London 2005' na Gerrit Oliver (ed), Penny Siopis: Time and Again, Wits University Press: Johannesburg, 2014.
  • Penny Siopis, Grief, Stevenson: Cape Town, 2016.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Penny Siopis, Material Acts, Stevenson: Cape Town, 2019.
  • Karen Milbourne, I Am...Ụmụ nwanyị na-ese ihe n'oge a n'Africa, Washington DC: Smithsonian National Museum of African Art, 2019.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Stevenson. Stevenson. Retrieved on 6 December 2019.
  2. Williamson (1989). Resistance Art in South Africa. Cape Town: David Philip. 
  3. Siopis. Warm Water Imaginaries. Stevenson. Retrieved on 13 December 2019.
  4. Siopis (2007). Lasso. Cape Town: Stevenson. 
  5. Pollock (2014). 'Remembering Three Essays on Shame, Penny Siopis Freud Museum, London 2005' in Penny Siopis:Time and Again. Johannesburg: Wits University Press. ISBN 978-1-86814-695-6. 
  6. Olivier (2014). Penny Siopis:Time and Again. Johannesburg: Wits University Press. ISBN 978-1-86814-695-6. 
  7. Richards, Colin, 'Prima Facie_Surface and Depth in the Work of Penny Siopis' in 'Penny Siopis' ed Kathryn Smith, Johannesburg, 2005, p. 35