Okwui Enwezor

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Okwui Enwezor
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria, Njikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyereOkwui Dezie
aha ezinụlọ yaEnwezor Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya23 Ọktoba 1963 Dezie
Ebe ọmụmụCalabar Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya15 Maachị 2019 Dezie
Ebe ọ nwụrụMunich Dezie
ihe kpatara ọnwụmultiple myeloma Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụ̀sụ̀ Ìgbò, pidgin Naịjirịa Dezie
onye were ọrụUniversity of Illinois at Urbana–Champaign, Columbia University, University of Pittsburgh, Umeå University Dezie
Ọkwá o jimuseum director Dezie
ebe agụmakwụkwọNew Jersey City University, Government Secondary School, Afikpo Dezie
Ebe ọrụNew York City Dezie
Ihe nriteOfficer's Cross of the Order of Merit of the Federal Republic of Germany, Audrey Irmas Award for Curatorial Excellence Dezie

Okwui Enwezor (23 October 1963 - 15 March 2019) [1] bụ onye Naịjiria onye na-elekọta, Onye nkatọ ọlụ aka, Onye ọ dee, akwụkwọ, na-ede uri, na onyenkuzi, ọkachamara na nkà akụkọ ihe mere eme . O bi na New York City [2] na Munich. Na afọ 2014, a họpụtara ya n'ime mmadụ iri abụọ na anọ 24 na aha akwụkwọ ArtReview nke mmadụ otu narị kachasị ike nke ụwa nka. [3]

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Okwui Enwezor (akpọ /ɛ n w eɪ z ər / en-UZO -zər ) [4] a mụrụ ya dị ka nwa nwoke ikpeazụ na ezinụlọ onye ọgaranya Igbo na Awkuzu na Naịjiria n'afo 1963. [5] N'afọ 1982, ka a gụsịrị semester akwụkwọ na Mahadum Naịjiria, Enwezor kwagara naBronx, New York, mgbe ọ dị afọ iri na asatọ . [6] N' afo 1987 ọ nwetara akara ugo mmụta bachelor nke Arts na sayensi ndọrọndọrọ ọchịchị na Mahadum New Jersey City .

Mgbe Enwezor gụsịrị akwụkwọ, ọ kwagara n’obodo ọzọ ma were uri. Ọ rụrụ ọrụ n'ụlọ ọrụ Knitting na Nuorican Poets Café nke dị na ógbè East. [5] Ọmụmụ Enwezor dere gbasara uri, duuru ya gaa n'ụdị usoro nka asụsụ dịka Conceptual Art gaa katọọ nka . [6] Ndị otu ndị Africa na-akatọ Chika Okeke-Agulu na Salah Hassan sonyeere na 1993, Enwezor wepụtara Nka Journal nke Contemporary African Art n'ụlọ obibi ya dị na Brooklyn; "Nka" bụ okwu ndị Igbo pụtara ịmepụta ihe. Ọ kpọtara ndị odeakwụkwọ na ndị ọrụ nka dịka Olu Oguibe na Carl Hancock Rux ka ha degharịa isi okwu ya wee dee maka ya.

Mgbe o tinyechara obere ihe ngosi ihe nka ugboro ugboro, Enwezor mere ọfụma na afọ 1996 dịka onye na-enyocha In / n'anya, ihe ngosi mmadụ dị iri atọ na-ese foto Africa na Guggenheim Museum . [7] Na / ihu bụ ọbụ otu n'ime ihe ngosi izizi nke ọ bụla iji tinye nka nke oge a site na Africa na usoro akụkọ ihe mere eme na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ntopute nke steeti Africa nwere onwe ha. [5]

Nyochaa[dezie | dezie ebe o si]

Enwezor bụ onye isi na Haus der Kunst, Munich, nke obodo Germany . O nwekwara ọrụ nke onye na-ahụ maka nnabata nke International Center of Photography [8] na New York City, yana Joanne Cassulo Fellow na Whitney Museum nke American Art, New York City . [9] N'afọ 2013, Enwezor ka a họpụtara ka ọ bụrụ onye nyochaa nke 2015 na Venice Biennale, [10] e mee ka ọ bụrụ onye nchịkwa mbụ a mụrụ n'Africa na ngosipụta afọ otu narị na iri abụọ. [11]

Oge gara aga, Enwezor bụ onye ntụzi nka nke Documenta 11 na mba Germany (1998 --2002), [12] dị ka onye mbụ na-abụghị Ònye ọcha nke nwere ọrụ ahụ. [4] Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye ntụzi-aka nke Abụọ Johannesburg Biennale (1996–97), Bienal Internacional de Arte Contemporaneo de Sevilla, na Seville na obodo Spain (2006), onye nke asaa Gwangju Biennale na obodo South Korea (2008), na Triennale d'Art Contemporain nke Paris na Palais de Tokyo (2012). [13] Ọ rụkwara ọrụ dịka onye nyocha nke Echigo-Tsumari Ihe osise Biennale na Japan ; Cinco Continente: Biennale nke sere, Mexico City ; na obodo Stan Douglas: Le Detroit, Art Institute nke mba Chicago .

Enwezor ka a kpọrọ onye na-ahụ maka nyochaa na Art Institute nke Chicago na afọ 1998. [4] Ọ rụkwara ọtụtụ ihe ngosi na ọtụtụ ihe ngosi nka ndị ọzọ dị iche iche gburugburu ụwa, gụnyere Ihe Omume nke Onwe: Portraiture and Social Identity, The Walther Collection, Germany; Ahụ Ikpo Ebe: Ihe iji dọkụmentị ahụ na Contemporary Art, International Center of Photography [14] ; Century Short: Nnwere Onwe na Nnwere Onwe Onye Na Africa, 1945-1994, [15] Villa Stuck, Munich, Martin-Gropius-Bau, Berlin, Museum of Contemporary Art Chicago, na PS1 na Museum of Modern Art, New York ; Obodo Century, Tate Modern, London ; Edge nke Edge, Bildmuseet, Umeå, Sweden, Vancouver Art Gallery, Vancouver, Tramway, Glasgow, Castello di Rivoli, Torino ; Na / Sight: Ndị na-ese foto n'Africa, 1940 – Ugbu a, [16] Guggenheim Museum ; Global Conceptualism, Queens Museum, New York, Walker Art Center, Minneapolis, Henry Art Gallery, Seattle, Ndepụta Ọbá na MIT, Cambridge; David Goldblatt: Afọ iri na ise, Museum nke Contemporary Art, Barcelona, AXA osisi, New York, Palais des Beaux Art, Brussels, Lenbachhaus, Munich, Johannesburg Art Gallery, Johannesburg, na Witte de Na, Rotterdam .

Ọ haziri The Rise and Fall of apartheid maka International Center for Photography, na mba New York, na 2012 na "Nzukọ nke isii , ihe ngosi ọtụtụ na mmemme "nke mere n'obodo iteghete n'etiti ọdịda anyanwụ na mba North African na European, site na Ramallah rue Tangier rukwaa Berlin ”, ya nan

Ọ haziri The Rise and Fall of apartheid maka International Center for Photography, na mba New York, na 2012 ☃☃ na "Nzukọ nke isii , ihe ngosi ọtụtụ na mmemme "nke mere n'obodo iteghete n'etiti ọdịda anyanwụ na mba North African na European, site na Ramallah rue Tangier rukwaa Berlin ”, ya na Beirut Art Center na Eprel na afo 2011. . Ihe ngosi ikpeazụ ya gụnyere "El Anatsui: Triumphant Scale," ya na Chika Okeke-Agulu jikọtara aka ọnụ na onwa Maachị dị na mkpụrụ ụbọchị asatọ na afọ 2019 na Haus der Kunst, Munich, tupu ọ mepee na Mathaf: Arab Museum na Modern Art na ọnwa Septemba dị na mkpụrụ ụbọchị iri atọ na afọ 2019.

Enwezor rụrụ ọrụ n'ọtụtụ jịlị, ndị ndụmọdụ, na ndị otu nyochaa gụnyere: ndị otu ndụmọdụ Carnegie International na afọ 1999; Venice Biennale ; Hugo Boss Prize, Guggenheim Museum; Foto Press, Barcelona; Carnegie chọr'inwe ; International Center nke Photo Infinity Awards; Onyinye Anya ; Onyinye dị Nkà nke Palestine, Ramallah ; na Cairo, Istanbul, Sharjah, na Shanghai Biennales. N'afọ 2004, ọ chịịrị ndị ọka iwu maka onyinye Artes Mundi, ihe nrite enyere iji kpalie mmasị na nka na Wales . [17] N'afo 2012, ọ họpụtara ndị ọka nlebanya maka Vera List Center Prize maka Nka na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. [18] [19]

Nkuzi[dezie | dezie ebe o si]

Site na afo 2005 ruo na afo 2009, Enwezor bụ Dean nke Ọmụmụ Ihe Ọchịchị na Onye Isi Ọchịchị na San Francisco Art Institute . [20] Ọ rụrụ ọrụ dị ka Prọfesọ Nleta na Akụkọ ihe mere eme na Mahadum nke Pittsburgh ; Mahadum nke Columbia na mba New York; Mahadum nke Illinois, Urbana-Cham mkpọ ; na Mahadum Umea nke mba Sweden . N'oge opupu ihe ubi nke 2012, ọ rụrụ ọrụ dị ka Prọfesọ Nleta Kirk Varnedoe na Institute nke Fine Arts na Mahadum nke New York .

Mbipụta[dezie | dezie ebe o si]

Dịka onye edemede, onye nkatọ, na onye ndezi, Enwezor bụ onye nyere aka oge niile na ọtụtụ akwụkwọ ndekọ ihe, akwụkwọ akụkọ. Ọ bụ onye guzobere onye nrụpụta na onye na-ebipụta akwụkwọ akụkọ dị egwu NKA: Journal of Contemporary African Art eguzobere na afọ1994, nke Duke University Press bipụtara . [21]

Ihe dum ọ dere pụtara na ọtụtụ magazin, katilogu, akwụkwọ, na magazin gụnyere: Third Text, Documents, Texte zọọ Kunst, Grand Street, Parkett, Artforum, Frieze, Art Journal, Research na African Literatures, Index na nnyocha, Emega, Glendora, na mba Atlantica . N'afọ 2008, akwụkwọ akụkọ German 032c bipụtara ajụjụ ọnụ nke Enwezor nke onye edemede akụkọ German Joachim Bessing duziri . [22]

Akwụkwọ ndị ọ dere gụnyere Contemporary African Art Kemgbe 1980 (Bologna: Damiani, 2009) ya na Chika Okeke-Agulu dere ya, Antinomies nke Nkà na Omenala : modernity, Postmodernity, Contemporaneity (Durham, NC: Duke University Press, 2008), Ịgụ Agba: African Art, site na Theory ruo n'ọma ahịa ( MIT Press, Cambridge na INIVA, London) na ihe ngosi Mega: Antinomies of a Transnational Global form (Wilhelm Fink Verlag, Munich), Fever Archive: Ojiji nke dọkụmentị na Art Art, na Amaghị ama: Ọnọdụ Ihe Na-eme na Global Society . Ọ bụkwa onye ndezi nke akwụkwọ mpịakọta anọ nke Documenta 11 Plas: Democracy na-enweghị nkwado; Nnwale na Eziokwu: Ikpe Ziri Ezi na Usoro nke Eziokwu na Ndozigharị ; Creolité na Creolization ; N'okpuru Siege: Obodo Afrịka anọ na Freetown, Johannesburg, Kinshasa, Lagos (Hatje Cantz, Verlag, Stuttgart).

Nghọta[dezie | dezie ebe o si]

Na afọ 2006, Enwezor natara Frank Jewett Mather Nturu gosi maka nkwarụ nka sitere na Otu Akwụkwọ Nlekọta Ndị Ahịa . [23] Enwezor họọrọ onye nke iri a ọ na abụọ na ntụzịaka ArtReview maka onodu ogo otu narị kachasị ike na nka: Ike 100 na afọ 2010. [24]

Ọrịa na ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Na June 2018, Enwezor bịanyere aka na nkwekọrịta nkewa na Munich Haus der Kunst, akụkụ ya ụfọdụ n'ihi na ọgụ ya na ọrịa kansa nwere oge ịma aka. [25]

Okwui Enwezor nwụrụ na na mkpụrụ ụbọchị iri na ise na afọ 2019 mgbe ọ dị afọ iri ise na ise. [1]

  1. 1.0 1.1 The Editors of ARTnews. Okwui Enwezor, Pivotal Curator of Contemporary Art, Is Dead at 55.
  2. Rutger Pontzen, "I have a global antenna" (Interview with Okwui Enwezor), in Virtual Museum Of Contemporary African Art.
  3. 2014 POWER 100. Archived from the original on 2015-06-29. Retrieved on 2020-08-14.
  4. 4.0 4.1 4.2 Celestine Bohlen (12 February 2002), "A Global Vision For a Global Show; Documenta Curator Sees Art As Expression of Social Change", The New York Times.
  5. 5.0 5.1 5.2 Zeke Turner (8 September 2014), How Okwui Enwezor Changed the Art World Wall Street Journal.
  6. 6.0 6.1 Roberta Smith (28 October 1998), "Nigerian to Direct Next Documenta", The New York Times.
  7. Adam Shatz (2 June 2002), "Okwui Enwezor's Really Big Show", The New York Times Magazine.
  8. Interview With Okwui Enwezor, part 2 | BaseNow (8 March 2012). Archived from the original on 8 March 2012. Retrieved on 14 August 2020.
  9. Okwui Enwezor La Triennale.
  10. Okwui Enwezor leitet Venedig-Biennale. Archived from the original on 2013-12-11. Retrieved on 2020-08-14.
  11. Javier Pes (4 December 2013), "Okwui Enwezor named director of the 2015 Venice Biennale", The Art Newspaper.
  12. Documenta 11: Okwui Enwezor.
  13. Journal des Arts no. 334 (5–18 November 2010), p. 3.
  14. Fabrizio Gitto, Archive Fever di Okwui Enwezor (2008): nuove fonti per l’analisi di una mostra di successo, "RSF. Rivista di studi di fotografia", IV, n. 8, 108–122
  15. Roberta Smith (17 February 2002), "A Show That Dares To Span a Continent", The New York Times.
  16. Holland Cotter (5 July 1996), "Mostly African Scenes, All by Africans", The New York Times.
  17. Alan Riding (30 March 2004), "Artist Who Worked With 9/11 Dust Is the First Winner of a Welsh Prize", The New York Times.
  18. Vera List Center Prize for Art and Politics, The New School, New York.
  19. Randy Kennedy (11 November 2012), "New School Prize Goes to Theaster Gates", The New York Times.
  20. Carol Vogel (5 December 2013), "Okwui Enwezor to Be Visual Arts Director of Venice Biennale", The New York Times.
  21. "NKA: Journal of Contemporary African Art" at Duke University Press.
  22. Joachim Bessing, "The only thing that modernity teaches us: there are no innocents", 032c issue 15 (Summer 2008).
  23. Awards. The College Art Association. Retrieved on 11 October 2010.
  24. 2010 POWER 100. Archived from the original on 2015-06-29. Retrieved on 2020-08-14.
  25. Ulrike Knöfel. 'It's An Insult, Yes': Okwui Enwezor on his Ignominious Farewell from Munich - Frontpage - e-flux conversations. (Originally published in German at Spiegel Online, 17 August 2018.)