Peter Bullock (onye sayensị)

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Peter Bullock (onye sayensị)
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
Aha enyerePeter Dezie
aha ezinụlọ yaBullock Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya6 Julaị 1937 Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya5 Eprel 2008, 2 Eprel 2008 Dezie
Ụdị ọnwụeke na-akpata Dezie
ihe kpatara ọnwụliver cancer Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụsoil scientist, university teacher, mineralogist Dezie
ụdị ọrụ yaSoil micromorphology, pedology Dezie
onye were ọrụCranfield University Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Leeds, University of Birmingham, Cornell University, Cornell University College of Agriculture and Life Sciences, Bridgnorth Endowed School Dezie
Ihe nriteFulbright Scholarship Dezie

Peter Bullock (6 Julaị 1937 - 5 Eprel 2008) bụ onye ọkà mmụta sayensị ala nke ọrụ mbụ ya na ngalaba nke micromorphology ala bu ụzọ nwee mmasị na mmebi ala. Nkwado ya banyere mkpa ọ dị ile ala anya dị ka ihe na-adịgide adịgide dugara na nhọpụta ya na Intergovernmental Panel on Climate Change. Bullock nyere aka na akụkọ nke IPCC, nke e nyere Nobel Peace Prize na 2007.[1]

Ndụ na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Mahadum Birmingham

A mụrụ Peter Bullock na Kinlet, Bridgnorth, Shropshire wee gaa Bridgnorth Grammar School.  Bullock gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Birmingham na 1958 na BA na Geography.  Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Birmingham, ọ sonyere na nyocha ala nke England na Wales (SSEW) dị ka onye nyocha, tupu ọ gụchaa Master's na kemistri ugbo na Mahadum Leeds.  Enyere ya akwụkwọ mmụta Fulbright, ọ gụchara doctorate na Mahadum Cornell wee rụọ ọrụ na ngalaba United States Department of Agriculture, tupu ọ laghachi England na 1967. O were ọkwa isi nke ngalaba mineralogy nke SSEW ebe ọ ghọrọ ọkachamara n'ụwa na micromorphology ala.  .  Ka ọ na-erule n'afọ 1980 ọ bụ onye isi nyocha, ma bụrụkwa onye nyere aka na mbufe nyocha ahụ na Cranfield Institute of Technology na ọ na-aga n'ihu n'ihu egwu gọọmentị nke iwepụ ego..[2]

Òtù Mba Ndị Dị n'Otu na Mgbanwe Ihu igwe

A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye nduzi nke Soil Survey and Land Research Centre, itinye aka ya na ndị ọrụ sayensị na ndị ndụmọdụ nke mba na mba ụwa toro: ọrụ ya dị ka onye ndụmọdụ pụrụ iche na Royal Commission on Environmental Pollution's investigation on the sustainable use of soil dugara n'ọkpụkpọ òkù ka ọ sonye na Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). O nyere aka na akụkọ nke IPCC, nke e nyere Nobel Peace Prize na 2007.[3] O gosipụtara ọrụ ala na-arụ na gburugburu ebe obibi nke ụwa na mmetụta nke mgbanwe ihu igwe na mmebi ala. Bullock na-enye aka na onye edemede, ya na Henri Le Houérou, na isi nke 4 ('Land Degradation and Desertification') nke onyinye Working Group II na Akụkọ Nnyocha nke Abụọ nke IPCC.[4] Dị ka prọfesọ emeritus nke njikwa ala nke Mahadum Cranfield, o nyere aka n'ịmepụta World Soil Survey Archive and Collection (WOSSAC) na mmepe nke ihe mmụta Soil-Net.

Bullock lụrụ Patricia ma nwee ụmụ abụọ. Ọ nwụrụ n'afọ 2008 n'ihi ọrịa kansa imeju.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Hallett. "Obituary:Peter Bullock", The Guardian, 1 July 2008. Retrieved on 2012-12-14.
  2. Professor Peter Bullock. Archived from the original on 2017-07-03. Retrieved on 2014-10-29.
  3. Hallett. "Obituary:Peter Bullock", The Guardian, 1 July 2008. Retrieved on 2012-12-14.
  4. Archived copy. Archived from the original on 2016-03-04. Retrieved on 2014-11-16.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]