Samuel Akintola

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Samuel Akintola
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
aha n'asụsụ obodoLadoke Dezie
Aha enyereSamuel Dezie
aha ezinụlọ yaAkintola Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya6 Julaị 1910 Dezie
Ebe ọmụmụOgbomosho Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya15 Jenụwarị 1966 Dezie
Ebe ọ nwụrụIbadan Dezie
Ụdị ọnwụỊgbụ mmadụ Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Asụsụ ọ na-edeBekee, Asụsụ Yoruba Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, aristocrat, orator, onye ọka iwu Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịNigerian National Democratic Party Dezie
okpukpere chi/echiche ụwaOnye Kraịst Dezie
Ụcha ime anyabrown Dezie
ụcha ntụtụ isiNtụtụ ojii Dezie
nnọchiaha nkeonweL485 Dezie
Samuel Akintọ́lá na David Ben-Gurion n’oge ha letara Izrel n’afọ 1961

. [1] [2]Chief Samuel Ládòkè Akintọ́lá (Gee ntị ⓘ )</link> ma a mara dị ka SLA (6 Julaị 1910 – 15 Jenụarị 1966) bụ onye soja soja Naijiria, onye ọka iwu, onye ọka iwu na onye ọka iwu.  [1] Ọ bụ otu n'ime ndị nna ntọala ntọala Nigeria ọgbara ọhụrụ, ọ jere ozi dị ka Oloye Aare Ona Kakanfo XIII nke Yorubaland wee jee ozi dịka onye isi ala Western Nigeria site na akwụkwọ onwe na 1960 ruo mgbe e gburugburu ya na  1966

Ndụ mbido[dezie | dezie ebe o si]

. [9]A match Akintola n'Ogbomosho site n'ezina ike Akintola Akinbola na Akanke, nna ya bụ onye na-azụ ajaajị ma si n' Rwanda ndị ọrụ.  [4] Mgbe ọ ka dị obere, akara ahụ kwagara Minna ma gụchara ya obere oge n'akwụkwọ otu Church Missionary Society dị n'obodo ahụ.  N'afọ 1922, ọ la arụ n'Ogbomosho ka ya na nna nna ya biri ma ezinụlọ gaa ụlọ akwụkwọ ụbọchị Baptist tupu ọ gawa Baptist College na 1925. [5] Ọ arịa na Baptist Academy site na 1930 ruo 1942, ọ bụ onye otu  Baptist Union ma ike ọrụ obere oge na Nigerian Railway Corporation .  N'ime oge a, ọ matara Chief HO Davies, onye ọka iwu na onye ndị soja wee sonye na Nigerian Youth Movement ebe ọ na-enyere Ikoli aka ma kwado nke ikpeazụchite anya Legọs na ndị omebe iwu maka nhọpụta nke Oba Samuel Akisanya  , onye Nnamdi akwụkwọ.  Azikiwe .  [6] O sonyeere ndị ọrụ nke Daily Service Newspaper na n'oge na-achọta anya data onye nchịkọta akụkọ na 1943 site na nkwado nke Chief Akinola Maja, onye na-eketa òkè, Ernest Ikoli dị ka onye nchịkọta.  Akintola bụkwa onye akụkọ Akụkọ Yoruba, akwụkwọ e dere n'asụsụ Yoruba.  [1] N'afọ 1945, osoore ogbugbu izugbe nke ndị NCNC nke Azikiwe na Michael Imoudu duziri, wee nweta obi nke ndị aghandọrọ dị ka Chief Anthony Enahoro .  [8] Na 1946, ọ akwụkwọ akwụkwọ Britain iji na UK wee gụchaa akwụkwọ gbasara iwu site na 1950. Ọ akụkọ ọrụ iwu ya na-arụ ọrụ dị ka onye ọka iwu n'ihe gbasara ala na obodo.  Na 1952, o hiwere ya na Chief Chris Ogunbanjo, Chief Bode Thomas na Michael Odesanya.

Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe a oyiyi ya dị ka onye ọkaiwu na United Kingdom, Ladoke Akintola la ọzọ na Naijiria na 1949 wee soro ndị Naijiria ndị ọzọ akwụkwọ akwụkwọ si Western Region guzobe otu Action Group (AG) n'okpuruokpuru nke Chief Obafemi Awolowo .  [1] Ọ na mbụ bụ onye mmalite iwu nke otu ahụ tupu ọ bụrụ osote onye isi na 1953 [2] ka Bode Thomas nwụsịrị.  Ọmeri Arthur Perst n'ọkwa nke mbụ iji n'ọchie Bode Thomas.  Dị ka osote onye isi otu AG, o jeghị ozi na mpaghara Western Region iche onye isi ala Awolowo na-achị kama ọ bụ Action Group Parliamentary Leader/Leader of Opposition na Ndị Nnọchiteanya nke Nigeria .  [3] N'ọkwa, etiti etiti ọ dị ọrụ dịka Mịnịsta na-ahụ maka ngwaọrụ ma mechaa bụrụ onye minista na-ahụ maka mgbasa ozi na ụgbọ elu.

Mkpebi maka ntụzịaka nke otu ndọrọndọrọ ọchịchị strategic strategic Alliance, nnabata nke ọchịchị onye kwuo uche ya dị ka ikpo okwu otu na ọgụ maka ịchịisi na pati ahụ butere nghọtahie n'etiti Chiefs Akintola na Awolowo. Akintola ekwetaghị na mkpebi Awolowo na ya agaghị eso na gọọmentị etiti. [3] Akintola chọrọ ime ka pati Action Group na Northern People's Congress kwekọọ. [4] Ọ megidekwara mkpebi otu pati ahụ na-ewere socialism onye kwuo uche ya dị ka echiche ya, na-ahọrọ nguzo na-enweghị nchekwa. [5]

Nkatọ[dezie | dezie ebe o si]

Cif Awolowo boro Akintola ebubo na ọ na-achọ ịdochi ya dị ka onye isi otu pati ahụ.  [1] Na May 1962 ka Western House of Assembly ụdịpụ Akintola ka otu pati ahụ nwechara aka nke ìhè obi na praịm minista na nnnwo otu pati, ọgba aghara dara n'ala ụlọ ahụ.  [2] Otu AG gbawara n'ụdị butere ọtụtụ ọgbaghara n'iche omebe iwu Western Region nke dugara etiti/Federal, nke onye isi ala Sir Abubakar Tafawa Balewa nọ na-achị iji kwupụta arọ na mpaghara ahụ na Chief (Drr  .) MA Majekodunmi, onye minista na-ahụ maka umuada etiti ka a na-egosi onye nchọpụta.  [3] N'ikpeazụ ewe ,dị Akintola n'Idịdị na ọ meri n'agha iwu ya na Kọmitii Ikpe nke Privy Council wee bụrụ ụlọ ikpe ụlọ elu nke Nigeria) [4] dị ka Premier na 1963. Na nhọpụta izugbe  nke 1965, Akintola ikike ọkwa ya dị ka onye isi ala, ọ bụghị onye otu pati Action Group, dị ka onye isi otu pati e hiwere ọhụrụ Nigerian National Democratic Party (NNDP), bụ nke ya na ndị Northern People's aka.  Congress (NPC) bụ pati na-achị etiti mgbe ahụ.  Ihe eji ụka adịghị ya na nhọpụta ya nke a arụ nke ọma na 1965 bụ ihe agba mgbagha nke January 1966 bụ nke e gburugburu.

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

[6]Egburu Akintola n'Ibadan, isi obodo Western Region, [1] n'ụbọchị mbụ ndị agha Naịjiria nwetere ọdịiche na 15 Jenụarị 1966—bụ nke ụdị Republic Republic .  [2] A ntụgharị dị ka "Young Majors Coup" ma ọ bụ "ịgbagha ụmụ nwoke nke January", mgbagha ahụ butere ogbugbu nke ọtụtụ ndị isi agha na-edu ndú, ọtụtụ ndị òtù Northern People's Congress

Mmetụta[dezie | dezie ebe o si]

. [7]Akintola bụ onye na-ekwu okwu nke ọma.  [1] N'afọ 1962, ọ bụ ya mere o ji mechaa guzobe mahadum nke Ife (bụ mahadum e ikpeazụ aha ya n'ahandọrọ nhọrọ ya bụ Obafemi Awolowo. Ife nke a kpọrọ aha ya na ya).  O sokwa na nke nke Premier Hotel na ihe na-ekwu ndi ozo.

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

.Akintola fim Faderera Akintola ma ụmụ ise, abụọ (Yomi Akintola na Dr. Abimbola Akintola) n'ime ha jigidere ego kabinet portfolios na Nigeria Third Republic .  [1] Yomi Akintola rụkwara ọrụ dịka onye isi Naijiria na Hungary na eke ada Samuel Akintola, Dupe Akintola, bụ onye isi kọmishana na-ahụ maka Naijiria na Jamaica.  Nwa ya nke anọ, Victor Ladipo Akintola, raara onwe ya nye ọtụtụ n'ime ndụ ya iji hụ na ọ na-aga n'ihu na ndị ziri ezi nke nri Samuel Akintola nyere n'ọkwa Nigeria na ɔkwa ụwa.  O nyere ndị ọrụ nwere ndị na-ekiri ndị na-ekiri ihe nke ịhụ obodo nna ya n'ebe n'ịgba ndụ ogologo ndụ ya maka foto ya.  [2] Nwa nke ikpeazụ Akintola, Tokunbo Akintola, bụ nwa nwoke mbụ ojii na Eton College ma ike nke ọma n'iche kacha ere nke onye Naijiria bụ Dillibe Onyeama, Nigger na Eton .

.[8]Justice Ladiran Akintola, onye ọkaikpe Oyo steeti bụbu onye nkuzi iwu na mahadum Obafemi Awolowo bụ nwa Akintola mụrụ n'alụghị di.

Ọtụtụ ụlọ ọrụ, egwu Ladoke Akintola University of Technology, Ogbomosho, ka e hiwere na ma obodo Oloye na obodo Naijiria ndị ọzọ dị ka ụzọ isi na-echeta ya mgbe ọ nchebe.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. NIGERIA : SAMUEL AKINTOLA and AHMADU BELLO. Photos: (1966) | LIVRESCOLLECTOR (en-GB). www.abebooks.co.uk. Retrieved on 26 May 2020.
  2. Samuel Ladoke Akintola | Nigerian politician | Britannica (en). www.britannica.com. Retrieved on 24 February 2022.
  3. (6 October 2017) "Koike's party could join Japan coalition government". Emerald Expert Briefings. DOI:10.1108/oxan-es224954. ISSN 2633-304X. 
  4. Martin Meredith, The Fate of Africa: A History of Fifty Years of Independence, p. 195.
  5. Samuel Ladoke Akintola | Nigerian politician (en). Encyclopedia Britannica. Retrieved on 26 May 2020.
  6. John de St. Jorre, The Nigerian Civil War, p. 43.
  7. Akinbode (11 July 2019). Samuel Ladoke Akintola: 13th Aare Ona Kakanfo of Yorubaland and Last Premier of the Western Region of Nigeria – HistoryVille (en-US). Archived from the original on 30 June 2022. Retrieved on 15 May 2022.
  8. Adebayo (1 June 2018). Court declares Oyo Judge, Ladiran Akintola biological son of ex-Western premier, SL Akintola. Daily Post. Retrieved on 8 May 2021.