Samuel Akpabot

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Samuel Akpabot listeni (3 Ọktoba 1932 - 7 Ọgọst 2000) bụ Onye Naijiria na-ede egwu, ethnomusicologist na onye edemede.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Samuel Ekpe Akpabot na Uyo, Akwa Ibom State, Nigeria, [1] nne na nna nke ihe nketa Ibibio. [2] [3] gụrụ akwụkwọ na Baptist Academy na King's College, Lagos; na nke ikpeazụ, ya na Emeka Ojukwu, Lateef Jakande na Alex Ekwueme nọ na klas. N'oge ọ nọ na King's College, ọ malitere ịgba bọọlụ, bụrụ onyeisi ndị otu kọleji n'afọ ikpeazụ ya. Site [2] King's College, ọ gara n'ihu na-arụ ọrụ dị ka onye nta akụkọ egwuregwu na Daily Times . [1] Ịhụnanya ya maka bọọlụ gara n'ihu na 1980s dị ka onye na-ede akụkọ egwuregwu maka Daily Sketch, Ibadan, na Nigerian Tribune.

[4][3] Lagos, ọ bụ onye na-agụ egwú na Christ Church Cathedral nke Lagos Island [1] mgbe ahụ n'okpuru nduzi nke Ekundayo Phillips [2] ma site na 1943 ruo 1952, ọ biri na Bishop's Court, ebe obibi nke Leslie Vining. [4]'afọ 1949, ọ malitere otu egwu a na-akpọ The Akpabot Players . [1] N'afọ 1953, ọ gara n'ihu na-agụ akwụkwọ na Royal College of Music, London. Mgbe [5] laghachiri Naịjirịa, ọ ghọrọ onye isi na-emepụta egwu na Nigerian Broadcasting Corporation.

Akpabot nwetara nzere doctorate na Mahadum Michigan State . [2]

Ọrụ agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ nọsịrị afọ atọ na Nigerian Broadcasting Corporation, Akpabot sonyeere ngalaba egwu nke Mahadum Nigeria, Nsukka, dị ka onye nkuzi enyemaka. [7] mahadum, ọ kụziiri ụmụ akwụkwọ egwu na akụkọ egwu nke Afrịka. N'afọ 1964, ọ gara mba ofesi iji gaa n'ihu na Mahadum Chicago. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ laghachiri Naijiria na 1967 wee kụzie na Nsukka site na 1967 ruo 1970, oge gafere Agha obodo Naijiria. Ọ hapụrụ Nsukka na 1970 ka ọ bụrụ onye isi nchọpụta na Mahadum Obafemi Awolowo. Na Ife, ọ bụ onye nduzi nke Chapel Music ma tinye aka na Ife Festival of Arts kwa afọ. Ọ hapụrụ Ife n'afọ 1973 iji nweta nzere doctorate ya na Mahadum Michigan State.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ihe m[3] Akapabot dere bụ "Scenes from Nigeria", nke dị nkeji iri na abụọ nke nwere ụtọ Afrịka iji mee emume nnwere onwe Naịjirịa. [4]'afọ 1963, Akpabot dere otu n'ime ọrụ ya a ma ama, "Ofala Festival", abụ olu nke e dere maka American Wind Symphony Orchestra . [1] [10]'afọ 1965, o dere "Cynthia's Lament", nke ọzọ maka ndị na-akụ egwú nke Pittsburgh.

Site na 1970 ruo 1973, Akpabot bụ onye nduzi nke egwu ụlọ ekpere na Mahadum Obafemi Awolowo . Mgbe [11] nọ n'ebe ahụ, o dere abụ ọdịnala, "Ise Oluwa", maka Ife Arts Festival, "Jaja of Opobo", otu operetta na Efik, Bekee na Igbo maka emume ahụ, [1] na otu egwu egwu akpọrọ "Three Nigerian Dances".

Mgbe ọ na-agụ akwụkwọ maka nzere doctorate ya na Michigan, o dere "Nigeria in Conflict" maka ndị na-akụ egwú ikuku, nke atọ ya maka nzukọ Pittsburgh. Akpabot bụ Verba Christi, ihe egwu olu nke ụlọ ọrụ mgbasa ozi Naịjirịa nyere iwu maka FESTAC 77.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  • Ibibio Music in Nigerian Culture, Michigan State University Press, 1975.  
  • Nkwupụta maka egwu Africa, Oxford University Press, 1978.
  • Ntọala nke Egwú Ọdịnala Naijiria, Ibadan: Akwụkwọ Spectrum. 1986.   ISBN 9782265772
  • Ọdịdị, Ọrụ, na Ụdị na Egwú Africa, Macmillan Nigeria, 1998.   ISBN 9780182446

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

Ebe e si nweta ya[dezie | dezie ebe o si]

  • Bode Omojola (1995) Egwú nka Naijiria. French Institute of Research in Africa, IFRA
  • Sadoh (2008). Samuel Akpabot: the odyssey of a Nigerian composer-ethnomusicologist. New York: iUniverse. ISBN 9781440100307. 
  • Asobele (2002). Historical trends of Nigerian indigenous and contemporary music. Lagos: Rothmed. 
  1. "Samuel Ekpe Akpabot (1932–2000)", AfriClassical.com.
  2. News dr. sam ekpe akpabot]. (2001). The Organ, 709, 216.
  3. Sadoh, G. (2010). "The orchestral works of samuel akpabot, a nigerian composer-ethnomusicologist". Musical Times, 151, 79–94.
  4. Bessie Essex Courier, S. W. (30 June 1973). "Akpabot, african artist, talks about 'soul music'". New Pittsburgh Courier (1966–1981