Sokari Douglas Camp

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Sokari Douglas Camp
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereSokari Dezie
aha ezinụlọ yaCamp, Douglas Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1958 Dezie
Ebe ọmụmụBuguma Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye na-akpụ ihe ọkpụkpụ, onye ese, filmmaker Dezie
ebe agụmakwụkwọCentral School of Art and Design Dezie
Ebe ọrụNaijiria, London, Oakland Dezie
Flọruit1996 Dezie
agbụrụNdi Afrika nke Amerika Dezie
Ijecontemporary art, feminist art Dezie
ụdịfigurative art Dezie
Ihe nriteCommander of the Order of the British Empire Dezie
webụsaịtịhttp://www.sokari.co.uk/ Dezie
kọwara na URLhttp://dbpedia.org/resource/Sokari_Douglas_Camp Dezie
onye nnọchite anya nwebiisinkaikike mmeputakwa nke CISAC-otu nọchiri anya ya Dezie
Nwere ọrụ na mkpokọtaNational Museum of World Cultures Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie
nnọchiaha nkeonweL484 Dezie

Sokari Douglas Camp CBE (a mụrụ n'afọ 1958 na Naịjirịa) bụ onye na-ese ihe na London nke nwere ihe ngosi n'ụwa niile ma bụrụ onye natara bursary site na Henry Moore Foundation. A kwanyeere ya ùgwù dịka onye ọchịagha nke Order nke Ọchịchị British Empire (CBE) na 2005 Birthday Honours list.[1]

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Afọ mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Camp na Buguma, Nigeria, obodo Kalabari na Niger Delta. Ọ bụ nwanne di ya nwoke, onye ọkà mmụta banyere mmadụ bụ Robin Horton zụlitere ya. Ọ gụrụ nka na California College of Arts and Crafts na Oakland, California (1979–80), nweta nzere BA ya na Central School of Art and Design (1980–83), London, na MA ya na Royal College of Art (1983–86).

O sonyere na 1989 Pachipamwe II Workshop nke emere na Cyrene Mission na mpụga Bulawayo, Zimbabwe ya na Joram Mariga, Bernard Matemera, Bill Ainslie, Voti Thebe, Adam Madebe na David Koloane .[2]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

A na-akpụkarị ọrụ ya na ígwè ma na-esite n'ihe nketa Kalabari ya, ọdịbendị Naịjirịa na ndụ ya na UK.[3] Ọ rụkọrọ ọrụ na Smithsonian na British Museum na ọrụ ya dị na nchịkọta ha na-adịgide adịgide. A na-edebe ihe ọkpụkpụ ya na nchịkọta ihe ngosi nka ndị ọzọ na Europe, Britain na Japan na nchịkọta onwe onye n'ụwa niile. O gosipụtala na mba ụwa na ụlọ ngosi, gụnyere na Austria, Britain, Cuba, France, Germany, Netherlands, Japan, Sicily, South Africa, Spain, United States.

Otu n'ime ihe ngosi ya a ma ama bụ Spirits in Steel - Ihe Ǹkà ndi Kalabari Masquerade na American Museum of Natural History, New York (1998–99); na Imagined Steel na Lowry Arts Centre, Manchester, nke gara Oriel Mostyn Gallery, Llandudno; Brewery Art Centre, Cirencester; na Derby Museum na Art Gallery (2002–03). N'afọ 2005, ya na Ground Force rụkọrọ ọrụ iji mepụta ọrụ maka Ogige Africa na British Museum, dịka akụkụ nke UK-wide Africa 05 Festival.

N'afọ 2003, e depụtara atụmatụ ya NO-O-War No-O-War-R maka Trafalgar Square nke anọ.[4] E nyere ya CBE n'afọ 2005.[5] E nyela ya ọtụtụ ọrụ maka ihe ọkpụkpụ ncheta ọha na eze, ọkachasị Battle Bus: The Living Memorial to Ken Saro-Wiwa. (2006) N'afọ 2012, e gosipụtara ncheta ihe ọkpụkpụ ya iji cheta ịgba ohu, egosipụtara All the World is Now Richer, na The House of Commons .[6]

Akụkụ ya Green Leaf Barrel (2014) sitere n'eziokwu ahụ bụ na ụlọ ya, Niger Delta, na-agbasi mbọ ike n'ihi ọrụ na-abaghị uru na mmetọ dị ukwuu.[7] Ọnụ ọgụgụ nke nwanyị ahụ na-anọchite anya chi nwanyị nke na-emepụta uto site na ite mmanụ nke kewara abụọ. Ka ọ na-emepụta ibe a, ọ chọrọ ilekwasị anya n'ihe dị mma dịka ọ na-eche na ihe ndị na-adịghị mma na-abụkarị nnukwu nke na ha na-ebute mkparịta ụka anyị. E gosipụtara ọrụ ya na ihe ngosi 2015 No Colour Bar: Black British Art in Action 1960–1990 na Guildhall Art Gallery . N'afọ 2016, e gosipụtara ọrụ ya Primavera na October Gallery (7 Eprel - 14 Mee, 2016).[8]

Ndụ onwe[dezie | dezie ebe o si]

Camp lụrụ onye na-atụpụta ụkpụrụ ụlọ Alan Camp ma biri na London ruo ọtụtụ afọ.

Ihe nrite[dezie | dezie ebe o si]

  • 1981: Amy Sadur Friedlander Prize
  • 1982: Onyinye Saatchi & Saatchi
  • 1983: Princess of Wales Scholarship na Henry Moore Foundation bursary
  • 2000: Commonwealth Grant
  • 2005: Ọchịagha nke Order of the British Empire (CBE)
  • 2006: Onye a na-asọpụrụ na Mahadum nke Arts London
  • 2008: Gọvanọ, Mahadum nke Arts[9]
  • 2017: Honorary Fellowship of SOAS, Mahadum nke London[10]

Ihe ngosi naanị ya (tupu 1996)[dezie | dezie ebe o si]

  • Sokari Douglas Camp: Alali, Ikon Gallery, Birmingham (1985)[11]
  • Echoes of the Kalabari: sculpture by Sokari Douglas Camp, National Museum of African Art, (The Smithsonian Institution) Washington (1988)[11]
  • Sokari Douglas Camp: ọrụ ọhụrụ, Sue Williams Gallery, London (1991)[11]
  • Play and Display, Museum of Mankind, London (1995)[11]

Ihe ngosi otu (tupu 1996)[dezie | dezie ebe o si]

  • New Horizons, South Bank Centre, London (1985)[11]
  • Uwe echiche, Ikon Gallery, Birmingham (1986)[11]
  • Site na Ụwa Abụọ, Whitechapel Art Gallery, London (1986)[11]
  • Mmetụta, South London Art Gallery, London (1988)[11]
  • Time & Motion, Laing Art Gallery, Newcastle-Upon-Tyne (1989)[11]
  • Art for Amnesty: A Contemporary Art Auction, Bonhams, London (1991)[11]

Foto 2006 nke Sokari Douglas Camp nke Sal Idriss bụ akụkụ nke nchịkọta National Portrait Gallery.[12] E gosipụtara terracotta nke afọ 2009 na Yorkshire Sculpture Park n'afọ 2013 dịka akụkụ nke Sculpture Series Heads - Contributors to British Sculpture .[13]

Foto iri anọ na otu nke Phil Polglaze sere na South London Art Gallery na 8 Septemba 1988 n'oge ọhụụ nke onwe nke ihe ngosi Mmetụta: The Art of Sokari Douglas Camp, Keith Piper, Lubaina Himid, Simone Alexander, Joseph Olubo, Brenda Agard . Ọtụtụ foto bụ nke ndị na-ese ihe na ihe osise ya, gụnyere Douglas Camp.[14]

Edemsibịa[dezie | dezie ebe o si]

  1. Sokari Douglas Camp CBE, InIVA.. Archived from the original on 27 September 2013.
  2. Elsbeth Court (January 1992). "Pachipamwe II: The Avant Garde in Africa?" (in en). African Arts 25 (1): 38–49, 98. DOI:10.2307/3337019. ISSN 0001-9933. 
  3. Swearing, sculpting and evil spirits (en). BBC News (24 April 2012). Retrieved on 3 March 2018.
  4. Chryselle Pathmanathan, "International shortlist competes for Trafalgar Square's vacant plinth", The Guardian, 25 July 2003.
  5. Spring (2008). Angaza Afrika: African Art Now. London: Laurence King, 98. ISBN 978-1-85669-5480. 
  6. About Sokari (en-GB). sokari.co.uk. Archived from the original on 4 March 2018. Retrieved on 3 March 2018.
  7. Sokari Douglas Camp, "Green Leaf Barrel", 16 March 2014.
  8. "Sokari Douglas Camp: Primavera", October Gallery.
  9. "Sokari Douglas Camp", Artists, October Gallery.
  10. "Sokari Douglas Camp CBE", Honorary Fellows and Graduates, SOAS.
  11. 11.00 11.01 11.02 11.03 11.04 11.05 11.06 11.07 11.08 11.09 Keen, Melanie. (1996). Recordings : a select bibliography of contemporary African, Afro-Caribbean and Asian British art, Ward, Elizabeth., Chelsea College of Art and Design., Institute of International Visual Arts., London: Institute of International Visual Arts and Chelsea College of Art and Design. ISBN 1-899846-06-9. OCLC 36076932. 
  12. "Sokari Douglas Camp by Sal Idriss, National Portrait Gallery.
  13. "Jon Edgar: Sculpture Series Heads", Yorkshire Sculpture Park (YSP).
  14. Polglaze. Influences - South London Gallery Archive. slgarchive.org. Retrieved on 29 April 2019.

Ọgụgụ ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Media related to Sokari Douglas Camp at Wikimedia Commons