Sri Chinmoy

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Sri Chinmoy

  Chinmoy Kumar Ghose onye amụrụ (na ụbọchị iri abụọ na asaa n'ọnwa August n'ọnwa 1931 - ụbọchị iri na otu n'ọnwa October n'afọ 2007), nke a maara nke ọma dị ka Sri Chinmoy, bụ onye ndú nke ime mmụọ na India, nke kụziri ntụgharị uche na West mgbe ọ kwagara New York City ná afọ 1964.[1][2] Chinmoy guzobere ụlọ ọrụ ntụgharị uche mbụ ya na Queens, New York, ma mesịa nwee ụmụ akwụkwọ 7,000 na mba iri isii.[3][4] Onye edemede, onye na-ese ihe, onye na'ede uri, na onye na-eti egwu, ọ na-emekwa ihe omume ọha na eze dị ka kọntaktị na ntụgharị uche na isiokwu nke udo dị n'ime.[4][5] Chinmoy kwadoro ụzọ ime mmụọ gaa na Chineke site n'ekpere na ntụgharị uche. Ọ kwadoro egwuregwu gụnyere ịgba ọsọ, igwu mmiri, na ibu arọ. Ọ haziri marathons na agbụrụ ndị ọzọ, ọ bụkwa onye na-agba ọsọ na, mgbe mmerụ ahụ n'ikpere gasịrị, ọ na-ebu ibu.[4][5]

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Afọ ndị mbụ n'India[dezie | dezie ebe o si]

Chinmoy na ntorobịa ya na mbido ọsọ ọsọ.

Chinmoy bụ nwa ikpeazụ n'ime ụmụ asaa, amụrụ na Shakpura, Boalkhali Upazila, na Chittagong District nke East Bengal, British India (nke bụ Bangladesh ugbu a). Nna ya nwụrụ n'ọrịa n'afọ 1943, nne ya ọnwa ole na ole ka e mesịrị. Chinmoy malitere omume ntụgharị uche ya mgbe ọ dị afọ iri na otu.[6] N'afọ 1944, Chinmoy dị afọ iri na abụọ sonyeere ụmụnne ya ndị nwoke na ndị nwanyị na Sri Aurobindo Ashram na Pondicherry, ebe ụmụnne ya nwoke ndị okenye Hriday na Chitta amalitelarị ọnụnọ.[7][8] Ọ bụ Chitta nyere Chinmoy aha ya nke pụtara "jupụtara n'uche Chineke".[9]

N'ime ashram ọ nọrọ afọ iri abụọ sochirinụ n'omume ime mmụọ, gụnyere ntụgharị uche, ịmụ akwụkwọ Bengali na Bekee, egwuregwu, na ịrụ ọrụ na ụlọ ọrụ ụlọ nke ashram.[10][2][11] Chinmoy kwuru na ruo ihe dị ka afọ asatọ, ọ bụ odeakwụkwọ nke odeakwụkwọ ukwu nke ashram, Nolini Kanta Gupta. Chinmoy sụgharịrị ihe odide ya site na Bengali gaa na Bekee.[12]

Ịkwaga United States[dezie | dezie ebe o si]

Dị ka Chinmoy si kwuo, n'afọ 1964, a kpaliri ya ịkwaga na United States n'ihi "ozi sitere n'ime" iji jeere ndị mmadụ nọ n'Ebe Ọdịda Anyanwụ na-achọ mmezu ime mmụọ ozi.[13] Site n'enyemaka nke Sam Spanier na Eric Hughes, ndị nkwado America jikọtara ya na Sri Aurobindo Ashram, ọ kwagara New York City.[14]

O tinyere akwụkwọ maka ọrụ dị ka onye ode akwụkwọ dị ala na onye nnọchi anya India, n'agbanyeghị enweghị agụmakwụkwọ ya. Ọ natara nkwado na agbamume site n'aka ndị ọrụ ibe ya na ndị isi ya ma kpọọ ya ka ọ kwuo okwu gbasara okpukpe Hindu. Ọ malitere ikwu okwu na mahadum ma mesịa, na United Nations.[15]

Na ngwụcha afọ 1960 na mmalite afọ 1970, Chinmoy gara n'ihu na-ekwu okwu na okwu na mahadum dị na US na isiokwu ime mmụọ. N'afọ 1974, o kwuru okwu na steeti iri ise na mahadum iri ise, e bipụtakwara okwu ndị a dị ka usoro akwụkwọ isii akpọrọ 50 Freedom-Boats to One Golden Shore (1974). N'afọ 1970 na 1980 ọ gara Europe, Eshia, na Australia na-akụzi na mahadum, nke mere ka e bipụta The Oneness of the Eastern Heart and the Western Mind.[16][17] Chinmoy ebipụtakwala akwụkwọ, edemede, uri ime mmụọ, egwuregwu, na nkọwa banyere Vedas.[18]

N'afọ 1966, Chinmoy meghere Sri Chinmoy Center na San Juan, Puerto Rico.[19] Ruo na ngwụcha afọ 1970, isi ụlọ akwụkwọ Chinmoy dị na New York, Florida na West Indies.[20] N'ime iri afọ ole na ole sochirinụ, e meghere ma guzobe Sri Chinmoy Centers n'ọtụtụ obodo na US, Europe, Australasia, South Africa na South America mechara nwee ngụkọta nke ụlọ ọrụ 350 n'ụwa niile.[21][22] N'afọ 1973, akwụkwọ akụkọ New York Times dere na Chinmoy "na-asọpụrụ na India dị ka otu n'ime ndị nsọ ole na ole ruru Nirvikalpa Samadhi, ọkwa kachasị elu nke ịma ihe".[23]

Sri Chinmoy na-akpọ ọjà

N'ime afọ ndị 1970 Chinmoy malitere ịkpọ egwu na ide egwu na ọjà na esraj.[22] N'afọ 1984, ọ malitere inye 'Peace Concerts' n'efu gburugburu ụwa.[24] Egwuregwu kachasị ukwuu bụ na Montreal, maka mmadụ 19,000.[25]

Mgbe ọ nọ na America na 1970s, Chinmoy dọtara ndị na-eso ụzọ dị ka ndị egwu Carlos Santana, John McLaughlin, Narada Michael Walden, Roberta Flack, Clarence Clemons, na Boris Grebenshchikov.[26][27] Chinmoy nyere ndị na-agụ egwú ụzọ ime mmụọ a na-adọ aka ná ntị nke machibidoro iji ọgwụ ọjọọ na mmanya na-aba n'anya ma gbaa egwu na uri ume dị ka ngosipụta nke ekele nye Chineke.[28]

Santana na McLaughlin nọrọ na Chinmoy ọtụtụ afọ tupu ha ahapụ. N'afọ 1973, ha wepụtara abọm dabere na nkuzi Chinmoy, nke akpọrọ Love Devotion Surrender . McLaughlin bụ onye na-eso ụzọ Chinmoy site na 1970 ruo 1975. N'afọ 1971, o guzobere Mahavishnu Orchestra, nke akpọrọ aha ime mmụọ Chinmoy nyere ya. McLaughlin mere ka Santana mata guru ahụ, Santana na nwunye ya Deborah mechara bụrụ ndị na-eso ụzọ Chinmoy site na 1972 ruo 1981.[29][30] Santana kwuru, "Na-enweghị guru, m na-ejere naanị ihe efu nke m ozi, mana ya na ya enwere m ike ijere gị na onye ọ bụla ozi. Abụ m eriri, mana ọ bụ onye na-eti egwu. Guru gụsịrị akwụkwọ na Harvards nke ịma ihe ma nọdụ ala n'ụkwụ Chineke. "[31] Santana wepụtara abọm atọ n'okpuru aha ime mmụọ Devadip ː nke pụtara "Lamp of God", "Eye of God", na "Light of God" nke Chinmoy nyere ya: Illuminations (1974), Oneness (1979), na The Swing of Delight (1980).[32] N'afọ 2000, ọ gwara Rolling Stone na ihe dị njọ n'etiti ya na Chinmoy n'afọ ndị 1980. Santana kwusiri ike na ọ na-ewere ọtụtụ ihe dị mma site na afọ ya na guru, ọ bụ ezie na mgbe ọ hapụrụ, Chinmoy "bụ ezigbo onye na-abọ ọbọ ruo oge ụfọdụ. Ọ gwara ndị enyi m niile ka ha ghara ịkpọ m ọzọ, n'ihi na mmiri ga-eri m n'oké osimiri gbara ọchịchịrị nke amaghị ihe maka ịhapụ ya. "[31] N'afọ 2017, Santana gwara Rolling Stone, "Enwere m ekele maka afọ iri ahụ mụ na nna m ukwu ime mmụọ ahụ nọrọ. "[33]

Chinmoy na John Paul nke Abụọ na Vatican, 1980

Onye nkuzi ime mmụọ Frederick Lenz ghọrọ onye na-eso ụzọ n'ihe dị ka afọ 1972, mana n'afọ 1981 ọ hapụrụ Chinmoy wee ghọọ guru n'onwe ya.[34] Onye edemede ime mmụọ Lex Hixon bụ onye otu Sri Chinmoy Centre na 1970's.[35]

Chinmoy kwadoro "ịgafe onwe onye" site n'ịgbasawanye uche iji merie ihe uche na-eche na ọ ga-eme, a na-ejikarị nke a eme ihe na egwuregwu.[36] Chinmoy nyere onye na-agba ọsọ ọla edo nke Olympic bụ Carl Lewis ndụmọdụ.[37] Ọ mụtara ịtụgharị uche site na Chinmoy, ma na-eme usoro ahụ mgbe niile. Onye Kraịst raara onwe ya nye, Lewis kwuru na itinye aka ya na Chinmoy bụ nzọụkwụ na-aga n'ihu na mmezu ime mmụọ nke mere ka nkwenkwe Ndị Kraịst ya sie ike.[38] N'afọ 2011, Lewis pụtara na obere ihe nkiri Challenging Impossibility, nke gosipụtara ike nke Chinmoy gosipụtara.[39]

Dị ka ebe nrụọrụ weebụ nke otu ahụ si kwuo, ndị otu Sri Chinmoy Marathon Team agwọwo mmiri na English Channel ihe karịrị ugboro iri anọ.[40] Ihe omume egwuregwu ndị ọzọ Chinmoy kwadoro gụnyere ịgba ọsọ ọsọ, gụnyere Self-Transcendence 3100 Mile Race; ịrị ugwu; na ịgba ịnyịnya ígwè ogologo. N'afọ 2010, Ashrita Furman, onye nwere ihe karịrị 150 Guinness World Records, kwuru na "ntụgharị uche ọ mụtara n'aka Sri Chinmoy na-enyere ya aka ịrụ ọrụ karịa ihe ọ tụrụ anya ya".[41]

N'afọ 1987, Sri Chinmoy meghere Sri Chinmoay Oneness Home Peace Run, ụdị ihe nnọchianya na-agba ọsọ maka udo site n'ọtụtụ mba n'ụwa ebe ndị na-agbaagba ọsọ na-ebu ọkụ na-anọchite anya nkwekọrịta. Sri Chinmoy kọwara echiche ya dị ka "mgbalị siri ike maka udo". Isiokwu 'Oneness Home' nke Peace Run, bụ na ndị mmadụ niile bụ ụmụ amaala na-achọ udo n'otu mbara ala.[27][42]

N'afọ 1991, Chinmoy malitere ọrụ enyemaka 'Oneness Heart Tears and Smiles' nke na-eziga nri na ọgwụ nye ndị nọ ná mkpa. Nzukọ ahụ, nke na-eje ozi na mba 136, malitere site na ndị otu Sri Chinmoy Center na-ekesa enyemaka enyemaka maka ụmụaka na ndị okenye nọ ná mkpa n'ụwa niile.[43][44] Ọ na-arụ ọrụ na NGO ma ọ bụ gọọmentị, ma na-enye ahụike, ahụike, na ihe agụmakwụkwọ maka mba ndị na-anata ya. Ọ bụ ndị ọkachamara ahụike na ndị ọrụ afọ ofufo onwe ha na kọntinent ise na-eje ozi na ya, na mmemme ndị na-enye enyemaka ọdachi, mmepe mpaghara, na ahụike na ọgwụ.[45][46] Ihe omume 'Kids to kids' nke Oneness Heart Tears and Smiles kwadoro na-agba ụmụaka ụlọ akwụkwọ ume ịkwadebe ngwugwu ihe ụlọ akwụkwọ na ihe egwuregwu maka ụmụaka na-enweghị ihe ịga nke ọma na obodo ndị ọzọ.[47]

Sri Chinmoy na Nne Teresa

Chinmoy gara ọtụtụ ebe, ma nyefee ọtụtụ ọrụ ya na ihe omume ndị o guzobere maka udo. Ọ zutere ndị mmadụ n'ụwa, a na-akọwakarị ya dị ka onye nnọchi anya udo. Chinmoy zutere Nne Teresa n'oge ise dị iche iche. Na nzukọ nke abụọ ha na Rome, Ịtali n'ọnwa Ọktoba afọ 1994, Chinmoy nyere ya onyinye. N'oge emume ahụ, Nne Teresa gwara Sri Chinmoy, sị: "Enwere m obi ụtọ na ọrụ ọma niile ị na-arụ maka udo ụwa na ndị mmadụ n'ọtụtụ mba. Ka anyị nọgide na-arụkọ ọrụ ọnụ ma na-ekerịta ihe niile maka ebube nke Chineke na maka ọdịmma nke mmadụ. "[3][48][49] Chinmoy zutere Diana, Princess of Wales, na Kensington Palace na mkpụrụ ụbọchị iri abụọ na otú n'ọnwa Mee 1997.[50]

Diana, Princess of Wales, izute Sri Chinmoy

Ọ naghị akwụ ụgwọ maka nduzi ime mmụọ ya ma ọ bụ egwu egwu. Ọ na-akwanyere okpukpe niile na ndị okpukpe ụwa ùgwù.[51] Ọ dọtara ihe dịka ụmụ akwụkwọ 7,000 n'oge ndụ ya.[52] Ụzọ ya bụ usoro ime mmụọ nke yoga nke oge a, nke a na-eme n'okpuru nduzi nke guru, ma ọ bụ onye nkuzi ime mmụọ.[53][54] Chinmoy kwadoro Brahmacharya na-alụbeghị di maka ndị lụrụ di na nwunye na ndị na-alụghị di, ma na-elekwasị anya n'inweta ọṅụ ime mmụọ karịa obi ụtọ. Dị ka edemede n' afo 1987 na Hinduism Today si kwuo, Chinmoy dị ka onye nkuzi ime mmụọ yoga bụ onye na-alụbeghị di. N'adịghị ka omenala ndị ọzọ ochie, Chinmoy kụziri na ịpụ kpamkpam n'ụwa adịghị mkpa maka ọganihu ime mmụọ, kama ọ bụ "nnukwu nghọta nke ndụ".[55][56]

Chinmoy na Mikhail Gorbachev

Ruo mgbe ọ nwụrụ na ngwụcha afọ 2007, Chinmoy bụ onye ndú ime mmụọ nke ọtụtụ puku ndị na-eso ụzọ raara onwe ha nye n'ụwa niile.[57] Site n'etiti afọ 1960 ọ biri n'isi ụlọ ọrụ ụwa ya na Queens, New York City, ọtụtụ narị ndị na-eso ụzọ ya gbara ya gburugburu bụ ndị kwagara n'ógbè ahụ.[4][58] Ụfọdụ ndị weere otu Chinmoy dị ka òtù nzuzo.[3][59] Akwụkwọ 1994 The Joy of Sects kwuru na "ụfọdụ n'ime ndị na-eso ụzọ ya hapụrụ, Otú ọ dị, n'etiti ebubo na Chinmoy na-eme ka ndị nwunye nke ndị na-azụ ụzọ ya nwee mmekọahụ", n'afọ 2005 n' afọ 2014 San Diego CityBeat na Salon.com onye ọ bụla biputere profaịlụ nke nwanyị dị iche bụbu onye na-esote nke na-ebo ebubo na omume mmekọahụ na-ekwesịghị ekwesị.[60][59][61] Na Febụwarị afọ 2016 PIX 11 News na New York mere akụkụ abụọ na Chinmoy, ebe otu onye bụbu onye na-eso ụzọ kwuru na ọ bụ mmekọahụ na-ekwesịghị ekwesị, ebe ndị ọzọ toro Chinmoy na ọnụ na-ekwuchitere Sri Chinmoy Center kwuru na nzaghachi edere na "Onye guzobere anyị na onye nkuzi anyị, Sri Chinmoay, biri ndụ nke ịdị ọcha na iguzosi ike n'ezi ihe".[62][63] Ọ dịghị mgbe e boro Chinmoy akwụkwọ ma ọ bụ boo ya ebubo mpụ ọ bụla, onye ọka iwu ya gọnahụrụ ebubo n'afọ 2004 n'oge ahụ.[59] Ụfọdụ ndị nta akụkọ na ndị na-eso ụzọ n'oge gara aga akatọwo ihe ha na-ele anya dị ka nkwalite onwe onye nke Chinmoy.[64][65][63] N'afọ 2009, Jayanti Tamm bipụtara akụkọ ndụ dị ka onye na-eso ụzọ Chinmoy, Cartwheels in a Sari: A Memoir of Growing Up Cult .[66] Tamm, onye amụrụ n'ime nzukọ Chinmoy, kwuru na Chinmoy buru amụma na ọ ga-abụ onye na-eso ụzọ ya zuru oke. A chụpụrụ ya n'òtù ahụ mgbe ọ dị afọ iri abụọ na ise. Akwụkwọ ahụ na-akọwa ndụ ya n'ime ndị guru na mbọ ọ na-agba ịpụ na mmetụta ya.[67][68] Dị ka akwụkwọ ahụ si kwuo, Chinmoy machibidoro mmekọahụ, a gwakwara ọtụtụ ndị na-eso ụzọ ka ha nọrọ n'alụbeghị di. Akwụkwọ ahụ kwukwara na guru ahụ mebiri agụmakwụkwọ ụwa, na mmachibido iwu ya gụnyere ịṅụ mmanya na-aba n'anya, caffeine, na anụ; ịgba egwú; mkpakọrịta nwoke na nwanyị; iso ndị si n'èzí na-akpakọrịta; na inwe anụ ụlọ, ọ bụ ezie na ọ na-edebe nchịkọta anụ ụlọ dị iche iche n'okpuru ala Queens ya. Otú ọ dị, Tamm na-ekwu na ndị na-eso ụzọ 7,000 ndị ọzọ gburugburu ụwa, na ndị ọzọ zutere Chinmoy, nwere ike ịnwe ahụmịhe na nghọta dị iche iche.[69]

Chinmoy nwụrụ site na nkụchi obi mgbe ọ nọ n'ụlọ ya na Jamaica, Queens, New York na ụbọchị iri na otu n'ọnwa Ọktoba n'afọ 2007. Mikhail Gorbachev dere na ọnwụ ya bụ "mfu maka ụwa dum" nakwa na "n'obi anyị, ọ ga-anọgide na-abụ nwoke raara ndụ ya niile nye udo".[4]

Ozizi[dezie | dezie ebe o si]

Chinmoy kụziri na enwere ike inwe ọganihu ime mmụọ ngwa ngwa site na ịgbaso ụzọ ịhụnanya, nraranye, na inyefe onwe ya.[23][70][71][72][73] Ọ kọwara ịhụnanya Chineke dị ka ịchụ onwe onye na mgbasawanye onwe onye.[71][74] A maara omume a nke ịhụnanya na nraranye n'ebe Chineke nọ dị ka Bhakti Yoga.[18] Ụzọ ya abụghị nke ịhapụ ụwa ma ọ bụ ịta ahụhụ, kama ọ bụ ụzọ dị n'etiti ebe onye na-achọ ya nwere ohere ịhapụ, ma ọ bụ gbanwee, àgwà ọjọọ ndị na-eguzo n'ụzọ nke njikọ ya na Chineke. Chinmoy kụziri na ntụgharị uche n'obi na-eweta ìhè nke mkpụrụ obi n'ihu iji ruo eziokwu kachasị elu ozugbo o kwere mee.[75] Chinmoy kwuru, sị: "Anyị niile bụ ndị na-achọ, ihe mgbaru ọsọ anyị bụ otu: inweta udo dị n'ime, ìhè na ọṅụ, ịghọ otu na isi iyi anyị, na ibi ndụ jupụtara na ezi afọ ojuju. "[76] Otu akụkụ dị mkpa nke nkuzi Chinmoy bụ nghọta nke 'ịgafe onwe onye'. Ịgafe onwe onye bụ omume nke inwe ihe mgbaru ọsọ ọhụrụ ma gafee ikike na njedebe anyị gara aga nke na-enye anyị ọṅụ. Ịgafe onwe onye bụ ebumnuche nke inwe ọganihu na ndụ site n'ịghọ mmadụ ka mma karịa ịsọ mpi na ụwa ndị ọzọ. Chinmoy kwenyere na anyị niile enweghị njedebe n'ime mmụọ.[77]

Nkà ihe ọmụma Chinmoy ọ na-akọwa bụ ịnabata ndụ. Site n'ịkekọrịta ezi uche na mkpali nye ndị ọzọ ma jeere ihe a kpọrọ mmadụ ozi, enwere ike ịgbanwe ụwa ma nweta udo.[78]

Ọ gwara ndị na-eso ụzọ ya ka ha rie nri akwụkwọ nri, zere ọgwụ ntụrụndụ gụnyere mmanya na-aba n'anya, ma na-ebi ndụ dị ọcha na nke na-alụbeghị di.[79][2] Ọ bụ ezie na okpukpe Hindu nwere mmetụta, ụzọ ya lekọtara ndị na-achọ ihe si mba ụwa si ebe dị iche iche.[80]

Ntụgharị uche[dezie | dezie ebe o si]

Chinmoy kụziiri ọtụtụ usoro maka ntụgharị uche, ọkachasị ndị maka ime ka obi dị jụụ ma mee ka uche gbachie nkịtị, ime ka echiche nke uche dị ọcha ma na-atụgharị uche n'obi ime mmụọ. Chinmoy na-akọwa na site n'ịnọ n'uche gị dị jụụ ma dị jụụ maka nkeji iri ma ọ bụ iri na ise, ahụmịhe ọhụrụ nwere ike ịmalite ịmalite n'ime gị na omume a nke ime ka uche dị jụụ bụ mgbọrọgwụ nke ọganihu ime mmụọ niile.[81]

Chinmoy tụrụ aro ịtụgharị uche n'oge ọnọdụ dị jụụ nke ụtụtụ, tupu ịmalite ọrụ kwa ụbọchị. Dị ka Oge ọdịnala nke Chineke, n'etiti elekere atọ na elekere anọ nke ụtụtụ, nke a maara dị ka Brahma Muhurta, nwere ike ọ gaghị adaba n'ụdị ndụ ọdịda anyanwụ nke idebe oge mgbede, Chinmoy tụrụ aro ka ndị ọhụrụ na-atụgharị uche tụgharịa uche tupu elekere asaa nke ụtụtụ. Chinmoy kụziri na ekpere na ntụgharị uche dị mkpa, mana enwere ọdịiche na nsonaazụ. Ekpere bụ usoro nke ibili n'ihu Chineke ma na-agwa Ya okwu, na ntụgharị uche bụ omume nke ime ka uche dị jụụ ka ọnụnọ Chineke wee nwee ike ikpuchi anyị ma soro anyị kwurịta okwu.[82] Ọ kụzikwaara na ịgụ ihe odide ime mmụọ ma ọ bụ ịbụ abụ ndị nwere mkpụrụ obi bara uru iji kwadebe maka ntụgharị uche ma ọ bụ ịnọgide na-enwe ọnọdụ ntụgharị uche mgbe ị na-atụgharị uche.[83] Chinmoy kwenyere na ịgba ọsọ na ahụike anụ ahụ bụ ihe enyemaka maka ndụ ime mmụọ dị n'ime yana ndụ ọrụ dị n'èzí, ma gbaa ndị na-eso ụzọ ya ume ịgba ọsọ kwa ụbọchị.[84] Chinmoy weere uru nke ịgba ọsọ dị ka idebe ahụ dị mma ma kpochapụ uche; o chere na ọ nwekwara ike ịbụ ụdị ntụgharị uche n'èzí.[85]

Òtù Mba Ndị Dị n'Otu[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1970, Chinmoy malitere inye ntụgharị uche udo na-abụghị nke okpukpe ugboro abụọ n'izu na United Nations maka ndị nnọchi anya UN, ndị ọrụ, na ndị nnọchianya NGO.[86] N'afọ 1976, o kwuru, sị, "Echiche nke United Nations bụ udo zuru ụwa ọnụ na nwanne nwanyị zuru ụwa ọnụ, na echiche nke United Nations dị n'otu ezinụlọ ụwa na otu obi".[87]

Mgbe ọ duziri ntụgharị uche udo, nke ọtụtụ ndị ọrụ UN na ndị nnọchi anya mba ọzọ gara, ruo afọ 37, ihe karịrị ndị ọrụ UN 700, ndị nnọchianya, ndị otu US Congress, na ndị nnọchiteanya nke okpukpe dị iche iche, nyere Chinmoy otuto mgbe ọ nwụsịrị n'oge emume na isi ụlọ ọrụ UN na New York.[88] N'oge emume ahụ na UN, Daw Aye Aye Thant, nwa nwanyị nke onye bụbu odeakwụkwọ ukwu UN U Thant, kwuru n'okwu ya:  

Mmekọrịta Okpukpe[dezie | dezie ebe o si]

Chinmoy na-enye ntụgharị uche mmeghe na Parliament of World Religions, Chicago, 1993

Akụkụ dị mkpa nke nkuzi Chinmoy bụ nkwanye ùgwù maka ụzọ na okpukpe ndị ọzọ. Chinmoy dere, sị:   Mgbalị Chinmoy na-eme iji kwalite nkwekọrịta okpukpe mere ka a kpọọ ya ka ọ mepee Nzukọ Ndị Omeiwu nke Okpukpe Ụwa na Chicago (1993) na Barcelona (2004) site na ntụgharị uche.[89][90] N'oge 2004 Opening Meditation, o kwuru, sị: "N'oge m na-emeghe ntụgharị uche, ana m ekpe ekpere maka ịdị n'otu nke okpukpe niile".

Chinmoy kwuru na ọ bụ ezie na a zụlitere ya n'omenala Hindu, o chere na naanị okpukpe ya bụ "Ịhụnanya Chineke".[86]

Nkà[dezie | dezie ebe o si]

Ihe osise[dezie | dezie ebe o si]

Ihe osise Jharna Kala nke Chinmoy sere

Chinmoy malitere ise ihe na 1974 n'oge ọ gara Ottawa, Canada. Ọ kpọrọ ihe osise ya "Jharna Kala", nke pụtara "Fountain Art" na Bengali. Ihe osise Chinmoy sitere n'ike mmụọ nsọ nke ịdị n'otu zuru ụwa ọnụ na udo zuru ụwa ọnụ.[21][91]

Ihe osise ya bụ ngwakọta nke acrylics na eserese pensụl. Chinmoy jiri ụdị sponges dịgasị iche iche, brushes na agba na-ese ihe n'ụdị ihe omimi pụrụ iche nke nwere ike, mmegharị siri ike na rhythm. Chinmoy ekwuola na mgbe ọ na-ese ihe ọ na-ahụ ihe okike na-enweghị isi site na ntụgharị uche ya nke na-enye ya ohere ịgbaso mmụọ nsọ dị n'ime ma ọ bụ 'ìhè ọkụ' iji soro. Na Disemba 1991 Chinmoy malitere usoro nka ọhụrụ akpọrọ "Dream-Freedom-Peace-Birds" ma ọ bụ 'Soul Birds'. Ihe osise nnụnụ na-abụkarị zen dị mfe dị ka ihe osise nke nwere ma ọ bụ otu nnụnụ ma ọ bụ na ihe osise ụfọdụ ọtụtụ narị nnụnụ n'otu nnukwu ihe osise. Ihe osise nnụnụ mkpụrụ obi, Chinmoy kwuru, na-anọchi anya mkpu obi mmadụ maka nnwere onwe.[92][93][94]

E gosipụtara nka ya n'ọfịs UNESCO na Paris, Victoria na Albert Museum nke London, Mall Gallery na London, Museum of Modern Art na St. Petersburg, John F. Kennedy International Airport na New York, na United Nations Headquarters.[95][96][97][98]

AAcrylic nke Sri Chinmoy

Egwú[dezie | dezie ebe o si]

Dị ka ndị na-eso ụzọ ya si kwuo, Chinmoy dere ọtụtụ puku egwu dị mkpirikpi, nke e dere na okwu ndị dị na Bengali na Bekee.[4] E bipụtara ọtụtụ n'ime ndị a n'ịntanetị n'okpuru ikikere Creative Commons na Sri Chinmoy Songs (okwu na egwu egwu) na Radio Sri Chinmoay (audio).[99][100] O weputara abọm abụọ na Jamaica na ụlọ ọrụ Studio One Port-O-Jam.[101][102] N'afọ 1976, Chinmoy wepụtara abọm ntụgharị uche na Folkways Records nke akpọrọ Music for Meditation .[103]

Chinmoy nyekwara ọtụtụ narị egwu udo, ọtụtụ n'ime ha n'efu.[104][105] O nyere kọntaktị n'ebe ndị a ma ama gburugburu ụwa, gụnyere Royal Albert Hall nke London, Lincoln Center[106] na Carnegie Hall nke New York, Nippon Budokan nke Tokyo, Eiffel Tower na Paris, na Sydney Opera House.[107][108][109][110][111] Chinmoy na-akpọ ọtụtụ ngwá egwu dị iche iche na kọntaktị ya gụnyere ọjà, esraj, piano, cello na ngwá egwu ndị ọzọ nke Ọwụwa Anyanwụ na Ọdịda Anyanwụ.[112]

Abụ uri[dezie | dezie ebe o si]

Dị ka Sri Chinmoy Centre si kwuo, Chinmoy bipụtara ihe karịrị akwụkwọ 1,300 gụnyere uri 120,000.[51][113] Ọtụtụ n'ime uri ndị a bụ aphorisms bụ obere ma zuru oke nke ime mmụọ ma ọ bụ amaokwu, dị ka "Anyị niile enweghị njedebe n'ezie, ma ọ bụrụ na anyị anwa ịnwale inwe okwukwe".[114] Chinmoy bipụtakwara mpịakọta ụfọdụ nke abụ ọdịnala dị ogologo.[115][116] N'afọ 2001, Chinmoy kwughachiri uri ya na United Nations, dịka akụkụ nke ihe omume UN kwadoro iji kwalite "Dialogue Among Civilizations Through Poetry".[117][118]

Ọtụtụ ndị toro ihe odide Chinmoy na-akpali akpali, gụnyere Achịbishọp Desmond Tutu, onye dere, sị: "Ihe amamihe ndị a dị ụtọ nke enyi m Sri Chinmoy dere bụ eziokwu na-enweghị oge nke jupụtara na agbamume, ịhụnanya na ịdị mma. ... Isiakwụkwọ ndị a jupụtara anyị na olileanya na ịnụ ọkụ n'obi na ndụ".

Egwuregwu[dezie | dezie ebe o si]

Ịgba ọsọ[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1977, e guzobere Sri Chinmoy Marathon Team; ọ na-agba ọsọ, igwu mmiri, na ịgba ịnyịnya ígwè n'ụwa niile, site na ọsọ ntụrụndụ ruo ultramarathons.[119][120][121][122][123] Onye bu ya ụzọ bụ 1976, Liberty Torch Run, relay nke ndị na-agba ọsọ 33 gosipụtara narị afọ abụọ nke America site na ikpuchi kilomita 8,800 n'ime izu asaa site na steeti iri ise[124] A gbasaa echiche a na 1987 ka ọ bụrụ Sri Chinmoy Oneness-Home Peace Run.[125] A na-emekarị Peace Run kwa afọ abụọ, a malitere nke mbụ n'ọnwa Eprel n'afọ 1987 na World Trade Center na New York City.[27]

N'afọ 1985, Chinmoy, ya na onye isi obodo Oxford n'oge ahụ, meghere "Sri Chinmoy Peace Mile" mbụ, nke bụ kilomita a tụrụ na Cutteslowe Park, Oxford na-enye ndị na-agba ọsọ ihe ha ga-eji tụọ ọganihu ha.[126] E nwere ọtụtụ "Peace Miles" ugbu a gburugburu ụwa.[127]

Ọtụtụ n'ime ndị na-eso ụzọ Chinmoy na-agba ọsọ kwa ụbọchị maka ahụike na ahụike. Chinmoy n'onwe ya gara n'ihu na-abanye n'asọmpi ruo mgbe ọ dị afọ 60 mgbe mmerụ ahụ n'ikpere gbochiri ikike ya ịgba ọsọ; mgbe nke ahụ gasịrị, ọ tụgharịrị uche ya na tennis na ibu arọ.[128]

Chinmoy guzobekwara Self-Transcendence 6- & 10-day Races, nke na-agba ọsọ n'otu oge na Queens n'ọnwa Eprel ọ bụla, na Self-Transcenence 3100 Mile Race, nke The New York Times kọwara dị ka "Ugwu Everest nke ultramarathons".[129]

Self-Transcendence Marathon bụ marathon gburugburu ụsọ mmiri nke Rockland Lake State Park, nke dị na Congers, New York, n'ebe ugwu nke New York City. Emere ya na 2002, ihe omume ahụ na-adọta ihe dị ka ndị na-agba ọsọ mba ụwa 900. Marathon na-ewere ọnọdụ n'izu ikpeazụ nke Ọgọst.[130]

Ibuli ihe dị arọ[dezie | dezie ebe o si]

Sri Chinmoy ibu ibu

Chinmoy malitere ibu arọ na 1985, mgbe ọ dị afọ iri ise na anọ Ibu ibu ya gụnyere ọtụtụ ihe na ígwè ọrụ e mere iji merie ike na ikike ya. Ozi ya nye ọha na eze na mbọ ọ na-agba ibu bụ na ihe ọ bụla ga-ekwe omume ma ọ bụrụ na mmadụ nwere ike ịhapụ njedebe nke uche.[2][131] Bill Pearl, onye bụbu Mr. Universe, rụrụ ọrụ dị ka Master of Ceremonies n'ọtụtụ ihe ngosi ike Chinmoy. N'ịkpọbata otu n'ime ihe ngosi Chinmoy na 1999, Bill Pearl dere, sị: "Taa ị ga-ahụ ụfọdụ ihe dị ịtụnanya nke ike nke mụ na mụ nọ na ụlọ ọrụ ahụ ruo afọ iri ise na ise. "[132] Chinmoy kwuru na ebumnuche ya maka ibuli elu bụ ịkpali ndị ọzọ, ọkachasị ndị nke ọgbọ ndị okenye. N'afọ 2006, o kwuru, sị, "Ọ bụrụ na m nwere ike ịkpali onye ọ bụla nọ n'ụwa a, mgbe ahụ enwere m mmetụta na ndụ m bara uru. Site n'ibuli ihe dị arọ m, ana m enye ike m iji kpalie ndị mmadụ. "[133]

N'ime mmemme e mepụtara n'afọ 1998 nke a maara dị ka 'Lifting up the world with a Oneness Heart', Chinmoy welitere ndị mmadụ nke mkpali mgbe ha guzo n'elu ikpo okwu. Chinmoy kọwara ebumnuche ya: 'M na-ebuli ha iji gosipụta ekele m maka ihe ha rụzuru,' N'etiti ụfọdụ n'ime mmadụ 7,000 ọ welitere gụnyere: Nelson Mandela, Desmond Tutu, Muhammad Ali, Sting, Eddie Murphy, Susan Sarandon, Roberta Flack, Yoko Ono, Jeff Goldblum, Richard Gere, na Helen Hunt.[134][135][26][136] E buliri ndị nrite Nobel iri abụọ na otu ndị na-agba mgba sumo.[4]

N'ọnwa Eprel afọ 2011, e gosipụtara ihe nkiri banyere ibu Chinmoy nke akpọrọ Challenging Impossibility na Tribeca Film Festival.[137]

Terry Todd, prọfesọ nke kinesiology na Mahadum Texas, kwubiri na Chinmoy gosipụtara ụdị na ịdị arọ nke ụfọdụ n'ime ihe ndị ọ na-azọrọ na ọ rụzuru.[138][139][140]

Onyinye[dezie | dezie ebe o si]

Nchịkọta nke ihe nrite gụnyere:

  • Visva Sama Duta, nke pụtara "Onye nnọchi anya udo zuru ụwa ọnụ", utu aha nke Asgiriya Order of Buddhist Monks nyere na 1990. Onye mbụ na-abụghị onye Buddha n'akụkọ ihe mere eme nke Sri Lanka natara ogo nsọpụrụ dị otú ahụ.[141]
  • Mahatma Gandhi Universal Harmony Award natara ya na Coretta Scott King, nwunye di ya Martin Luther King Jr., site na alaka America nke ụlọ ọrụ ọdịnala India Bharatiya Vidya Bhavan na 1994.[142]
  • Fred Lebow Award, n'aha onye guzobere New York City Marathon, nke NYC Marathon Director Allan Steinfeld na Umberto Silvestri, Onye isi oche nke Rome Marathon na 1996.[143]
  • Hindu of the Year (1997) na Hindu Renaissance Award nke magazin mba ụwa Hinduism Today gosipụtara na 1997, na-asọpụrụ ya maka ịkụzi yoga nke jikọtara akụkụ nke okpukpe Hindu oge ochie na ọnọdụ ọgbara ọhụrụ.[2]
  • Ihe nrite Pilgrim of Peace site na 'International Center of Assisi for Peace among Peoples' na 1998.[144]
  • Onyinye Nne Teresa nke Onye isi ala nke Republic of Macedonia Boris Trajkovski nyere n'afọ 2001.[145][146]
  • Ihe nrite nke nsọpụrụ maka ihe kpatara udo na ọbụbụenyi n'etiti mba ndị nke onye nnọchi anya Vietnam na United Nations Le Luong Minh nyere na 2004.[147][148]
  • Honorary Doctorate of Humanities in Peace Studies nke kọmitii Kansụl Sayensị nke Mahadum Mba Nile nke Cambodia gosipụtara na mkpebi otu na 2005.[149]
  • 2012 Class of Honorees, International Marathon Swimming Hall of Fame, gụnyere ịsọpụrụ Sri Chinmoy Marathon Team site na igwu mmiri na English Channel ugboro 38.[150]

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

 

  • (1972) Bụlite! Teta! Echiche nke onye Yogi Frederick Fell Inc
  • (1974) Yoga na Ndụ Mmụọ
  • (1974) The Inner Promise: Ụzọ Ndị Na-esi Nzube Onwe Onye
  • (1974) Samadhi na Siddhi Akwụkwọ ndị dị n'elu Chineke Ndụ
  • (1974) The Dance of Life Mpịakọta 1 -20 Agni Press
  • (1975) Akwụkwọ ndị na-agụ kpakpando, ihe karịrị nke mmadụ na ihe ndị ọzọ
  • (1977) Everest Aspiration Akwụkwọ
  • (1977) The Soul's Evolution ( )
  • (1984) Inner and Outer Peace Publishing ( )
  • (1985) Nna Ukwu na Onye na-eso ụzọ na-aghọta mmekọrịta Guru na Onye na'azụ Agni Press ( )
  • (1986) Obi Nwatakịrị na Nrọ Nwatakịrị Akwụkwọ
  • (1988) Beyond Within Agni Press
  • (1989) Ntụgharị uche: Nzu oke nke mmadụ na afọ ojuju Chineke Akwụkwọ Aum
  • (1990) On Wings of Silver Dreams ̊ Aum Publications
  • (1992) Kundalini: The Mother-Power Akwụkwọ
  • (1994) Ogige nke Mkpụrụ Obi na Health Communications Inc.
  • (1994) My Life's Soul-Journey na-ebipụta
  • (1997) Chineke bụ... Akwụkwọ ndị e bipụtara
  • (1997) The Wings of Joy: Chọta Ụzọ Gị Na-eduga n'Ime Udo
  • (1998) Ọkpụkpọ òkù dị mma site na mahadum - Agni Press
  • (2000) Amamihe nke Sri Chinmoy[151] ̊ Motilal Banarsidass Publ.
  • (2007) Ike n'ime: Ihe nzuzo nke Mmụọ na Oculticism Akwụkwọ Guru Noka
  • (2007) Heart-Garden New Holland Publishing
  • (2009) Nhọrọ nke Abụ ndị Sri Chinmoy dere, Mpịakọta 1 Sri Chinmoay Center
  • (2010) The Jewels of Happiness ̆ Watkins Publishing
  • (2013) Egwuregwu na Ntụgharị uche The Golden Shore ( )

Abụ uri[dezie | dezie ebe o si]

  • (1979-1983) Ten Thousand Flower-Flames Agni Press (100 mpịakọta)
  • (1983), puku iri abụọ na asaa nke Aspiration-Plants Agni Press (270 mpịakọta)
  • (1998 dzana na puku asaa na asaa nke ọrụ-ahịrị akwụkwọ Agni Press (50 mpịakọta... a rụchabeghị)
  • (1973) Egwú nke Ndụ
  • (1974) nku nke Ìhè
  • (20002007) Afọ Ọhụrụ m - ezumike m - Mmụọ m - Ekpere (51 mpịakọta)

Egwuregwu[dezie | dezie ebe o si]

  • (1973) Sri Ramachandra bụ My All A play on the life of Sri Ramachander
  • (1973) The Singer of the Eternal Beyond bụ egwuregwu gbasara ndụ Sri Krishna
  • (1973) Siddhartha Abịghọ Buddha bụ Egwuregwu na ndụ Onyenwe anyị Buddha
  • (1973) Nwa Nwa A na-eme ihe nkiri banyere ndụ Jizọs Kraịst
  • (1973) Lord Gauranga: Ịhụnanya Incarnate ː A Play on the life of Sri Chaitanya
  • (1973) Ịṅụ mmanya, Ịṅụ mmanya na-aba n'anya, Nectar nke nne m bụ egwuregwu banyere ndụ Sri Ramakrishna
  • (1973) Obi nke Nwoke Dị Nsọ Ihe nkiri dị iche iche gbasara ndị mmụọ
  • (1973) Àjà Kasị Elu Akwụkwọ nke ihe nkiri ime mmụọ
  • (1974) The Descent of the Blue bụ egwuregwu banyere ndụ Sri Aurobindo

Ihe edeturu[dezie | dezie ebe o si]

  1. Sands 2001, According to legal papers signed in November 2006, his name is Chinmoy Kumar Ghose aka Sri Chinmoy. Sri Chinmoy is the name under which the guru has taught, published, composed and performed since approximately 1972. (See front and back matter of referenced works.) He was previously known as Chinmoy Kumar Ghose (e.g. "Many at U.N." New York Times 8 November 1971: 42). He signed most of his paintings and drawings C.K.G. ("C.K.G." Jharna-Kala Magazine 1.1 (April –June 1977): 1).
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 "Hindu of the Year: Sri Chinmoy clinches 1997 'Hindu Renaissance Award'". Hinduism Today. December 1997. pp.34–35. Retrieved 2 December 2016.
  3. 3.0 3.1 3.2 McShane, Larry. "Charismatic guru Sri Chinmoy dies in NYC". USA Today. 12 October 2007.
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 Kilgannon. "Sri Chinmoy, Athletic Spiritual Leader, Dies at 76", The New York Times, 13 October 2007. Retrieved on 22 August 2008.
  5. 5.0 5.1 Dua, Shyam (ed). The Luminous Life of Sri Chinmoy: An Authorised Biography. Tiny Tot Publications, 2005. p. 66.
  6. Chinmoy (1975). Flame-Waves. New York: Agni Press, part 1. 
  7. Dua, Shyam (ed). The Luminous Life of Sri Chinmoy: An Authorised Biography. Tiny Tot Publications, 2005. pp. 18, 22.
  8. Chinmoy, My Brother Chitta 1998, p. 58.
  9. Chinmoy (1994). World-destruction: never, impossible!. Agni Press, Part 2. 
  10. Chinmoy, My Brother 1998, pp. 60, 65.
  11. Chinmoy, Sri Chinmoy Answers, Part 23 2000, p. 28 and Chinmoy, How Nolini-da 2004, pp. 6–7.
  12. Chinmoy, Sri Chinmoy Answers, Part 23, Agni, New York, 2000, p. 28
  13. Chinmoy, Sri Chinmoy Answers, Part 23, Agni, New York, 2000, p. 48
  14. Chinmoy, Sri Chinmoy Answers, Part 23 2000, p. 28.
  15. Chinmoy, Sri Chinmoy Answers, Part 23 2000, pp. 40–50
  16. Sri Chinmoy biography. srichinmoybio.co.uk. Retrieved on 2016-07-12.
  17. Sri Chinmoy, 50 Freedom Boats to One Golden Shore, 1974, Agni Press, Parts 1-6.
  18. 18.0 18.1 "Sri Chinmoy disciples schedule lectures here.", Colorado Springs Gazette Telegraph, 14 March 1973.
  19. Sri Chinmoy, 'Sri Chinmoy Answers, Part 3 Agni Press, 1995, p6
  20. Sri Chinmoy, Earth's cry meets heaven's smile, part 3, Agni Press, 1978.
  21. 21.0 21.1 Biography Sri Chinmoy. BiographyOnline.net. Retrieved on 2016-07-12.
  22. 22.0 22.1 Landmarks since 1964 – Sri Chinmoy. srichinmoy.org. Retrieved on 2016-07-12.
  23. 23.0 23.1 Christensen. "Guru's Disciples Active in Business", The New York Times, 15 April 1973. Retrieved on 2017-09-17.
  24. Sri Chinmoy Concerts | Sri Chinmoy Centre. srichinmoycentre.org. Retrieved on 2016-07-13.
  25. Sri Chinmoy in Concert. US.SriChinmoyCentre.org. Retrieved 27 July 2016.
  26. 26.0 26.1 Kilgannon. "They're Not Heavy; They're His People; 72-Year-Old Sri Chinmoy Offers An Uplift Beyond the Spiritual", The New York Times, 1 July 2004. Retrieved on 31 May 2011.
  27. 27.0 27.1 27.2 Robert McG. Thomas Jr. and Samuel Abt. "SCOUTING; One More Time: A Torch Relay", The New York Times, 22 April 1987. Retrieved on 31 May 2011.
  28. Weinstein, Norman. Carlos Santana: A Biography. ABC-CLIO, 2009. p. 50.
  29. Nigro, Nicholas. The Spirituality of Carlos Santana. Hal Leonard Corporation, 2014. GoogleBooks pt. 8.
  30. Slavicek, Louise Chipley. Carlos Santana. Infobase Publishing, 2006. p. 80.
  31. 31.0 31.1 Heath, Chris. "The Epic Life of Carlos Santana". Rolling Stone. 16 March 2000. Retrieved on 10 August 2008.
  32. Santana, Deborah. Space Between the Stars: My Journey to an Open Heart. Random House, 2009. p. 241.
  33. Browne, David. "The Last Word: Carlos Santana on Turning 70, Trump's 'Darkness'". Rolling Stone. 13 July 2017.
  34. Chronology/Biography, Frederick Lenz. Ex-cult.org (9 February 1950). Retrieved on 15 July 2013.
  35. Greenfield, Robert. Spiritual Supermarket: An Account of Gurus Gone Public in America. Saturday Review Press, 1975. p. 203.
  36. Chinmoy, Sri. "Limitation", university lecture in: The Oneness of the Eastern Heart and the Western Mind, Part 1. Agni Press, 2003.
  37. "Carl Lewis Receives U Thant Peace Award". The New York Beacon. 11 June 1997.
  38. Lewis, Carl with Marx, Jeffrey. Inside Track: My Professional Life in Amateur Track and Field. Simon and Schuster, 1990. pp.56–61.
  39. Kilgannon. "A Monument to Strength as a Path to Enlightenment", The New York Times, 25 April 2011. Retrieved on 25 April 2011.
  40. Sri Chinmoy Marathon Team Channel Swim List. Channel.srichinmoyraces.org (19 July 2011). Retrieved on 15 July 2013.
  41. Mincer. "The Ultimate Guinness Record Is the Record for Records", Wall Street Journal, 18 November 2010. Retrieved on 30 May 2011.
  42. "Worldwide torch relay reaches Cornwall". BBC News. 11 June 2011.
  43. Rouen, Ethan. "Sri Chinmoy, Spiritual Leader, dies in Queens". New York Daily News. 12 October 2007.
  44. The Oneness-Heart-Tears and Smiles – About Sri Chinmoy. OnenessHeart.org. Retrieved 27 July 2016.
  45. Oneness – Heart, Tears and Smiles. Crossroads Global Hand. Retrieved 27 July 2016.
  46. Welcome to The Oneness-Heart-Tears and Smiles International. OnenessHeart.org. Retrieved 27 July 2016.
  47. Poirier, Tracy. "'Kids To Kids' program embraced at east end school". Orléans Star. 10 May 2007.
  48. Meetings with Mother Teresa. srichinmoy.org.
  49. Mother Teresa meets Sri Chinmoy. UPI Photo (2 October 1994).
  50. Princess Diana. srichinmoy.org. Retrieved on 2016-08-31.
  51. 51.0 51.1 Harley, Gail M., Hindu and Sikh Faiths in America. Infobase Publishing, 2009. p. 90.
  52. Greenberg, Keith, "Sri You Later," The Village Voice, 6 November 2007, accessed 28 May 2011
  53. Melton, J. Gordon and Martin Baumann (eds). Religions of the World: A Comprehensive Encyclopedia of Beliefs and Practices. ABC, 2002. p. 1216.
  54. Chinmoy, Sri. The Wisdom of Sri Chinmoy. Motilal Banarsidass Pub., 2003. pp. 74–75.
  55. Chinmoy, Sri. "The Quintessence of Mysticism". SriChinmoy.org.
  56. Chinmoy, Sri. "Spirituality and satisfaction". In: My Maple Tree. Agni Press, 1974.
  57. Olmsted, Larry. Getting into Guinness: One Man's Longest, Fastest, Highest Journey Inside the World's Most Famous Record Book. HarperCollins, 2008. pp. 6–8.
  58. Goldin. "Neighborhood Report: Briarwood; How a City Block Became a Spiritual Path", The New York Times, 23 July 1995. Retrieved on 13 August 2018.
  59. 59.0 59.1 59.2 Gottlieb. "The Amazing World of Sri Chinmoy and his devoted disciples", San Diego CityBeat, 10 August 2005. Retrieved on 13 August 2018.
  60. Occhiogrosso, Peter. The Joy of Sects. Doubleday, 1994. p. 67.
  61. "The media's love affair with alleged sex criminal Sri Chinmoy", Salon.com, 2014-05-09. Retrieved on 2014-06-17.
  62. Murphy, Mary. "Former 'Disciples' of Sri Chinmoy draw ire, by continuing stories about abuse", PIX 11, 24 February 2016.
  63. 63.0 63.1 Murphy (25 February 2016). Followers of late Guru defend his name. PIX 11.
  64. Howard. "Chinmoy Annoys", Philadelphia City Paper. Retrieved on 13 August 2018.
  65. Kannapell. "New Plaque Affixed to Statue of Liberty", The New York Times, 7 September 1996. Retrieved on 13 August 2018.
  66. Brendan Brosh. "Child of Chinmoy ministry blasts 'cult' in new book", Daily News, 24 April 2009.
  67. Sussman. "Sunday Book Review: Nonfiction Chronicle", The New York Times, 16 July 2009.
  68. Cartwheels in a Sari: A Memoir of Growing Up Cult. Redroom.com (2009-04-14). Archived from the original on 2012-06-03.
  69. Krystle M. Davis (14 April 2009). Under The Thumb of Cult Leader Sri Chinmoy. Forbes.
  70. Chinmoy, Sri. "Devotion". In: Eternity's Breath. Agni Press, 1972.
  71. 71.0 71.1 Chinmoy, Sri. "Love, devotion and surrender". In: My rose petals, part 1. Agni Press, 1971.
  72. Chinmoy, Sri. "Love Divine". SriChinmoy.org.
  73. Chinmoy, Sri. "Question: Do you have a particular meditation technique?". In: Canada Aspires, Canada Receives, Canada Achieves Part 2. Agni Press, 1974.
  74. Bennett, Vidagdha Meredith. Simplicity and Power: The Poetry of Sri Chinmoy, 1971-1981. Aum Publications, 1991. p. 96.
  75. Chinmoy, Sri. The Divine Hero: Winning in the Battlefield of Life. Watkins, 2002. pp. 6–7, 34-35.
  76. Chinmoy, Sri. The Wings of Joy: Finding Your Path to Inner Peace. Simon and Schuster, 1997. p. 13.
  77. Sri Chinmoy (2013). Sport and Meditation. The Golden Shore, 16–18. ISBN 978-3-89532-213-6. 
  78. Interviewer: So you feel that peace is going to come about by offering goodwill to each and every human being? | Sri Chinmoy Library (en). srichinmoylibrary.com. Retrieved on 2017-04-28.
  79. Kubacki, Maria. "An 868-kilometre 'Spiritual Journey'" Ottawa Citizen. 23 May 2006.
  80. Hinnells, John R. Who's Who of World Religions. Springer, 1991. p. 80.
  81. Chinmoy, Sri. Meditation: Man-Perfection in God-Satisfaction. Aum Publications, 1978 (1989 reprint). pp. 3–5.
  82. Chinmoy, Sri. The Wings of Joy: Finding Your Path to Inner Peace. Simon and Schuster, 1997. p. 29.
  83. Chinmoy, Sri. Meditation: Man-Perfection in God-Satisfaction. Aum Publications, 1978 (1989 reprint). pp. 140, 158.
  84. Chinmoy, Sri. The Outer Running and the Inner Running. Agni Press, 1974 (reprinted online). Retrieved 3 December 2016.
  85. Welch. "Foot soldiers of the soul", The Independent, 28 October 2000. Retrieved on 25 March 2017.
  86. 86.0 86.1 Rebidoux, Michelle. "Cultivating the Life of Divinity: The Consecrated Lifestyle of the Sri Chinmoy Centers of Canada". In: Understanding the Consecrated Life in Canada: Critical Essays on Contemporary Trends, Jason Zuidema, editor. Wilfrid Laurier Univ. Press, 2015. GoogleBooks pt. 407.
  87. Chinmoy, Sri. My Meditation-Service at the United Nations For 25 Years. Agni Press, 1995. Retrieved 3 December 2016.
  88. Press Trust of India. "UN pays tribute to spiritual guru Sri Chinmoy". Rediff. 1 November 2007.
  89. Interfaith Reborn: Sri Chinmoy's Opening Meditation of the 1993 Parliament. Parliament of the World's Religions (10 April 2013). Archived from the original on 26 October 2014.
  90. "Sri Chinmoy Opens the Parliament of World's Religions". YOGA Chicago. September–October 2004.
  91. Nurhayati. "Painting exhibition showcases the art of a spiritual luminary", The Jakarta Post, 7 February 2011.
  92. Art of Sri Chinmoy. SriChinmoyBio.co.uk. Retrieved on 3 December 2016.
  93. ART. SriChinmoyCentre.org. Retrieved on 3 December 2016.
  94. Sri Chinmoy's Art. SriChinmoy.tv. Retrieved on 3 December 2016.
  95. Barker (29 August 2008). United Nations Displays Sri Chinmoy's Paintings. Newsweek. Retrieved on 28 May 2011.
  96. Shaw, Alexandra. "70,000 Soul-Bird-Flights by Sri Chinmoy". Manhattan Arts International. September–October 1993. p.25.
  97. "Sri Chinmoy's First One Million Soul-Birds: December 29th, 1991 – January 5th, 1994". SriChinmoy-Reflections.com. Retrieved 3 December 2016.
  98. Goldman. "RELIGION NOTES – Messengers of Peace", The New York Times, 9 April 1994. Retrieved on 31 May 2011.
  99. Sri Chinmoy Songs. SriChinmoySongs.com. Retrieved on 3 December 2016.
  100. Radio Sri Chinmoy: Meditative and Spiritual Music. RadioSriChinmoy.org. Retrieved on 3 December 2016.
  101. MY PILOT SUPREME – Sri Chinmoy. Downbeat-Special.co.uk. Retrieved on 3 December 2016.
  102. MOTHER, I BOW TO THEE – Sri Chinmoy. Downbeat-Special.co.uk. Archived from the original on 19 January 2017. Retrieved on 3 December 2016.
  103. Music for Meditation – Sri Chinmoy. Folkways.SI.edu. Retrieved on 3 December 2016.
  104. Sri Chinmoy's Peace Concerts | Sri Chinmoy Reflections.
  105. Posters-concerts and meditation classes. gallery.srichinmoycentre.org. Archived from the original on 12 August 2016. Retrieved on 12 January 2022.
  106. Chinmoy Concert For U.N. The 50th and final concert in the series of performances by Sri Chinmoy in honor of the Golden Anniversary of United Nations was scheduled for 8 Dec. at 7:30 p.m. at the Kaplan Penthouse in Lincoln Center, New York..... (India Abroad, International Weekly Newspaper, Vol. XXVI, No.10, Friday, 8 December 1995)
  107. Sri Chinmoy offers 500th Peace Concert in London Hosted by HC Singhvi (2 May 1997) Sri Chinmoy offered his 500th Peace Concert at London's majestic Royal Albert Hall last night. The completely full house of 4500 people included many prominent British and Indian dignitaries personally invited by High Commissioner for India to the United Kingdom Dr. LM Singhvi... (Asia Online, No.117 Vol II. 2 June 1997)
  108. Sri Chinmoy's Family Music, The Magazine of Carnegie Hall (1975-76 season, Sri Chinmoy's Family Music, Tuesday Morning, 13 April 1976 at 10:00, program notes) Sri Chinmoy in Concert, an evening of Spiritual Music, Sri Chinmoy's musical creativity is in a class by itself. It unites the lyrical, devotional tradition of India and the power, speed and vastness of the dynamic West – all in the universal human aspiration toward the Infinite. Says Sri Chinmoy: "Soulful music makes us feel that we are in tune with the highest, with the deepest, with the farthest. It also makes us feel that God Himself is the Supreme Musician."
  109. Sri Chinmoy Dedicates Peace Concert for Gorbachev, Peace Philosopher Sri Chinmoy dedicated his Peace Concert in Tokyo's Nippon Budokan Hall to renovated man of peace Mikhail Gorbachev. In May, Sri Chinmoy will bring his Peace Concert series to Washington D.C. .. (The Washington Sun, 19 March 1992)
  110. Sri Chinmoy's Week-long Concert Tour Begins at Mother Teresa's Birthplace and finishes in the Eiffel Tower, Oct.30 Sri Chinmoy returned from a non-stop week in Europe of standing room only concerts and art exhibits. ...His concert included performances on such instruments as the Indian flute and esraj, cello, sitar, the slide guitar and grand piano. At the top level, Sri Chinmoy offered an exalted performance in the historic setting of Eiffel Tower. (The Weekly Bangladesh, Vol. 06, Issue 33, Saturday, 8 November 2003)
  111. Heart-Power-Victory, Sri Chinmoy (Author) Format: Audio CD, Pipe Organ recorded live in Australia. Tracks: 1. Sydney Opera House, 11/30/87 36:10; 2. Sydney Town Hall, 11/30/87 23:14., Label : Aum, published in 1988. ASIN : B000CS8MN2
  112. Miejan (1 October 2000). The Joy of Inner Peace. Edge Magazine.
  113. Literary output. US.SriChinmoyCentre.org. Retrieved on 15 July 2013.
  114. Chinmoy, Sri. Lifting Up the World with a Oneness-Heart. Agni Press, 1988 (reprinted online). poem no: 98. Retrieved 3 December 2016.
  115. Writings. SriChinmoy.org. Retrieved on 3 December 2016.
  116. Sri Chinmoy's Writings on Poetry. SriChinmoyLibrary.com. Archived from the original on 3 November 2016. Retrieved on 3 December 2016.
  117. "Rattapallax Press organized Dialogue Among Civilizations Through Poetry in 2001". Rattapallax.com. Retrieved 6 December 2016.
  118. Dialogue Among Civilizations Through Poetry. United Nations. Retrieved 29 December 2010.
  119. Puntillo, Kimi. Great Races, Incredible Places: 100+ Fantastic Runs Around the World. Random House, 2009. p. 140.
  120. Bennett. Ultrarunning. April 1987. pp. 23–25.
  121. Pearlman, Jeff. "Endurance Special". Runner's World. February 2007. p. 71.
  122. Cushman, Anne and Lizette Montgomery. "Ultra Runners". Yoga Journal. April 1995. pp. 44–45.
  123. History of the Sri Chinmoy Marathon Team. Sri Chinmoy Marathon Team. Retrieved 7 December 2016.
  124. Biography of Sri Chinmoy – Part 3. Aspiringindia.org (4 June 2006). Archived from the original on 22 June 2006.
  125. Sri Chinmoy Oneness-Home Peace Run. PeaceRun.org. Retrieved on 25 June 2013.
  126. Oxford Peace Mile. StudentOfPeace.org. Retrieved on 7 December 2016.
  127. Morano, Mercedes. "Making the world fit for peace". Democrat and Chronicle. 3 July 1991. p. 46.
  128. Hamilton. "Sri Chinmoy", The Times, 14 October 2007. Retrieved on 21 August 2008.
  129. Weir. "Neighborhood Report: Jamaica: Running on Inner Strength", The New York Times, 12 July 1998. Retrieved on 15 July 2013.
  130. Random House Puntillo (April 2009). Great Races, Incredible Places. ISBN 9780553906202. Retrieved on 2013-07-29. 
  131. Sri Chinmoy's Weightlifting. Inspiration-Lifts.org. Retrieved on 13 August 2018.
  132. Pearl, Bill Beyond The Universe: The Bill Pearl Story 2003, p192
  133. New Zealand Fitness, February/March 2006 issue (No.77)
  134. Lifting up the World at Sri Chinmoy.org
  135. Archived at Ghostarchive and the Video of Mandela and Chinmoy (30 April 2009). Archived from the original on 26 July 2013. Retrieved on 15 July 2013.: Video of Mandela and Chinmoy (30 April 2009). Retrieved on 15 July 2013.
  136. "Who needs doctors when you can conceive courtesy Indian guru, Helen Hunt finds out", The Financial Express, 18 February 2013. Retrieved on 18 February 2013.
  137. Kilgannon. "A Monument to Strength as a Path to Enlightenment", The New York Times, 25 April 2011. Retrieved on 2011-05-28.
  138. Galloway. "Gonzo Guru", Chicago Tribune, 20 September 1991.
  139. Bless You, Sir, May I Jog Another? (2 May 2004).
  140. Be Like Sri (2 May 2004).
  141. Daily News, Sri Lanka. 10 January 1990.
  142. The Philadelphia Inquirer. 31 October 1994.
  143. Northwest Runner. December 1996
  144. Peace Pilgrim Award. Archived from the original on 9 February 2011. Retrieved on 22 May 2011.
  145. Nova Makedonija. 9 July 2001.
  146. Macedonia Denes. 10 July 2001.
  147. Voice of Vietnam News. 16 November 2004.
  148. Vietnam News Agency. 15 November 2004.
  149. "Sri Chinmoy Honored" News Release. International University [Cambodia] 7 September 2005.
  150. Class of 2012 Announced (December 2011). Archived from the original on 2 November 2012. Retrieved on 17 February 2013.
  151. Chinmoy (March 2003). Wisdom of Sri Chinmoy – Sri Chinmoy – Google Boeken. ISBN 9788120819436. Retrieved on 2014-01-16. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

 

Àtụ:Spirituality-related topics