Temie Giwa-Tubosun

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Temie Giwa-Tubosun
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
aha n'asụsụ obodoOluwaloni Olamide Giwa Dezie
Aha ọmụmụOluwaloni Olamide Giwa Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya4 Disemba 1985 Dezie
Ebe ọmụmụIla Orangun, Ȯra Osun, Naijiria Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ọchụnta ego Dezie
ebe agụmakwụkwọMinnesota State University Moorhead, Middlebury Institute of International Studies at Monterey Dezie
Ebe obibiLagos Dezie
Ihe nriteBBC 100 Women, Cartier Women's Initiative Awards Dezie

Temie Giwa-Tubosun (amuru Oluwaloni Olamide Giwa, Disemba 1985) bu onye oru ahuike nke Naijiria-Amerika, onye nchoputa LifeBank (nke bubu One Percent Project), ulo oru azumahia di na Naijiria na-aru oru iji kwalite uzo mmịnye ọbara na mba.

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Temie na Ila Orangun na Osun State Nigeria site na onye nkuzi mahadum na onye nkuzi ụlọ akwụkwọ. Ọ bụ nwa nke anọ n'ime ụmụ isii. Aha ya "Temie" sitere na nchikota "Temitope", otu n'ime aha omumu ya.

O tolitere n'Ila, Ilesha, na n'Ibadan ruo mgbe ọ gbara afọ iri na ise. Mgbe ọ dị afọ iri, nne na nna ya meriri US Diversity Immigrant Visa wee soro ụmụnne atọ ndị tọrọ ya gawa United States. Na 2001, na iri na ise, ọ hapụrụ isonyere ha na ụmụnne ya abụọ tọrọ.

Temie gara Osseo Senior High School, Minnesota, wee gụchaa na 2003. Ọ gara Minnesota State University Moorhead wee gụchaa na 2007. Na 2008, ọ gara ụlọ akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ na Middlebury Institute of International Studies na Monterey site na ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na July 2010. .

N'afọ 2009, mgbe afọ mbụ ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ laghachiri Nigeria na nke mbụ kemgbe 2001 ka ọ banye na ngalaba maka mmepe mba ụwa na Paths2 na Abuja, Nigeria. Nkuzi nkuzi ahụ were ọnwa atọ ebe ọ zutere otu nne dara ogbenye aha ya bụ Aisha onye ọrụ ogologo oge mere ka Giwa kwenye na nsogbu nke ịnwụ nne n'etiti ụmụ Naijiria.

Ọ rụrụ ọrụ nwa oge na Fairview Health Services na Minnesota na 2010.

Ọ rụrụ ọrụ nwa oge na Fairview Health Services na Minnesota na 2010.

N'August 2011, ọ malitere mmekọrịta ya na Global Health Corps, wee nọrọ n'afọ na-esote na Mbara, Uganda, na-arụ ọrụ na Millennium Villages Project bụ ọrụ nke United Nations Development Programme na Millennium Promise.

Nlaghachi zuru oke, ma rụọ ọrụ na, Naịjirịa[dezie | dezie ebe o si]

N'August 2012, Giwa laghachiri Nigeria. N'ọnwa Septemba nke afọ ahụ, ọ lụrụ na mahadum nke Ibadan.

Site na February 2012 ruo Ọktoba 2013, n'okpuru aha mkpịsị akwụkwọ "Temie Giwa", o dere akwụkwọ akụkọ kwa izu na YNaija, akwụkwọ akụkọ webụ nke ndị ntorobịa Naijiria lekwasịrị anya n'ọtụtụ okwu na-eche obodo ahụ ihu. Akpọrọ kọlụm ahụ Ihe Na-arụ ọrụ.

Site na Disemba Jenụwarị 2013 ruo Jenụwarị 2014, Giwa rụrụ ọrụ na Lagos State Office of Facility Management nke ọrụ ya gụnyere ịkwalite ụlọ akwụkwọ, ihe ncheta, ụlọ ọgwụ na akụrụngwa ndị ọzọ steeti na-elekọta.

Site na June 2014 ruo Ọktoba 2015, Giwa bụ Onye njikwa mmemme maka Nollywood Workshops, NGO nke Hollywood, Health & Society guzobere, wee kọwaa dị ka “ebe maka ndị na-ese ihe nkiri na Lagos, Nigeria na-akwado ma na-ebuga mmepụta na nkesa ihe nkiri, ọzụzụ, na nyocha." N'ime ọrụ ya dị ka onye njikwa mmemme na August 2014, n'oge egwu Ebola na Nigeria, Giwa nyere aka na-ahụ maka mmepụta nke nkwupụta mgbasa ozi ọha na eze na-emepụta site na nzukọ ahụ na mmekorita ya na ndị na-eme ihe nkiri Nollywood, iji mee ka ndị Nigeria mara mma banyere ụzọ dị mma iji zere ịbụ ndị Ebola metụtara.

Otu pasent nke Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Na May 21, 2012, Temie tọrọ ntọala otu na-abụghị nke gọọmentị akpọrọ "One Percent Blood Donation Enlightenment Foundation" ma ọ bụ Otu Percent Project na ebumnuche ịkwụsị ụkọ ọbara, ịkụziri ndị mmadụ mkpa ọ dị inye onyinye ọbara maka onye ọ bụla nwere mkpa ọbara, ka merie egwu, ajọ mbunobi, akụkọ ifo na enweghị mmasị nke ndị mmadụ na inye onyinye ọbara, na ịbawanye netwọk nkesa ọbara nke ọma na ụlọ akụ ọbara na Nigeria. Ndị isi ụlọ ọrụ ntọala bụ Oluwaloni Olamide Giwa, Iyinoluwa Aboyeji, Mustapha Maruf Damilola, Oluwaseun Odewale, Akintunde Oyebode, Mary Oyefuga, Hezekiah Olayinka Shobiye, na Kolawole Olatubosun.

LifeBank[dezie | dezie ebe o si]

Na Jenụwarị 2016, Temie hiwere LifeBank, otu ụlọ ọrụ azụmaahịa hibere iji gboo nsogbu nke ụkọ ọbara na Nigeria. LifeBank bụ ụlọ ọrụ nkesa ahụike na-eji data na teknụzụ chọpụta na ibuga ngwaahịa ahụike dị mkpa n'ụlọ ọgwụ dị na Nigeria. Ntọala ahụ sitere na ọmụmụ nwa mbụ ya na mgbagwoju anya sitere na ahụmahụ ahụ. Ụlọ ọrụ teknụzụ na ngwa agha dabere na Lagos, ma tinye ya na Co-Creation Hub na Yaba. Dị ka ọ dị na Jenụwarị 2017, ụlọ ọrụ ahụ enyerela aka ibuga n'elu 2000 pint ọbara nye ndị ọrịa n'ofe steeti ahụ.

Na August 31, 2016, ọ zutere Mark Zuckerberg n'oge nleta mbụ ya na Nigeria. Ọ bụ otu n'ime ụmụ nwanyị abụọ Zuckerberg zoro aka na ya na nzukọ ụlọ nzukọ obodo ya n'echi ya. Banyere ọrụ ya, Zuckerberg kwuru, sị, "Ọ bụrụ na onye ọ bụla nwere ohere iji wuo ihe dị otú a, mgbe ahụ ụwa ga-aka mma ... Agara m ọtụtụ obodo dị iche iche ... ndị mmadụ gburugburu ụwa na-agbalịsi ike. Ọ bụrụ na ọ dọpụ ya n'ezie, ọ ga-egosi ihe nlereanya nke ga-emetụta ọ bụghị naanị Lagos, ọ bụghị naanị Nigeria, kamakwa mba niile gburugburu ụwa." Na nzukọ ahụ, Temie gwara Quartz, "Nleta Mark bụ nkwado maka ọtụtụ afọ nke ọrụ na ihe niile anyị na-agbalị ime."

N'ime afọ anọ gara aga, ụlọ ọrụ ahụ kesara ihe dị ka ngwaahịa 26,000 nye ihe karịrị ndị ọrịa 10,000 n'ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ụlọ ọgwụ 700 na Nigeria; Mgbalị Oriakụ Giwa-Tubosun na-eme ememe ugbu a n'ụlọ na ná mba ọzọ dị ka ihe atụ nke ịzụ ahịa mmekọrịta ọha na eze-iji azụmahịa dozie nsogbu ndị isi obodo.

Nsọpụrụ na akwụkwọ ịkpọ òkù[dezie | dezie ebe o si]

BBC100[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2014 ka edepụtara Giwa ka otu n'ime ụmụ nwanyị 100 BBC. Ọ bụ onye Naijiria nke atọ n'ime ndepụta ahụ, ya na onye mgbasa ozi ọhaneze bụ Funmi Iyanda na Obiageli Ezekwesili, onye bụbu minista mmụta mmụta na Naịjirịa. Ọ bụkwa ya kacha nta na ndepụta ahụ. A kọwara ya na nhọpụta ahụ dị ka onye "ga-amata ugbu a [na] n'ọdịnihu", na-eme mgbanwe gburugburu ụwa site na BBC.

TEDxEuston[dezie | dezie ebe o si]

Na 2016, a kpọrọ Giwa ka ọ kwuo okwu na mmemme TEDxEuston Salon nke dabeere na London. Aha okwu ya bụ "Nlekọta ahụike bụ ikike".

YNaija 100[dezie | dezie ebe o si]

Na Maachị 2017, a kpọrọ Giwa ka otu n'ime ụmụ nwanyị 100 kacha agba ume na Nigeria maka 2017.

Ndị na-emepụta ihe ọhụrụ na World Economic Forum[dezie | dezie ebe o si]

Na May 2017, ahọpụtara ya dịka akụkụ nke "ndị ọchụnta ego isii bụ ndị gosipụtara ọrụ dị mma ụmụ nwanyị na-arụ n'ịmepụta ohere na ịkwadebe mpaghara maka mgbanwe mgbanwe nke anọ" nke World Economic Forum on Africa.

Ndepụta ndị na-emepụta ihe ọhụrụ na Quartz Africa[dezie | dezie ebe o si]

Na Mee 5, 2017, edepụtara Giwa na Quartz African Innovators List nke "ihe karịrị ndị Africa 30" na-ewere ọchịchị na njikwa n'ọtụtụ akụkụ gụnyere ego, ahụike, agụmakwụkwọ, ọrụ ugbo, imewe na ọtụtụ mpaghara ndị ọzọ. "

Ihe nrite nke Jack Ma dị n'Africa Netpreneur[dezie | dezie ebe o si]

Na Nọvemba 16, 2019, a kpọrọ Giwa onye mmeri nke Jack Ma's Africa Netpreneur Prize nke emere na Accra, Ghana. Mmeri maka LifeBank ruru $250,000. Ihe nrite ahụ nwetara ngwa sitere na mmalite ihe karịrị 10,000 sitere na 50 nke mba 54 dị n'Africa.

Ihe nrite Global Citizen[dezie | dezie ebe o si]

Na Disemba 2020, Giwa nwetara ihe nrite Global Citizen Prize for Business Leader, maka ọrụ ya n'ịgbasa ụkọ ọbara na Nigeria, yana ọrụ LifeBank n'oge ọrịa COVID-19.

Akụkọ ndị Afrịka[dezie | dezie ebe o si]

Na Machị 2023, a kpọrọ Temie Giwa-Tubosun aha n'etiti "15 ndị ​​guzobere ụmụ nwanyị Africa ị kwesịrị ịma na 2023" site na nchekwa nchekwa Africa.

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Temie bi na Lagos na di ya, Kola Tubosun bụ onye ode akwụkwọ na ọkà mmụta asụsụ, na nwa ha nwoke, Eniafe.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]