Tolullah Oni

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Tolullah Oni
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereTolullah Dezie
aha ezinụlọ yaOni Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1980 Dezie
Ebe ọmụmụLagos Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụpublic health scientist, epidemiologist, university teacher Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity College London, Imperial College London, University of Cape Town Dezie
affiliationUniversity of Cape Town Dezie
affiliation stringUniversity of Cape Town Dezie
so naWorld Economic Forum Annual Meeting 2018, World Economic Forum Annual Meeting 2022 Dezie
Onye òtù nkeSouth African Young Academy of Science, Global Young Academy, Next Einstein Forum, Royal College of Physicians, London Dezie
Ihe nriteYoung Global Leaders, Fellow of the African Academy of Sciences Dezie
webụsaịtịhttp://www.mrc-epid.cam.ac.uk/people/tolullah-oni/ Dezie

  [1]Tolullah " Tolu " Oni (amuru na 1980) bu onye okachamara oria ojoo nke obodo Naijiria na ngalaba oria ojoo nke Medical Research Council na Mahadum Cambridge .  [1] Ọ bụ onye na-esoteEinstein Forum Fellow [2] na World Economic Forum Young Global Leader

Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

. [2]Ajụjụ Oni na Lagos .  [1] Mgbe Ọni dị afọ asaa lere akwụkwọ gbasara ịwa ahụ obi ma achọpụta na-awa obi .  [2] [3] Ọ gara ụlọ akwụkwọ obibi.  [4] Ọ rụchara ọrụ ụlọ na United Kingdom na Australia ma nwee ndụ na HIV .  [2] E mere ya Louis nke otu ụmụ akwụkwọ.  [4] Ọnị bụ nwa akwụkwọ doctoral na Imperial College London, ebe ọ pụta ihe ngosi.  [5] [6] Ọyọra otú ndị na-ahụ maka ndị mmadụ na ibe ya si achụ ekiri, ma gụchaa PhD ya na 2012. [7] [8] Enyere Oni onunu Royal Society of Tropical Medicine and Hygiene Medical Student Elective  Prize, wee kwaga South Africa

Nnyocha na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

[3]Onye ọrụ na South Africa, ebe o hibere mmemme mmemme maka Cities Health and Equity (RICHE) na Mahadum Cape Town na 2007. [1] RICHE na-arụ ọrụ na-emepụta obodo, na-achị iji me ngwaọrụ atumatu iwu nsogbu na  eze na obodo na-eto ngwa ngwa.  [2] Ọ bụ ọrụ dị ka onye na-edeba aha na Ngalaba Western Cape .  [3] Ọ nwere ngwaọrụ na nke aka nke ike ijikwa ọrịa na-egosi ala ala na ọrịa ndị na-adịghị agbasa .  [4] [5] E mere Oni ka ọ nnukwu onye nkuzi na Mahadum Cape Town .  [6] N'ebe a, ọ mkpọsa akara akara mahadum mbụ nke Cape Town na ndị ụwa, nke akụkọ na 2014. [7] Usoro nke Oni kere bụ otu n'ime ndị mbụ na-azụ ndị zuru ụwa ọnụ site n'  echiche nke Global South .

. [4]Ọ kwagara na Mahadum Cambridge, ebe o sonyeere Ngalaba Na-ahụ Maka ihe onyonyo Epidemiology Unit dị ka onye isi nchacha.  [1] [2] N'ebe a, ọ bụ onye otu Global Diet and Activity Research Group and Network (GDAR), nke na-arụ ọrụ iji ọrịa ndị na-adịghị agbasa na mba ndị nwere obere ego.

Ntinye aka na iwu ọha[dezie | dezie ebe o si]

. [5]Ọ egosila na United Nations, World Health Organisation na World Economic Forum .  [1] [2] [3] Ọnu bụ bọọdụ nke Future Earth na ụlọ akwụkwọ Academy of Sciences nke Africa maka egwuregwu mepere emepe.  [4] Oni bu onye otu nke African Academy of Sciences, a hoputara ya onye otu nke NextEinstein na 2015 na Stellenbosch University Institute for Advanced Study na 2017. [5] [6] [7] [8] A nchọpụta ya otu n'  ime ndị isi oche nke Global Young Academy na 2018. [9] Oni na-eje ozi na bọọdụ nchịkọta nke Journal of Urban Health na The Lancet's Planetary Health .  [4] [10] O dere maka Mkparịta ụka ahụ .  [11] Oni na-eje ozi dị ka onye ọka ikpe maka ihe nrite Sayensị Nature Inspiring

Ihe nrite na nkwanye ugwu[dezie | dezie ebe o si]

  • 2013 A họpụtara na South African Young Academy of Science [6]
  • Mmemme Nduzi ndị dibia bekee na-eto eto nke 2014 site na ngalaba ahụike Inter-Academy [7] [8]
  • 2019 World Economic Forum Onye Ndu Ntorobịa zuru ụwa ọnụ [9]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Tolu Oni – Global Gathering 2020. gg2020.nef.org. Retrieved on 2022-04-23.
  2. UCL (2018-06-27). Tollulah Oni (en). UCL Faculty of Population Health Sciences. Retrieved on 2019-06-26.
  3. Watts (2016-04-23). "Tolullah Oni: public health specialist with a global ambition". The Lancet 387 (10029): 1712. DOI:10.1016/S0140-6736(16)30267-7. ISSN 0140-6736. PMID 27116269. 
  4. The Global Diet and Activity Research Group and Network (GDAR) (en-US). MRC Epidemiology Unit. Retrieved on 2019-06-26.
  5. Judges | Nature Research Awards for Inspiring Science and Innovating Science. www.nature.com. Retrieved on 2019-06-26.
  6. South African Young Academy of Science | School of Public Health and Family Medicine (en). www.publichealth.uct.ac.za. Retrieved on 2019-06-26.
  7. TOLU ONI IS ONE OUT OF THE 127 YOUNG GLOBAL LEADERS FOR THE CLASS OF 2019 (en-US) (2019-03-22). Archived from the original on 2023-10-02. Retrieved on 2022-04-23.
  8. Tolullah Oni: Young Nigerian with a global vision. - Free Online Library. www.thefreelibrary.com. Retrieved on 2022-04-23.
  9. Tolu Oni. World Economic Forum. Retrieved on 2019-06-26.