Ulli Beier

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ulli Beier
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịJémanị Dezie
Aha enyereUlli Dezie
aha ezinụlọ yaBeier Dezie
aha pseudonymObotunde Ijimere Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya30 Julaị 1922 Dezie
Ebe ọmụmụGłówczyce Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya3 Eprel 2011 Dezie
Ebe ọ nwụrụSydney Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaGerman, Bekee Dezie
ụdị ọrụ yankà mmụta ihe ọmụmụ, literature, African literature Dezie
onye were ọrụMahadum nke Ibadan, Iwalewahaus Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of London Dezie
ihe omume dị ịrịba amaEmigration from Nazi Germany 1933-1945 Dezie
Ihe nritehonorary doctor of Johannes Gutenberg University Mainz Dezie

Chief Horst Ulrich Beier, onye a maara dịka Ulli Beier (30 Julaị 1922 - 3 Eprel 2011), bụ onye nchịkọta akụkọ, onye edemede na ọkà mmụta Germany nke nwere ọrụ ọsụ ụzọ n'ịzụlite akwụkwọ, ihe nkiri na uri na Nigeria, yana ide akwụkwọ, ihe nkiri na uri na Papua New Guinea .

Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Ulli Beier na ezinụlọ ndị Juu na Glowitz, Weimar Germany (Główczyce nke dị na Poland ugbu a), na July 1922. Nna ya bụ dọkịta na onye nwere ekele maka nkà, onye zụrụ nwa ya nwoke ka ọ nabata nkà.  Mgbe ndị Nazi rịgoro n'ọchịchị na 1930s, a manyere nna ya imechi usoro ahụike ya.  Ndị Beiers, ndị na-abụghị okpukpe ndị Juu, hapụrụ Palestine.

Na Palestine, mgbe ndị ọchịchị Britain nwụchiri ezinụlọ ya nwa oge dị ka ndị iro mba ọzọ, Ulli Beier nwetara nzere BA dị ka nwa akwụkwọ si na Mahadum London. O mechara kwaga Lọndọn ka ọ nweta akara ugo mmụta na Phonetics. Ọ chọpụtara na a na-ebute ndị agha agha ụzọ na ọrụ agụmakwụkwọ ma na-achọkarị ọkwa.

Alụmdi na nwunye na ezinụlọ[dezie | dezie ebe o si]

Ọ lụrụ onye Austria na-ese ihe Susanne Wenger . N'afọ 1950, ha abụọ kwagara Naịjirịa, ebe e goro Ulli Beier na Mahadum nke Ibadan iji kụziere Phonetics. Ha gbara alụkwaghịm n'afọ 1966.

Beier lụrụ onye na-ese ihe Georgina Betts, nwanyị Bekee si London nke na-arụ ọrụ na Naịjịrịa. N'afọ 1966 mgbe agha obodo bidoro n'etiti Biafra na gọọmentị etiti, ha hapụrụ mba ahụ wee kwaga Papua New Guinea.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ nọ na mahadum, Beier si na ngalaba Phonetics gaa na ngalaba Extra-Mural Studies. N'ebe ahụ, ọ malitere inwe mmasị na omenala Yoruba na nka. Ọ bụ ezie na ọ bụ onye nkuzi na Ibadan, ọ gafere ya, na-ebi n'obodo Ede, Ilobu na Osogbo, iji mụtakwuo banyere obodo ndị Yoruba. N'ihi ọrụ ya n'etiti ndị otu agbụrụ ndị obodo ndị a, e nyere ya nsọpụrụ nkr ndị isi Yoruba. N'afọ 1956, mgbe ọ gara nnọkọ mbụ nke ndị edemede ojii na ndị na-ese ihe na Paris nke Présence Africaine haziri na Sorbonne, Ulli Beier laghachiri Ibadan na-enweta echiche ndị ọzọ.

N'afọ 1957, ọ tọrọ ntọala magazin Black Orpheus . Aha ya sitere na "Orphée Noir", edemede nke onye French nwere ọgụgụ isi bụ Jean-Paul Sartre. Akwụkwọ edemede mbụ nke Afrịka n'asụsụ Bekee, Black Orpheus ghọrọ maka ibipụta ndị edemede Naịjirịa nke oge a. A maara ya maka ọrụ ọhụrụ ya na ọmarịcha edemede ya, a na-etokwa ya nke ọma. Mgbe e mesịrị na 1961, Beier guzobere Mbari Artists and Writers Club, Ibadan, maka ndị edemede ọhụrụ, ndị na-eme ihe nkiri na ndị na-ese ihe, iji zute ma rụọ ọrụ ha. Ụfọdụ n'ime ndị na-eto eto na-ede akwụkwọ tinyere aka na ya n'afọ ndị mbụ na-akpali mkpali nke nnwere onwe Naịjirịa bụ Chinua Achebe na Wole Soyinka . N'afọ 1962, ya na onye na-eme ihe nkiri Duro Ladipo, hiwere Mbari-Mbayo, Osogbo .

A makwaara Ulli Beier maka ọrụ ya n'ịsụgharị akwụkwọ edemede ọdịnala Naịjirịa n'asụsụ Bekee. Ọ sụgharịrị egwuregwu nke ndị na-eme ihe nkiri na Naijiria dị ka Duro Ladipo ma bipụta Modern Poetry (1963), nchịkọta nke uri Afrịka. O dekwara egwuregwu nke ya, nke e bipụtara n'aha "Obotunde Ijimere".[1]

N'afọ 1966, ya na nwunye ya nke abụọ, onye na-ese ihe Georgina Betts, hapụrụ Naịjirịa n'oge agha obodo iji rụọ ọrụ na Papua New Guinea. Beier laghachiri Naịjirịa n'oge ruo n'oge ruo n'oge. Mgbe ọ nọ na Papua New Guinea, ọ kwalitere ndị edemede na-eto eto na Mahadum nke Papua New Guinea, nwunye ya Georgina Beier gara n'ihu na ọrụ ọ na-arụ na Nigeria, na-amata ma na-agba ndị New Guinea ume na nka ọhụụ ha.

Beier chọpụtara ebe mba ụwa maka iwere ihe osise obodo ahụ gaa n'ụwa. Na New Guinea, ọ tọrọ ntọala akwụkwọ edemede Kovave: A Journal of New Guinea literature . Ọ na-ebukwa mmegharị nke ọrụ ndị na-ese ihe na Papua New Guinean, nke gụnyere Timothy Akis na Mathias Kauage.[2] A kọwara mbọ ya dị ka ihe dị ịrịba ama n'ịkwado mpụta nke akwụkwọ Papua New Guinean.[3] Mgbe ọ nọ na Papua New Guinea, Beier gbara Albert Maori Kiki ume ka ọ dekọọ akụkọ ndụ ya, nke Beier dere ma dezie. E bipụtara akwụkwọ ahụ, Ten Thousand Years in a Lifetime, na 1968.[4] N'afọ 1967, ọ malitere usoro akwụkwọ Papua Pocket Poets (PPP).[5] Mgbe ọ nọ na UPNG Beier dekwara egwuregwu n'okpuru aha Papua New Guinean.[6]

Ná mmalite afọ 1980 Beier laghachiri Germany, ebe ọ tọrọ ntọala ma duzie Iwalewa Haus, ụlọ ọrụ nka na Mahadum Bayreuth.

Beier bi na Sydney, Australia, ya na nwunye ya Georgina Beier. Ọ nwụrụ n'ụlọ na agbata obi Annandale, mgbe ọ dị afọ iri asatọ na asatọ, na 3 Eprel 2011.

Omenala a ma ama[dezie | dezie ebe o si]

Ulli Beier pụtara dịka onye ọbịa na akwụkwọ akụkọ Eteka: Rise of the Imamba na isi Bandung, dị ka onye ndụmọdụ nye onye akụkọ ifo Oladele.

Ọrụ ndị e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • "A Year of Sacred Festivals in One Yoruba Town", Nigeria Magazine, Lagos, Nigeria: Marina, 1959.
  • The Moon Cannot Fight: Yoruba Children's Poems, Ibadan: Mbari Publications, [1960s?]. Ulli Beier na Bakare Gbadamosi chịkọtara ma sụgharịa ya. Ihe atụ nke Georgina Betts.
  • Modern Poetry From Africa, Harmondsworth: Penguin Books, 1962 (Penguin African Library, AP7). Onye nchịkọta akụkọ ya na Gerald Moore.[7]
  • Black Orpheus: An Anthology of New African and Afro-American Stories, New York: McGraw-Hill Book Co., 1965.
  • The Origin of Life and Death: African Creation Myths, London: Heinemann Educational Books, 1966 (African Writers Series, 22). Ulli Beier, ed.
  • Ta Aroa: Poems from the Pacific, Port Moresby: Papua Pocket Poets, 1967. Eckehart von Sydow chịkọtara ya. Nke Ulli Beier sụgharịrị.
  • Pantun: Malay Folk Poetry, Port Moresby: Papua Pocket Poets, 1967. Nke Hans Nevermann chịkọtara. Nke Ulli Beier sụgharịrị.
  • Ijala: Animal Songs by Yoruba Hunters, Port Moresby: Papua Pocket Poets, 1967.
  • Python: Ibo Poetry, Port Moresby: Papua Pocket Poets, 1967. Nsụgharị nke Chinua Achebe, Clement Agunwa, Ulli Beier, Romanus Egudu na E. C. C. Uzodinma.
  • Not Even God Is Ripe Enough: Yoruba Stories, London and Ibadan: Heinemann Educational Books, 1968 (African Writers Series, 48). Ulli Beier na Bakare Gbadamosi chịkọtara ma sụgharịa ya site na Yoruba.
  • Contemporary Art in Africa, London: Pall Mall Press, 1968; bipụtara na German dị ka Neue Kunst na Afrika: Das Buch zur Austellung, Berlin, Reimer, 1980.
  • Political Spider: An Anthology of Stories from "Black Orpheus", London: Heinemann Educational Books, 1969 (African Writers Series, 58). Ulli Beier, ed.
  • Voices of Independence: New Black Writing from Papua New Guinea, New York: St. Martin's Press, 1980. 251 pp.
  • The Penguin Book of Modern African Poetry, Harmondsworth: Penguin Books, 1984. Onye nchịkọta akụkọ ya na Gerald Moore.
  • Afọ iri atọ nke Oshogbo Art, Bayreuth: Iwalewa House, 1991.

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. Oyekan Owomoyela, "Obotunde Ijimere, The Phantom of Nigerian Theater", African Studies Review, Volume 22, Issue 1, April 1979, pp. 43–50 (Cambridge University Press).
  2. "Imagining Papua New Guinea", National Gallery of Australia
  3. John Lynch and France Mugler, "English in the South Pacific", University of the South Pacific, 1999.
  4. Kiki: Ten Thousand Years in a Lifetime, F. W. Cheshire Publishing Pty Ltd, 1970.
  5. Published Series, athabascau.ca. Retrieved 21 January 2019.
  6. Maebh Long, "Being Obotunde Ijimere and M. Lovori: Mapping Ulli Beier’s intercultural hoaxes from Nigeria to Papua New Guinea"], The Journal of Commonwealth Literature, online first, 2020, pp. 1-15.
  7. Penguin African Library (Penguin Books) - Book Series List, publishinghistory.com. Retrieved 22 January 2019.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • "Tribute to Ulli Beier", Next, April 5, 2011
  • Ozolua Uhakheme, "Osun, artists mourn German scholar Ulli Beier", The Nation (Nigeria), April 5, 2011
  • "Ulli Beier," ihe ncheta ọnwụ, The Telegraph, May 12, 2011
  • Na ncheta Ulli Beier, Leeds African Studies Bulletin, Dec 2011
  • Chong Weng Ho, "Ọnwụ nke dike (blak soul white skin: Ulli Beier)," 5 Eprel 2011.
  • Ulli Beier, The Origin of Life and Death: African Creation Myths (1966), online copy at African Writers Series (Chadwyck-Healey database)