Wilberforce Juta

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Wilberforce Juta
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
aha n'asụsụ obodoWilberforce Juta Dezie
Aha ọmụmụWilberforce Juta Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya3 Mee 1944 Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya15 Ọgọọst 2020 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, pidgin Naịjirịa Dezie
Asụsụ ọ na-edeBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịPeople's Democratic Party Dezie
Ụcha ime anyabrown Dezie
ụcha ntụtụ isiNtụtụ ojii Dezie
na-esochiAbubakar Barde Dezie
nọchiriBamanga Tukur Dezie
nnọchiaha nkeonweL485 Dezie

Wilberforce Juta (3 Mee 1944 [1] [2] - 15 Ọgọst 2020) bụ onye agha ndị Nigeria nke jere ozi dị ka ike Gongola State, Nigeria na 1983 n'oge Republic of Nigeria Second Republic, ma bụrụ bụrụ onye isi ala  Naijiria na Zimbabwe .

ndabere[dezie | dezie ebe o si]

. [1]Juta bụ onye Njanyi sitere na Adamawa State, bụbu nke nke Gongola steeti.  Akwụkwọ nzere bachelọ na nwunye Concordia, Morehead, Minnesota na Jenụwarị 1970 wee bụrụ maka nzere masta na Literature English na Madam Iowa

Republic nke abụọ na ọchịchị ndị agha sochiri ya[dezie | dezie ebe o si]

. [2]A nsogbu Juta ka ọ bụrụ osote Gọvanọ nke Gongola State n'elu ikpo okwu nke Great Nigeria Peoples Party (GNPP) na 1979. Mgbe Gọvanọ Abubakar Barde gbara arụkwaghịm ná emu awụ 1983, a na-egosi Juta ka ọ bụrụ Gọvanọ.  [1] Na Jenụwarị 1983, ihe nke rinderpest steeti ahụ.  N'agbanyeghị usoro ịgba ọgwụ ọgwụ ọrịa, Juta kọrọ na ka ọ na-erule June 1983, ihe abụ ehi 70,000 anwụwo.  [2] Juta ọrụ n'October 1983, mgbe Bamanga Tukur nọchiri ya, onye nchọpụta na National Party of Nigeria platform.

. [3]Na 31 Disemba 1983, General Muhammadu Buhari weghaara ụzọ na ụzọ ụzọ.  Na 17 akpụkpọ 1985, a xaalad Juta ikpe ịga watch afẹ 21 site n'aka ụlọ ikpe hiwere ikpe ikpe ndị chịburu mbụ ebubo maka nrụrụ aka na iji ike eme n'ụzọ na-ekiri ezi.  [1] N'afọ ahụ ka e ịhụ, e-Betatara ahụ ruo afọ ise gbakwunyere nra.  [2] N’nanọ Julaị afọ 1986, a machiri ya nwarọ n’ọkwa elu ruo ogologo ndụ ya.  N'otu oge ahụ, e wepụrụ ya ruo afọ atọ

Republic nke anọ[dezie | dezie ebe o si]

[4]Juta bụ otu n'ime ndị ntọala ntọala People's Democratic Party na Adamawa State n'afọ 1998. PDP meri aka nke steeti na nke mba n'afọ 1999. [1] President Olusegun Obasanjo nchọpụta ya High Commissioner na Zimbabwe .  Juta gara le ikike n’ugbo ndị ọgba aghara juru n’August 2001, obere oge ka a tọhapụrụ ndị ọrụ ugbo 21 bụ́ ndị ọcha n’ahụ see.  Ọ gwara Zimbabwe ka ọ dozie nsogbu ya maka ndị obodo ya n'agbanyeghị ihe.  [2] map, onye nnochite anya Juta nwere ikike na-ekpochapụ ọgba aghara ihe eji eji na akụ na-ama Zimbabwe na-akpa ike

. [5]Dị ka Louis nke Middle Belt Forum, na Nọvemba 2009, Juta sere maka ezi etiti etiti, na steeti ọ ALA na-achịkwa ihe ike ya zuru oke ma na-akwụ ụtụ isi 75% na etiti.  O kwuru na nke ahụ ga-ahụ na steeti ọlụ na-a-akọwapụta ha nke ọma ma kwalite ngosi, na-ebute maka mmadụ niile.

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Guests from Two Continents. The Gettysburg Times (5 September 1970). Retrieved on 2010-04-03.
  2. Dr. Bamanga Tukur, CON (Tafidan Adamawa). Africa investor Awards Juta left office in October 1983. Archived from the original on 2009-10-05. Retrieved on 2023-10-03.
  3. 50 Persons Banned for Life / Some Sentences Reduced. New Nigerian (26 July 1986). Archived from the original on June 5, 2011. Retrieved on 2010-04-03.
  4. Foreign diplomats gagged. The Independent (11 April 2003). Archived from the original on 2011-06-06. Retrieved on 2010-04-03.
  5. Fresh clamour for true federalism. The Punch (27 Nov 2009). Retrieved on 2010-04-03.