Zukiswa Wanner

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Zukiswa Wanner
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịSouth Africa Dezie
aha ezinụlọ yaWanner Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya30 Julaị 1976 Dezie
Ebe ọmụmụLusaka Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ntaakụkọ, ode akwukwo ifo, children's writer, okoo akuko Dezie
ebe agụmakwụkwọSt Dominic's Chishawasha Dezie
Ọrụ ama amaakwụkwọ Dezie
Ihe nriteGoethe Medal Dezie
nnọchiaha nkeonweL484 Dezie

PZukiswa Wanner (amụrụ 1976) bụ onye nta akụkọ South Africa, onye edemede na onye nchịkọta akụkọ amụrụ na Zambia ma biri na Kenya ugbu a. Kemgbe 2006, mgbe o bipụtara akwụkwọ mbụ ya, edepụtala akwụkwọ akụkọ ya maka ihe nrite gụnyere South African Literary Awards (SALA) na Nrite Commonwealth Writers . Na 2015, ọ meriri K Sello Duiker Memorial Literary Award maka London Cape Town Joburg (2014). [1] Na 2014 Wanner ka akpọrọ aha ya na ndepụta Africa39 nke ndị ode akwụkwọ 39 Sub-Saharan Africa gbara afọ gawa iri anọ nwere ikike na nka ịkọwapụta usoro na akwụkwọ Africa. [2] N'afọ 2020, e nyere ya ihe nrite Goethe n'akụkụ Ian McEwan na Elvira Espejo Ayca, na-eme Wanner nwanyị mbụ Africa nwetara ihe nrite ahụ. [3]

Ndụ na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Zukiswa Wanner na 1976 na Lusaka, Zambia, nye nna South Africa na nne bụ ndi Zimbabwe. [4] Mgbe ọ wetachara ọzụzụ na akwụkwọ praịmarị na nke sekọndrị na Zimbabwe, ọ gụrụ akara ugo mmụta akwụkwọ akụkọ na Mahadum Hawaii Pacific dị na Honolulu .

Akwụkwọ akụkọ mbụ ya, bu The Madams, bụ nke e bipụtara na 2006 ma bụrụ onye a na-akpọ ya "ihe mkparị na nke na-adọrọ adọrọ na ìgwè mmadụ ike akụ na ụba ojii na Johannesburg". [5] Edepụtara ya maka ihe nrite K Sello Duiker nke South African Literary Awards (SALA) na 2007. [6] Ọ gara n'ihu dee akwụkwọ akụkọ atọ ndị ọzọ: Behind Every Successful Man (2008), Men of the South (2010), nke edepụtara aha maka 2011 Commonwealth Writers' Prize (mpaghara Africa), yana Herman Charles Bosman . Award, [7] [8] na 2014's London Cape Town Joburg, nke meriri K Sello Duiker Memorial Literary Award na 2015. [1]

N'afọ 2010, ọ kwadoro akwụkwọ akụkọ abụọ na-abụghị akụkọ ifo: ya na onye na-ese foto South Africa Alf Kumalo A Prisoners Home, akụkọ ndụ na mbụ Mandela house 8115 Vilakazi Street, na L'Esprit du Sport na onye na-ese foto French Amelie Debray. Wanner bụ onye na-edezi akwụkwọ akụkọ mkpirisi akụkọ akụkọ Africa-Asia Behind the Shadows (2012) ya na Rohini Chowdhury. [8] Na mgbakwunye Wanner edeela akwụkwọ ụmụaka abụọ, Jama Loves Bananas na Refilwe – onye Africa na-akọ akụkọ ifo " Rapunzel ". Na 2018, ọrụ akụkọ ifo ya nke atọ na-abụghị akụkọ ifo Hardly Working, ihe ndekọ njem, bụ Black Letter Media bipụtara. [9]

O so na otu n'ime ndị odee iri isii na isii dere nzaghachi nke oge a na Akwụkwọ Nsọ, a na-arụ ọrụ ndị ahụ na Bush Theatre na Westminster Abbey na October 2011.

Ọ bụ onye isi na nguzobe nke atụmatụ ReadSA, mkpọsa na-agba ndị South Africa ume ịgụ ọrụ South Africa. [4] [6] Ọ nọkwasịrị na atụmatụ agụmagụ Pan-African, Writivism's Board of Trustees ruo Septemba 2016. Ọ bụ onye na-esochi ya mgbe niile na mmemme agụmagụ mba ụwa wee duzie nkuzi maka ndị na-eto eto na-ede akwụkwọ na Zimbabwe, South Africa, Denmark, Germany na Western Kenya. [8] [10]

N'afọ 2015 Wanner bụkwa otu n'ime ndị ọka ikpe atọ nke Etisalat Prize for Literature, ihe nrite edemede Pan-African maka akụkọ ifo ogologo akwụkwọ, [11] na ọ bụ onye ọka ikpe Africa maka ihe nrite Short Story 2017. Ọ bụkwa onye nchoputa na onye na-ahụ maka mmekọ na mweta nka na Nairobi, Kenya . Na 2020, na nzaghachi maka mkpọchi COVID-19, o hiwere ma hazie Ememme Afrolit Sans Frontieres, nke mbụ mere na Machị 23 site na Facebook na Instagram, na-enwekwa mbipụta ndị ọzọ. [12] Ememme ahụ egosila ndị odee Africa a ma ama gụnyere Maaza Mengiste, Fred Khumalo, Chris Abani, Yvonne Adhiambo Owuor, Shadreck Chikoti, Abubakar Adam Ibrahim, Mũkoma wa Ngũgĩ, Jennifer Nansubuga Makumbi, Mona Eltahawy, Nii Ayikwei Parkes, Sulaiman Addonia ozi , na Lola Shoneyin, n'etiti ndị ọzọ. [13] [14]

Na 2018, Wanner hiwere ụlọ ọrụ mbipụta akwụkwọ ya, Paivapo, na mmekorita ya na enyi ya na onye ọchụnta ego Nomavuso Vokwana, [15] na-elekwasị anya n'ịre akwụkwọ akụkọ Africa na mpaghara Anglophone, Francophone na Lusophone Africa. [16] [17]

Ọ bu Onye nta akụkọ amara mma, onye edemede na onye edemede dị mkpirikpi, ọ bụ onye na-enye aka na ọtụtụ akwụkwọ akụkọ na akwụkwọ akụkọ nta gụnyere The Observer / The Guardian, Sunday Independent, City Press, Mail & Guardian, La Republica, Open Society, The Sunday Times, African Review, New Statesman, Ezi ịhụnanya, Marie Claire, Real, Juice, OpenSpace, Wordsetc, Baobab, Ụdị, Oprah, Elle, Juice, Guernica, Afropolitan na Forbes Africa . [8] [10] [18] Akụkọ mkpirisi ya "Nke a abụghị Au Revoir " gụnyere na 2019 anthology New Daughters of Africa, nke Margaret Busby deziri . [19] [20]

Wanner bi na Nairobi, Kenya ugbu a , ebe ọ gara na nke mbụ ya na 2008 wee kwaga ebe ahụ afọ atọ ka e mesịrị. [21]

Ihe nrite na nkwanye ugwu[dezie | dezie ebe o si]

N'April 2014, a kpọrọ Wanner aha na Hay Festival 's Africa39 ndepụta nke ndị ode akwụkwọ 39 Sub-Saharan Africa ndị na-erubeghị afọ iri anọ nwere ikike na nkà ịkọwapụta usoro na akwụkwọ Africa. [22]

Na 2015, ọ meriri K Sello Duiker Memorial Literary Award maka akwụkwọ akụkọ ya London Cape Town Joburg (2014).

N'afọ 2020, e nyere Wanner ihe nrite Goethe, ihe nrite kwa afọ nke Goethe-Institut na-enye ndị na-abụghị ndị German "ndị rụrụ ọrụ pụtara ìhè maka asụsụ German na maka mmekọrịta ọdịbendị mba ụwa". [23]

Akwụkwọ akụkọ ndụ the[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ akụkọ[dezie | dezie ebe o si]

  • The Madams, Oshun Books, 2006.  
  • Behind Every Successful Man, Kwela Books, 2008.  ISBN 978-0795702617
  • Men of the South, Kwela Books, 2010.  ISBN 978-0795702983
  • London Cape Town Joburg, Kwela Books, 2014  

Ndị na-abụghị akụkọ ifo[dezie | dezie ebe o si]

  • 8115: A prisoners Home tinyere Alf Kumalo, Penguin, 2010
  • Maid in SA: 30 ways to leave your Madam Jacana, 2010. ISBN 978-1431408962
  • Hardly Working: A Travel Memoir of sorts, Black Letter Media ,2018. ISBN 9780987019813

Akwụkwọ ụmụaka[dezie | dezie ebe o si]

  • Jama hụrụ banana n'anya, Jacana, 2013
  • Refilwe (nkwugharị akụkọ Afrịka nke " Rapunzel "), Jacana, 2014 

Dị ka onye nchịkọta akụkọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Ya na Rohini Chowdhury,Behind The Shadows. Akụkọ nke oge a sitere na Africa na Asia (2012)

Ihe nrite[dezie | dezie ebe o si]

  • okacha mma nke iri abụọ n'ime Akụkọ iri abụọ kacha mma na akwụkwọ agụmagụ South Africa. [24]
  • South African Literary Award (SALA) - K Sello Duiker Prize 2015 maka London Cape Town Joburg

Ebemsidee[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 "2015 South African Literary Awards (SALAs) Winners Announced", Books Live, Sunday Times, 9 November 2015.
  2. Africa39 list of artists, Hay Festival.
  3. First African Woman to Be Awarded the Goethe Medal: Zukiswa Wanner (en-GB). Literandra (2020-04-28). Archived from the original on 2021-04-14. Retrieved on 2020-04-29.
  4. 4.0 4.1 Biographical info: Zukiswa Wanner, Kwela.
  5. "Book Releases: Men of the South by Zukiswa Wanner", The Africa Report, 28 June 2011.
  6. 6.0 6.1 Profile: Zukiswa Wanner, The Guardian.
  7. "Zukiswa Wanner", Hay Festival.
  8. 8.0 8.1 8.2 8.3 Daniel Musiiitwa, "Zukiswa Wanner" Africa Book Club, 4 July 2013.
  9. Zukiswa Wanner's Travel Memoir, "Hardly Working," Is Adventure-filled and Personal. Brittle Paper (2018-02-23). Retrieved on 2020-04-28.
  10. 10.0 10.1 Zukiswa Wanner page at Amazon.
  11. Etisalat Prize for African literature unveils 2015 judges. James Murua's African Literature Blog (19 June 2015). Archived from the original on 26 May 2022. Retrieved on 16 March 2022.
  12. Abdi Latif Dahir, "An African Literary Festival for the Age of Coronavirus", The New York Times, 14 May 2020.
  13. Afrolit Sans Frontières: Stories and writers in the comfort of your living room (en-ZA). The Mail & Guardian (2020-03-23). Retrieved on 2020-04-26.
  14. Highlights from the Afrolit Sans Frontières Virtual Literary Festival. Brittle Paper (2020-04-08). Retrieved on 2020-04-26.
  15. About founders (en-GB). Paivapo Publishers (2018-10-18). Retrieved on 2020-04-26.
  16. Jennifer Malec, "Exclusive to The JRB: 'I'm going to market the hell out of our stories'—Zukiswa Wanner reveals the details of her new Africa-focused publishing company, Paivapo", The Johannesburg Review of Books, 19 April 2018.
  17. Abubakar Adam Ibrahim, "Zukiswa Wanner floats Afro-centric publishing house", Daily Trust, 22 April 2018.
  18. "Women in African Literature: Writing and Representation", South African History Online.
  19. Michele Magwood, "'New Daughters of Africa' Is a Powerful Collection of Writing by Women from the Continent", Wanted, 5 July 2019.
  20. This is not au revoir – a review. The Culture Newspaper (21 August 2020). Retrieved on 17 June 2021.
  21. Zukiswa Wanner, "Two nations and how Zimbabwe and Kenya became one people", Daily Nation, 13 May 2006.
  22. List of Artists - Hay Festival 2020. www.hayfestival.com. Retrieved on 2020-04-28.
  23. Awardees – Goethe-Institut. www.goethe.de. Retrieved on 2020-04-28.
  24. "The Twenty in 20 Final List: the Best Short Stories of South Africa's Democracy", Books Live, Sunday Times, 22 July 2014.