Ọkpụkpụ George

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ọkpụkpụ George
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereBode Dezie
aha ezinụlọ yaGeorge Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya21 Novemba 1945 Dezie
Ebe ọmụmụLagos Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
Ọkwá o jiGọvanọ nke Ondo Steeti Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum nke Lagos Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịPeople's Democratic Party Dezie
agbụrụNdi Yoruba Dezie

[1]Olabode Ibiyinka George Listen (help·info) ("Bode George") ( 21 Nọvemba 1945) bụ onye ndọrọndọrọ ọchịchị, nke ikpe gọvanọ ndịagha [1] nke Ondo Steeti, ma mechaa onye isi oche nke Nigerian Ports Authority, mgbe ahụ  osote onye isi oche mba na mpaghara ndịda egwuregwu.  nke People's Democratic Party (PDP).

Afọ mbụ[dezie | dezie ebe o si]

.[2]A mụrụ George na November 21, 1945 na Lagos.  O nwetara B.Sc na MBA.[1]  Bode George ghọrọ onye Commodore na ndị agha mmiri Naijiria, ma bụrụkwa onye a họpụtara Gọvanọ ndị agha nke Ondo State (1988–1990).[2]  Akwụkwọ akụkọ African Concorde kọrọ na George lekwasịrị anya na mmefu ego steeti dị ka nke ya, na-emefu ego nke ọma ma na-enyefe ego n'ịgba ụgwọ maka nnukwu ịgba ọsọ.[3]  N'ajụjụ ọnụ Julaị 2002 gbara Gọvanọ Legọs steeti bụ Bola Tinubu kwuru na Bode George kwesịrị ịga n'ihu ụlọ ikpe mpụ maka ọrụ ya na steeti Ondo.  O kwuru na "Bode George na ndị njem ibe ya bụ ndị kwenyere n'aka ndị agha ka ekwesịrị ka a gwa ha n'ụzọ doro anya na oge ha agafeela, anyị nọ n'okpuru ọchịchị onye kwuo uche ya ugbu a."[4] Na nzaghachi onye isi oche pati PDP, Alhaji Muhammed Muritala Ashhorobi, kwuru.  Bode George nwere akụkọ pụtara ìhè dị ka gọvanọ Ondo Steeti ochie, na ihe owuwu ndị o wuru bụ nnukwu ihe ncheta.[5]  O guzobere Rufus Giwa Polytechnic, Owo site n'iwu n'afọ 1990, ụlọ akwụkwọ nwere ụmụakwụkwọ karịrị puku anọ ugbu a.[6]  Mgbe gọvanọ, a wakporo ya na emume na mahadum Lagos (UNILAG), nke ọ bụ nwata akwụkwọ n'ime ya.

Ọ ghọrọ onye isi ọrụ onye isi, nye General Oladipo Diya mgbe onye nke ikpeazụ bụ onye isi ndị ọrụ izugbe, n'etiti 1993 na 1997. George bụkwa onye ntụzi aka na Nigerian National War College (NWC). [3]

. [4]A ahụmahụ George onye isi oche nke ọdụ ụgbọ mmiri Nigeria na 1999. [1] N'anyị Febụwarị afọ 2001, mgbe Bode George na-eleta ụgbọ mmiri Delta, Bode George hụrụ oku ka e guzo nchekwa, ma kparịtakwa nsogbu nke igbu oge.  n'ịkwụ ụgwọ nnukwu ego ji ndị na-ahụ maka ọdụ ụgbọ mmiri n'aka ndị otu dị ka ụlọ ọrụ Petroleum Products Marketing, Nigeria National Shipping Line., Delta Steel Company na Central Water Transport Company.  [2] N’April 2001, George kwuru na otu n’ime ihe na-akpata mkpọkọ n’ọdụ ụgbọ mmiri bụ nke ndị na-ebubata ngwá ahịa na-adị ngwa ngwa ikpochapụ ngwá ọrụ ha n’ihi ajụjụ nke njide.  [3] Na Mee 2001, Bode George gboo oku ka e wuo ụgbọ mmiri mmiri ọhụrụ na ụlọ nkwakọba ihe iji gboo mkpakọ.  [4] Na September 2001, Chief Bode George nyere iwu ka ebupụ akpa niile efu n'ọdụ ụgbọ mmiri Lagos iji wepụta ìhè.  [5] N'Ọnọ Julaị 2002, ọ na-abụ ndị nwe gwongworo na-arụ ọrụ maka mkpochapụ n'ọdụ ụgbọ mmiri Lagos ka ha ga-enweta

. " [5]Na Ma ọchịchị 2003, George jara ndị Grimaldi Group mma maka ike ego na Nigeria, ma kwuo na NPA ga-edozi ụkọ ụgbọ mmiri na ụgbọ ọdụ mmiri RORO site na mgbasawanye mgbe dị ugbu a ike ike n'April.  [1] N'August 2003, na-ekwu okwu nke nke privatize ọdụ ụgbọ mmiri, Bode George kwuru, sị: "The Nrọ na NPA bụ a buoyant na- Mwepụta isi iyi nke ego, nke na-agba ume a omenala.  nke carefreeness na njikwa nke contracts na ihe, ndị na-enye-isi igodo ụgbọ ka. ihe na-egosi echiche ndị a na-achọghị maka mkpa ọrụ anyị, ezigbo onye njikwa njikwa ụlọ ọrụ ọgbara ọhụrụ, ụgwọ mma na njikwa akụ anyị.  , ihe ndị niile ga-enye nhọrọ iji mebie eziokwu nke ọrụ ọhụrụ anyị.

[6]N'October 2003, a chụrụ ndị isi ọrụ na ndị isi ụlọ ọrụ ụgbọ mmiri nke Nigeria.  [1] Onye isi njikwa ọhụrụ, Chief Adebayo Sarumi, goro ndị na-agbasa ka ha ngosi ngosi ndị dị adị.  Ntụleghachi ha mmetụta ezinụlọ ezi.  E nyere ya na Economic and Financial Crimes Commission n'okpuru Nuhu Ribadu, nke mgbaàmà na 2005

George bụ onye isi ala Olusegun Obasanjo nso, e nyere ya mmasị n'ịre ụlọ na Legọs steeti. N'afọ 2001, e mere George ka ọ bụrụ osote onyeisi oche nke PDP na mpaghara ndịda ọdịda anyanwụ. Mgbe e mesịrị, ọ ghọrọ osote onyeisi oche nke PDP, South, ma bụrụkwa onyeisi oche nke mba PDP. [7]

. [8]Na ọnụ iwe nke March 2001, George dị na-akwado Chief Funsho Williams, onye gbara ọsọ na 1998 Lagos State primaries nke Alliance for Democracy (AD), dị ka onye na-azọkwa ọkwa PDP maka ibu aka 2003. [1  ] Williams mechara kwaba na PDP

. [9]N'Ọnọ Febụwarị afọ 2002, n'ịzaghachi ebubo na PDP na-atụnye ndị na-achọ ịzọ ọkwa dị ụtụ isi, Bode George kwuru na ọ dị element mgbe pati ahụ nyere iwu dị otú ahụ, na onye ọ echebe jidere na-eme ya.  ga-ejide ya ma ebi ya n'aka ndị Juu.  [1] N'August 2002, Nick Mbaezue, onye isi otu Anambra People's Forum (APF) ogwe aka Anambra People's Democratic Party (PDP) nke steeti Anambra boro Bode George ebubo na ọ na-ere ndị isi PDP ọnụ n'otu aka nchekwa.  .

[10]N'ọnọ Jenụarrị afọ 2003, Chief Olorunfunmi Bashorun, bụ Ogaoche ntọala Peoples Democratic Party na Legọs steeti, na ndị isi ndị ọzọ, nọmba oche mba ahụ maka nsogbu dị na pati ahụ.  Ha boro George na onye aha ya bụ Alhaji Murtala Ashhorobi ebubo ihu ọma.  [1] N'April 2004, George gọrọ agọ na aka mgba mgba aka na njide nke Gọvanọ Bola Tinubu nke Lagos State na abụọ ndị ọzọ bụ ibu ibu.  [2] Mmadụ atọ ahụ na-aga olili n'Iyin-Ekiti mgbe ndị agha na ndị uwe ojii nwụchiri ha

. [11]Na June 2004, otu ndị na-agbawara agba nke PDP boro Bode George, onye isi oche ndịda ikike ikike nke pati ahụ, Senator Adeseye Ogunlewe, na Mohammed Ashhorobi, onye isi oche PDP steeti maka ịwasa pati ahụ site na iyi egwu, nkwutọ, nna oke.  na iji ike eme ihe n'ụzọ na- ike ezi.  .  [1] N'nanọ Julaị afọ 2004, e nwere ọgba aghara na steeti Anambra ebe ụlọ ụlọ iwu buru ụzọ kwuo na ụdị Chris Ngige agbaala arụkwaghịm na osote mmanya, Okey Udeh ga-emekwa ya, ma me egwu ha sị na a kpachaara  anya duhie ha.  Bode George bụ onye isi otu ndị otu PDP faịlụ aro ka Okey Udeh gbaa arụkwaghịm

N'afọ Jenụarị afọ 2005, akwụkwọ ozi This Day kwuru na a na-atụ anya na a ga-akpọ Bode George onye isi oche otu PDP na azụ pati ahụ na Nọvemba.  [1] N'nanọ Julaị afọ 2005, e buliri ya ka ọ bụrụ osote onye isi oche PDP (South).  [2] N'Nana Febụwarị 2007, Olabode George ọtọ oku ka ọ gbaa arụkwaghịm nke osote onye isi ala Atiku Abubakar, onye gbagoro na pati Action Congress (AC)

. Na Ma ọchịchị 2008, onye isi oche PDP mba, Prince Vincent Ogbulafor chụrụ Bode George na Board Governing of the Peoples Democratic Institute (PDI).  [1] N'April 2008, ndị PDP National Disciplinary Committee (NDC), nke Bode George na-isi, kagburu.

. [12]N'April 2005, Olabode George faịlụ egwu na nkọwa ga-eme ya maka akwụkwọ akwụkwọ ndị na-ebo ebubo na ọ bụ ụgwọ naira iri na-arụ ọrụ ọrụ n'ihi na-ahụ maka ụgbọ mmiri nke Naijiria (NPA) mgbe ọ  bụ Louis oche nke ụlọ ọrụ NPA.  Ọka ebubo dị ka akara isi, akara isi na echiche echiche

. [13]Ndị nwe Economic and Financial Crimes Commission (EFCC) boro ebubo ebubo mgbe onye isi bụ Nuhu Ribadu maka ebubo ebubo na NPA.  Otú ọ dị, a na-anụ kepu kepu na e chebe ya ike n'ikpe site n'aka President Olusegun Obasanjo .  [1] Akụkọ EFCC nke e metụtara na 1 April 2005 kwuru na ndị òtù NPA, pasto oche Bode George, na ndị na-ekwu nke NPA kwesịrị ka a mara maka ụma na nke ọma ike iwu na ike na-enye ike, na  a ga-amanye ya maka iwu.  nkewa mmetụta na ịrị elu nke ọnụ ọnụ, n'agbanyeghị na iwu na egwuregwu atọ.  [2] Onye isi ala Obasanjo kagburu nchoputa ahụ dịka akara njedebe, ma nye iwu ka ndị ọzọ.  Akụkọ EFCC nke mere ka Bode George iwu

. [14]N'Ọnọ Nọvemba afọ 2005, EFCC hụrụ Bode George ka ọ bịa nzụkọ iji kparịta okwu pati ebe aha ya ọnụ.  [1] Na March 2006, Alliance for Democracy (AD) kpọkuru President Olusegun Obasanjo ka ọ gbaa osote onye isi oche nke National Democratic Party (PDP), Olabode George, na ndị isi oche na ndị isi nke NPA n'ihi ebubo na ha  na-enye ọrụ na- ike uru nke echiche ruru eru.  nde naira iri isii.

. [1]N'August 2008, EFCC n'okpuru iwu ọhụrụ ha bụ Farida Waziri nwụchiri Olabode George na Lagos ma kpụpụta ya na mmadụ anọ ndị ọzọ n'ihi ikpe maka ebubo 163 nke ịgba izu, nnupụ isi n'iwu iwu, ime ihe n'  ụlọ ọrụ ebubo inye onyinye nke ruru ụgwọ naira 84 n'ụzọ megidere iwu.  ọ bụ onye isi oche NPA.  [1] Ka ikpe malitere ikpe ahụ, EFCC wedara ebubo a na ebubo iri isii na atọ.  [2] N'October 2009, a mara Bode George ikpe ma ejegharị ya maka ọnwa 30. [3] Ọkaikpe Joseph Olubunmi Oyewole nyere ikpe a.  [4] Ọkàikpe ahụ mara ndị a na-azara ikpe na ebubo 47 n'ime 68. Mkpokọta ahịrị ahịrị helre ruo afọ 28, mana ọnụ ọgụgụ maka nnupụisi n'iwu iwu ka ọ na-agba ọsọ n'otu oge ruo ọnwa 28.  isii, na ọnụ ọgụgụ maka ọnụ ọgụgụ ndị enyi ga-agba ọsọ n'otu oge ruo afọ abụọ.

[15]Ndị ọka iwu George na-akọ akwụkwọ ma ikọ ka a gbapụta ya ka ha ga- ekiri mkpegharị ahụ.  [1] akwụkwọ akụkọ, akwụkwọ mpempe akwụkwọ ahụ.  [2] Dị ka onye nche, Chief Bode George na ndị ọrụ ibe ya ka etinyere na ngalaba VIP nke ụlọ ọrụ.  Achọghị ka ha yi uwe ụlọ nche, a na-ahapụkwa ha ihe ha sie nri.  [3] Na Disemba 13, 2013, Onyeikpe Kasị Elu wepụrụ ikpe Bode George.  ikpe ahụ, nke onye ọka ikpe John Afolabi Fabiyi na-achị, kwuru na EFCC nri ndị ọkachamara na George bu n'obi ime wayo na NPA, na ebubo nke "nkewa nsogbu" iwu iwu.

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Abiodun Fanoro and Yetunde Oyegbami. Bode George goes to jail over NPA contracts. Guardian. Archived from the original on 2020-05-05. Retrieved on 2009-11-12. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "guardian271009" defined multiple times with different content
  2. Olawale Olaleye (2004-10-24). Nobody Can Muscle Me in Ogun, Says Osoba. This Day. Archived from the original on 2005-01-19. Retrieved on 2009-11-09.
  3. Jide Ajani (October 27, 2009). Night of long knife for Bode George...a news analysis. Vanguard. Retrieved on 2009-11-09.
  4. Francis Ugwoke (2002-07-03). NPA Boss Seeks End to Truck Owners Strike. This Day. Archived from the original on 2004-09-29. Retrieved on 2009-11-13.
  5. Francis Ugwoke (2003-08-22). NPA Plans for New Role in Port Landlord Model. This Day. Archived from the original on 2005-04-25. Retrieved on 2009-11-09.
  6. How the bubble burst at NPA. The Guardian (October 27, 2009). Retrieved on 2009-11-12.
  7. Jide Ajani (October 27, 2009). Night of long knife for Bode George...a news analysis. Vanguard. Retrieved on 2009-11-12.
  8. Yusuph Olaniyonu (2002-02-17). Guber Battle in the South-West: AD Versus Everybody. This Day. Archived from the original on 2005-11-07. Retrieved on 2009-11-09.
  9. Kola Ologbondiyan (2002-08-14). Bode George's Electoral Committee Auctioned Anambra PDP - APF Chieftain. This Day. Archived from the original on 2004-12-26. Retrieved on 2009-11-09.
  10. Shaka Momodu (2004-04-13). Fayose Uncouth, Says Lagos Govt. This Day. Archived from the original on 2005-12-02. Retrieved on 2009-11-13.
  11. Chuks Okocha and Charles Onyekamuo (2003-07-15). Ngige: Anambra Assembly Reverses Self. This Day. Archived from the original on 2005-04-25. Retrieved on 2009-11-13.
  12. Ndubuisi Francis (2005-05-08). NPA Fraud: Bode George Threatens Court Action. This Day. Archived from the original on 2005-05-09. Retrieved on 2009-11-09.
  13. DANIEL OCHENELU. Fall of Bode George, other Obasanjo men. Weekly Trust. Archived from the original on 2011-07-08. Retrieved on 2009-11-12.
  14. Philip Ogunmade (March 6, 2006). NPA Fraud : AD Wants Bode George Prosecuted. This Day. Archived from the original on 2007-06-21. Retrieved on 2009-11-12.
  15. (2013-12-13) "Supreme Court Discharges PDP Chieftain Bode George of Corruption Conviction". Vanguard (Nigeria).