Abba Gumel

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Abba Gumel
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereAbba Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1966 Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Hausa Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Hausa, Arabic, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụmathematician Dezie
onye were ọrụArizona State University, University of Manitoba, Arizona State University, University of Manitoba, University of Maryland Dezie
ebe agụmakwụkwọBayero University Kano, Brunel University London Dezie
onye ndụmọdụ doctoralEdward Twizell Dezie
doctoral studentOluwaseun Yusuf Sharomi, Chandra Nath Podder, Mohammad Safi, Shitu Adamu Hassan Dezie
oge ọrụ ya (mmalite)2014 Dezie
okpukpere chi/echiche ụwaOkpukpere Alakụba Dezie
Onye òtù nkeSociety for Industrial and Applied Mathematics, Nigerian Academy of Science, American Mathematical Society Dezie
Ihe nriteFellow of the African Academy of Sciences, Fellow of the Nigerian Academy of Science, Fellow of the African Scientific Institute, Fellow of the Society for Industrial and Applied Mathematics, Fellow of the American Mathematical Society Dezie
interested inmathematical biology, dynamical system, computational mathematics Dezie
WikiProject na-elekọta yaWikiProject Mathematics Dezie

  Abba Gumel pronunciation ⓘ</link> bụ Prọfesọ & The Michael na Eugenia Brin E-Nnovate oche na ngwaọrụ na Department of Mathematics, University of Maryland, College Park .  Ahịrị ụzọ atọ nke ntụ na ntụ ntụ (ya bụ, usoro na usoro, usoro ihe omimi na ngwaọrụ), na-ahụ anya n'iji usoro na usoro na usoro siri ike, yana ọnụ ọgụgụ.  , iji ikike n'ime ike nke ezigbo.  - ndụ phenomena na-ebilite na eke na injinịa.  Isi ihe na-emesi ike na ọrụ Gumel bụ na usoro atụmatụ nke ọrịa na-efe efe - kpọmkwem, ọ na-eji usoro na ngwaọrụ na usoro iji ike n'ime qualitative nke sistemu na- ahụkebe nke sitere sitere  na njikere nke ihe ngosi na-egosipụta okike na injinia, na-emesi ike na ya.  usoro mgbasa ozi na njikwa nke na- ma na-emeghachi omume ụmụ (na anụmanụ ndị ọzọ) ọrịa na-efe efe nke mgbasa ozi na ngwaọrụ na-enyere enyemaka.

. [1]Gumel bụ onye prọfesọ ntọala nke ntọala na School of Mathematical and Statistical Sciences, Arizona State University, tupu ọ bụrụ Michael na Eugenia Brin Endowed E-Nnovate oche na ụfọdụ na Department of Mathematics, University of Maryland, College Park na 2022

Prọfesọ Gumel bụ onye mgbaàmà nke American Mathematical Society (AMS), Fellow of Society for Industrial Applied Mathematics, African Academy of Sciences, Nigerian Academy of Science, African Scientific Institute na ASU-Santa Fe Center of Biosocial Complex Systems .  </link>[ a nkịtị ]

Prọfesọ Gumel bụ onye mgbaàmà nke American Mathematical Society (AMS), Fellow of Society for Industrial Applied Mathematics, African Academy of Sciences, Nigerian Academy of Science, African Scientific Institute na ASU-Santa Fe Center of Biosocial Complex Systems .  </link>[ a nkịtị ]

Gumel edeela ihe karịrị 160 nyocha nyochara ndị ọgbọ, ọtụtụ isi akwụkwọ na dezie akwụkwọ atọ. </link>

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Abba B. Gumel. mgbakọ na mwepụ nke Sistemụ Na-aga n'ihu na nke pụrụ iche. Usoro mgbakọ na mwepụ nke oge a, American Mathematical Society. Mpịakọta 618 (Ibe 310), 2014.
  • Abba B. Gumel na Suzanne Lenhart (Eds. ). Nlele Nlereanya na nyocha nke ụdị mbufe ọrịa. Usoro DIMACS na mgbakọ na mwepụ pụrụ iche na sayensị kọmputa. Nkeji 75. American Mathematical Society, 2010 (Ibe 268).
  • Abba B. Gumel (Onye isi nchịkọta akụkọ), Carlos-Castillo-Chavez (ed. ), Ronald E. Mickens (ed.) na Dominic Clemence (ed. ). Ọmụmụ mgbakọ na mwepụ na mgbanwe ọrịa mmadụ: Paradigms na ihe ịma aka na-apụta. Usoro mgbakọ na mwepụ nke American Mathematical Society Contemporary Mathematics Series, Mpịakọta 410, 2006 (Ibe 389).

N'afọ 2014, Prọfesọ Gumel ghọrọ otu n'ime ndị ọkà mmụta sayensị asatọ nọ na United States bụ ndị bịanyere aka na nkwekọrịta nghọta na mahadum asaa Nigeria iji nyere ha aka wulite ikike ọkwa ụwa na nyocha sayensị biomedical na pedagogy. [2]

  • Akpọrọ aha ya na klas 2022 nke ndị otu American Association for the Advancement of Science, ''Maka onyinye pụrụ iche na usoro mgbakọ na mwepụ, ọkachasị nleba anya na nyocha nke ọrịa na-efe efe na ihe ịma aka ahụike ọha zuru ụwa ọnụ, yana ọganihu nke mgbakọ na mwepụ na mpaghara Africa. "
  • Akpọrọ aha ya na klas 2023 nke Fellows of the American Mathematical Society, "maka ntinye aka na tiori mgbakọ na mwepụ nke ọrịa na-efe efe, na-etinye aka na usoro dị ike, na ịkwalite iji mgbakọ na mwepụ iji nyere aka dozie nsogbu ahụike ọha na eze zuru ụwa ọnụ". [3]
  • Akpọrọ aha ya na 2022 klas nke ndị otu nke Society for Industrial and Applied Mathematics, "maka onyinye dị egwu na usoro mgbakọ na mwepụ, karịsịa ihe ngosi nke ọrịa na-efe efe, na ngwa maka nsogbu ahụike ọha na eze ndị ọzọ". [4]
  • Onye mmeri nke 2021 Bellman Prize (ya na nwa akwụkwọ mbụ, Dr. Kamaldeen Okuneye) [5]
  • Ahọpụtara inye nkuzi Ọha AMS Einstein na mgbakọ na mwepụ (American Mathematical Society, Maachị 2021)
  • Onye ntọala ahọpụtara, ASU-Santa Fe Institute Center for Biosocial Complex Systems (January 2015)
  • Prọfesọ pụrụ iche ahọpụtara, ngalaba mgbakọ na mwepụ na mgbakọ na mwepụ etinyere, Mahadum Pretoria, South Africa (2015-2021)
  • Onyinye onyinye maka nyocha kacha mma na 2011, nke Mahadum Manitoba na Mahadum Manitoba Faculty Association nyere (nyere na Mee 2012). A na-enye ihe nrite asatọ kwa afọ, n'okpuru ngalaba nyocha, n'ime ụlọ akwụkwọ ahụ dum
  • Award Merit maka nyocha kacha mma na 2010, nke Mahadum Manitoba na Mahadum Manitoba Faculty Association nyere (nyere na June 2011)
  • Ndị otu ahọpụtara nke ụlọ akwụkwọ sayensị nke Naijiria (FAS): 2010
  • Ndị otu ahọpụtara nke ụlọ akwụkwọ sayensị nke Africa (FAAS): 2009
  • natara 2009 Dr. Lindsay E. Nicolle Award maka akwụkwọ kacha mma e bipụtara na Canadian Journal of Diseases and Medical Microbiology [6] [7]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Abba Gumel.
  2. Fatunde (July 17, 2014). US diaspora scholars pledge help for home universities. University World News. Retrieved on March 19, 2015.
  3. 2023 Class of Fellows. American Mathematical Society. Retrieved on 2022-11-09.
  4. SIAM Announces Class of 2022 Fellows. SIAM News (March 31, 2022). Retrieved on 2022-03-31.
  5. Bellman Prize. Elsevier. Retrieved on 5 November 2021.
  6. (2009) "The Dr Lindsay E Nicolle Award". The Canadian Journal of Infectious Diseases & Medical Microbiology 20 (3). DOI:10.1155/2009/716034. PMID 20808468. 
  7. (Autumn 2009) "The Dr Lindsay E Nicolle Award". The Canadian Journal of Infectious Diseases & Medical Microbiology 20 (3). DOI:10.1155/2009/716034. PMID 20808468.