Abba kyari

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Abba kyari
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
aha n'asụsụ obodoAbba Kyari Dezie
Aha enyereAbba Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya17 Novemba 1938 Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya25 Novemba 2018 Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Hausa Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Hausa, pidgin Naịjirịa Dezie
Asụsụ ọ na-edeBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
Ọkwá o jiGọvanọ Kaduna State Dezie
ebe agụmakwụkwọBarewa College Dezie
agbụrụNdi Haụsa Dezie

Abba Kyari (17 Nọvemba 1938 - 25 Nọvember 2018) bụ onye brigadier ndị agha Naijiria nke jere ozi dị ka gọvanọ nke North-Central State, Naijiria mgbe e guzobere ya site na Northern Region n'oge ọchịchị ndị agha nke General Yakubu Gowon . Abba Kyari - Brigadier nke ndị agha Naijiria North-Central State Nigeria Northern Region Yakubu Gowon[1][2]

Dị ka onye isi ndị agha, Kyari lanarịrị nnupụisi nke otu ndị agha nọ n'okpuru ya na-eme mgbe nnupụis nke July 1966 na Naijiria gasịrị. July 1966 Mgbanwe ọchịchị nke Naijiria O mechara bụrụ onye isi nke 1 Brigade nke ndị agha Naijiria na ngalaba artillery nke ndị agha.

N'ọnwa Julaị afọ 1967, a họpụtara ya dịka gọvanọ nke North-Central State n'okpuru ọchịchị ndị agha nke Yakubu Gowon. Yakubu Gowon Ọ nọ n'ọkwa ahụ ruo afọ asaa ma tinye atụmatụ maka mmepe nke obodo Kaduna. Kaduna

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Abba Kyari na 17 Nọvemba 1938. Ọ gara Borno Middle School na Barewa College, Zaria. Barewa College Zaria

Ọrụ agha[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1959, ọ debanyere aha na ndị agha Naijiria dị ka onye isi cadet. Ọ gara 12th Regular Officers" Training School, Teshie, Accra, Ghana site na Machị 1959 ruo Septemba 1959. Kyari gakwara ụlọ akwụkwọ Mons Officer Cadet School nke ndị agha Britain, Aldershot site n'October 1959 ruo March 1960. Mons Onye isi Cadet School Aldershot Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi ndị agha ma mesịa bụrụ onye ọrụ njem na 1 Brigade Transport Company nke ndị agha Naịjirịa.[3] Ka ọ na-erule Julaị, ọ bụ onye isi na ngalaba artillery.[4]

Enyere Major Kyari onyeisi ndị agha Naịjirịa nke 5th Battalion na Septemba 1966 ka e mechara January coup  Na 1 Ọktoba 1966 ndị ikom nke ndị agha, ndị agha bụ ndị sitere n'ebe ugwu, na-akpachapụ anya mgbe ha na-eme njem na Kyari na-agwa ya okwu.  Egburu Kyari nke abụọ na-achị ọchịagha Captain Auna, na onye isi ọchịchị ndị agha n'agbanyeghị na ha si na mpaghara ugwu (dị ka Kyari mere).  A manyere Kyari na ndị ọrụ dị ndụ gbapụ n'ogige ahụ na Kano.[5]  Kyari mechara bụrụ ọchịagha nke 1 Brigade na Kaduna ma mechaa bụrụ onye isi nke abụọ wee bụrụkwa ọchịagha ndị agha Naịjirịa.[3][3]

Gọvanọ ndị agha[dezie | dezie ebe o si]

N'oge ọgba aghara megide ndị Igbo na Northern na Central Nigeria na 1966, Abba Kyari nyeere ndị agha Igbo aka ịgbapụ na Kaduna, gụnyere Major Samuel Ogbemudia, onye e mechara họpụta Gọvanọ nke Mid-West State na Septemba 1967 mgbe nnwere onwe nke steeti ahụ n'aka ndị agha Biafra. Ndị Igbo Samuel Ogbemudia Mid-West State Biafran[5] General Yakubu Gowon họpụtara Colonel Kyari Gọvanọ nke North-Central State na July 1967 ma ọ nọgidere n'ọrụ a ruo July 1974. Yakubu Gowon[6] Dị ka gọvanọ, o nyere iwu atụmatụ ukwu maka obodo Kaduna, mana n'omume, ndị nọchiri ya esoghị atụmatụ ahụ. Kaduna[7] Ọ naghị anabata ndị nta akụkọ nweere onwe ha ma jiri nlezianya nabata nloghachi na ọchịchị ndị nkịtị. Dịka ọmụmaatụ, n'ọnwa Eprel afọ 1975, ọ wakporo onye New Nigerian n'ụzọ siri ike maka ibipụta foto nke ndị isi na-aga nzukọ nke gosipụtara ndị isi ala. Onye Naijiria Ọhụrụ Ka ọ na-erule ngwụcha ọchịchị Gowon, Kyari bụ onye na-akpachara anya na-akwado ịlaghachi n'ọchịchị ndị nkịtị.[8]

Ọrụ ya mgbe e mesịrị[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ lara ezumike nká, ọ bụ onye nduzi ma ọ bụ onyeisi oche nke ọtụtụ azụmahịa na Nigeria.  Kyari duuru ndị nnọchi anya Northern gaa na Nzukọ Iwu Mba nke 1994, wee họpụta ya onye isi oche nke Kọmitii Nchebe Mba nke ọgbakọ ahụ.  Mgbe ọ lara ezumike nká, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi oche nke First Bank of Nigeria, Standard Alliance Insurance na Merchant Bank of Commerce.  Ọ ghọrọ onyeisi oche nke Gamah Flour Mills na nke Alif Engineering and Construction.[1].[3]

Nwa Kyari bụ Abubakar Kyari bụ onye bụbu onye omeiwu na onye isi oche nke Kọmitii Senate nke Naijiria na FCT, ọ bụ minista na-ahụ maka ọrụ ugbo na nchekwa nri na Naijiria ugbu a. Abubakar Kyari[9]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Falae, Vivian (27 November 2018). Abba Kyari dies at the age of 80. Legit.ng. Retrieved on 18 April 2020.
  2. Nigerian States. WorldStatesmen. Archived from the original on 28 May 2010. Retrieved on 16 May 2010.
  3. 3.0 3.1 3.2 Bosoma Sheriff. Brigadier Abba Kyari (rtd). Kanuri Studies Association. Archived from the original on 17 July 2011. Retrieved on 16 May 2010.Bosoma Sheriff. . Kanuri Studies Association. Archived from the original on 17 July 2011. Retrieved 16 May 2010.
  4. Siollun (2009). Oil, Politics and Violence: Nigeria's Military Coup Culture (1966-1976) (in en). Algora Publishing. ISBN 9780875867090. Retrieved on 27 November 2018. 
  5. Nowa Omoigui. Operation Aure (3). Gamji. Archived from the original on 4 April 2015. Retrieved on 16 May 2010.
  6. Max Siollun (2009). Oil, politics and violence: Nigeria's military coup culture (1966-1976). Algora Publishing, 137, 186. ISBN 978-0-87586-708-3. 
  7. Sam Adzegeh, Kaduna (23 November 2008). Kaduna: A Tale of an Abused City. Newswatch. Retrieved on 16 May 2010.
  8. S. K. Panter-Brick, Simone K. Panter-Brick (1978). Soldiers and oil: the political transformation of Nigeria. Routledge. ISBN 0-7146-3098-5. 
  9. "Saraki, El-Rufai mourn Kyari", Punch Newspapers. Retrieved on 18 April 2020.