Abdulrahman Dambazau

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Abdulrahman Dambazau

Minister of the Interior
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
PresidentMuhammadu Buhari
Preceded byPatrick Abba Moro
Succeeded byRauf Aregbesola
Chief of Army Staff
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
PresidentUmaru Yar'Adua
Preceded byLuka Yusuf
Succeeded byAzubuike Ihejirika
Personal details
Born (1954-03-14) 14 Maachị 1954 (age 70)
Zaria, Northern Region, British Nigeria (now in Kaduna State, Nigeria)
Alma mater
Military service
Allegiance Nigeria
Branch/service Nigerian Army
Years of service1977–2010
Rank Lieutenant general

Abdulrahman Bello Dambazau CFR GSS, psc, ndc, fwc(+) (amụrụ 14 Maachị 1954) bụ onye ọchịagha Naịjirịa lara ezumike nka na onye ndọrọndọrọ ọchịchị onye jere ozi dịka onye isi ndị agha site n'afọ 2008 ruo 2010 na n'ọchịchị onyeisiala Muhammadu Buhari dịka Mịnịsta na-ahụ maka ime obodo. site na 2015 ruo 2019.

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

Ezinụlọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Dambazau n'ezinụlọ ndị agha ọdịnala nke ndị Fulani Dambazawa. Nna ya jere ozi na ndị agha Colonial Army, ụmụnne ya ndị nwoke nwekwara nnukwu ọkwa na ndị agha. O jikwa aha ọdịnala Baraden Kano.

Mmụta[dezie | dezie ebe o si]

Agụmakwụkwọ sekọndrị Dambazau mere na Barewa College, Zaria, ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na 1974. Mgbe e mesịrị na 1974, ọ gakwara na Nigerian Defence Academy dị ka onye òtù 17 Regular Combatant Course. Enyere ya ọrụ dịka onye isi nke abụọ n'ime Infantry Corps nke ndị agha Naijiria na June 1977.

Na 1979, Dambazau gara ụlọ akwụkwọ ndị uwe ojii US Army na Fort McClellan. Dambazau mechara nweta nzere bachelọ na ikpe mpụ site na Mahadum Kent State na 1982 yana PhD na mpụ na Mahadum Keele na 1989.

Ọrụ agha[dezie | dezie ebe o si]

Iwu[dezie | dezie ebe o si]

Dambazau jere ozi dị ka onye uwe ojii ndị agha, onye enyemaka-de-camp nye onye isi ndị ọrụ agha (1979), nyere ndị uwe ojii iwu ndị agha ma jee ozi dị ka onye nyocha pụrụ iche (1984-1985). Dambazau bụ onye na-edeba aha na Nigerian Defence Academy site na 1993 ruo 1999. Ọ rụkwara ọrụ dịka onye isi nkuzi, Support Weapon Wing of the Infantry Center and School site na 1999 ruo 2001 ma mesịa bụrụ onye nduzi na National War College site na 2004 ruo 2006. Site na 2007 rue 2008, o jere ozi dika onye isi ndi isi (GOC) 2nd Division, Ibadan.

Onye isi ndị agha[dezie | dezie ebe o si]

Onye isi ala Umaru Yar'Adua họpụtara ya onye isi ndị agha n'afọ 2008. Ka ọ na-erule njedebe nke ọchịchị Yar'Adua, ndị agha ahụ boro ebubo na ha nwara ịweghara ọchịchị nzuzo n'ihi ọrịa Yar'Adua. Mgbe Yar'Adua nwụsịrị, Dambazau lara ezumike nká site n'aka President Goodluck Jonathan.

Ihe ndị dị mkpa ọ rụzuru dị ka Chief of Army Staff[dezie | dezie ebe o si]

1. Nigerian Army Wide Area Network Infrastructure (NAWANI) na 2010

2. Nrụzigharị nke 44 Army Reference Hospital na mmelite ka ọ bụrụ Ụlọ Ọgwụ UN Level 4.

3. E wuru ụlọ ndị agha YarAdua site na Direct Labour site na iji ndị injinia ndị agha

4. Gbanwee Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Udo nke Ndị Agha iji nwee ikike ịzụ ndị agha abụọ n'otu oge ma nweta nkwado UN dị ka ụlọ ọrụ ọzụzụ mpaghara.

Akwụkwọ ntuziaka ọzụzụ ndị agha Naịjirịa niile

A tọrọ ntọala nke Counter Terrorism na Counter Insurgency Training Centre Jaji.

Ihe ndị ọ rụzuru dị ka Minista Na-ahụ Maka Ihe Ndị Dị n'Ime[dezie | dezie ebe o si]

1. Na-eme mgbanwe anyị nke ụlọ ọrụ anọ dị n'okpuru Ministrị ahụ, na-emepụta usoro na-enweghị nsogbu nke ọganihu ọrụ, ọkachasị maka ọzụzụ, nhọpụta na nkwalite.[1]

2. O webatara biometrics ma digitize paspọtụ mba ụwa, gụnyere ozi ndị njem na-aga n'ihu na mmekorita ya na INTERPOL.[2]

3. Ọ rụgharịrị usoro ụlọ mkpọrọ iji belata ọnụ ọgụgụ ndị mkpọrọ na-echere ikpe, site n'ịhụ na ha nwere ụbọchị ha n'ụlọ ikpe n'enweghị igbu oge dị mkpa n'ihi usoro nhazi dị njọ. Ọ zụrụ ọtụtụ ụgbọala, wuo ebe mgbazi 3000, ma hụkwa na a bịanyere aka na Iwu mgbazi ọhụrụ ahụ ka ọ bụrụ iwu iji weghachite ebumnuche nke ụlọ mkpọrọ site na ntaramahụhụ gaa na ọgwụgwọ na imezigharị n'ụzọ kwekọrọ na Ụkpụrụ UN (Mandela Rule).[3]

Ntinye nke ụgbọ ala ọhụrụ maka ọrụ mgbazi

4. O mepụtara SITUATION ROOM maka ịhazi ọrụ nke ụlọ ọrụ nchekwa na nchekwa ọha na eze niile, ọkachasị na nzaghachi maka ọnọdụ mberede.

5. Ọ duziri US-NIGERIA Security Sector Initiatives maka mgbanwe nke ngalaba nchekwa na nzaghachi maka ọnọdụ mberede, ịzụta nchekwa, na ọrụ na ugwu ọwụwa anyanwụ.

6. Ọ mepụtara echiche nke iguzobe INSTITUTE OF DOMESTIC SECUTITY maka ọzụzụ atụmatụ nke ndị isi na ụlọ ọrụ nchekwa.

7. Ọ tụpụtara echiche nke imepụta paspọtụ na Naijiria karịa mba ofesi iji mee ka paspọtụ dị ọnụ ala maka ndị Naijiria ma chebe nchekwa data.

8. Ọ malitere Ministry of Interior Games n'ime afọ abụọ ọ bụla, ma duzie ya ugboro abụọ tupu ya abanye na Ministry. Echiche ahụ bụ ịmepụta ikpo okwu iji bulie imekọ ihe ọnụ, nhazi, na imekọ ọnụ nke ụlọ ọrụ ndị ahụ.

9. Ọ kpọlitere Federal Fire Service, site na naanị otu ụgbọala mgbanyụ ọkụ ochie na ngwongwo ya ruo ihe karịrị ụgbọala mgbanyụrụ ọkụ ọhụrụ 40, ọtụtụ tankị mmiri. O guzobekwara isi ụlọ ọrụ ọkụ mpaghara isii, na mgbakwunye na ịmaliteghachi ụlọ akwụkwọ ọzụzụ ọkụ nke nwere ezigbo ngwá ọrụ.

Nnyocha nke iwughachi ụlọ akwụkwọ ọkụ Federal

10. O mepụtara AGRO RANGERS na Civil Defence Corps maka ichebe itinye ego n'ọrụ ugbo maka ndị mmadụ n'otu n'otu, otu na ụlọ ọrụ megide mwakpo nke ndị ohi na ndị omempụ ndị ọzọ.

11. Ọ malitere nzukọ mpaghara dị elu na mmekorita ya na ECOWAS COMMISSION maka mmejuputa ECOWES PROTOCOL ON TRANSHUMANCE iji nyochaa ma nyochaa mmegharị nke transshumance gafee ókèala.[4]

12. O chepụtara atụmatụ ya na EU na-arụkọ ọrụ na mbata na-ezighị ezi nke ndị Naijiria na Europe na-eji uru nke mmemme EU na-enye ego nke ọma maka mbata azụ maka ọzụzụ nke ndị Naịjirịa nọ n'ụgbọ na nkà bara uru, ọkachasị ndị ahịa mmadụ metụtara.

13. E jikọtara isi Ministri nke Interior na Ụlọ Ọrụ dị ka akụkụ nke mgbanwe iji mee ka ndị ọrụ gọọmentị nwee ike ịmekọrịta ọrụ nke Ụlọ Ọrụ ahụ.

14. O wuru ọfịs kwesịrị ekwesị maka Minista ahụ, ọbụnadị na ọ nọrọghị na ya tupu ọ pụọ, n'otu oge ahụ nyekwara ụlọ ochie dị na Minista ihu ma rụzigharịa ya.

15. He initiated the resettlement of Nigerian refugees in Cameroon, who were displaced by Boko Haram insurgency. He did that in partnership with Ministry of Foreign Affairs and the Cameroonian government.[5]

Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe Dambazau lara ezumike nká n'afọ 2010, ọ banyere na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, mechaa banye na All Progressives Congress (APC). N'oge ntuli aka onye isi ala nke 2015, ọ bụ onye isi kọmitii nchekwa nchekwa nke otu ndọrọndọrọ mgbasa ozi APC, o mechara tufuo ịbụ onye ndụmọdụ nchekwa obodo.

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Criminology na Criminal Justice 1999.
  • Okwu Iwu Ndị Agha 1991.
  • Ihe ịma aka na nsogbu ndị uwe ojii na iyi ọha egwu na nzuzo 2004.

Nsọpụrụ na onyinye[dezie | dezie ebe o si]

1.Onye isi nke Order of the Federal Republic (CFR).

2. Nrụpụta ihe nke mba Order of merit.

3. Onye Ọrụ A Ma Ama.

4.A 2018 Hall of Fame Awardee nke College of education.

5. Ihe nrite ahụike na ọrụ mmadụ site na Mahadum steeti Kent Ohio USA.

6. E nyere ya ihe nrite ọla edo ncheta Colonel Pyar Lal maka edemede kachasị mma na National Defence College New Delhi India.

7. Ankrah Hall nwetara ihe nrite pụrụ iche na Ghana Armed Forces Staff College.

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Abdulrahman Bello Dambazau lụrụ nwanyị nwere ụmụaka. Ihe omume ntụrụndụ gụnyere ige egwu, ikiri akwụkwọ akụkọ, golf na nyocha ndị ọkà mmụta. Ọ na-ejide aha ọdịnala nke Barden Kano.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ndepụta nke ndị Hausa

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. We have turned ministry of interior around in 4 years dambazau (en-US). Daily trust (2019-05-28). Retrieved on 2019-05-28.
  2. Nigeria introduces biometric visa stop unwanted visitors (en-US). Inside business Nigeria (2019-09-19). Retrieved on 2019-09-19.
  3. prison congestion port-harcourt prison accommodates 4204 inmates dambazau (en-US). Global patriot news (2018-03-10). Retrieved on 2018-03-10.
  4. ecowas security ministers to work with Nigeria and other members states to tackle regional security (en-US). old22.ecowas (2019-05-17). Retrieved on 2019-05-17.
  5. Concord News.com/nigeria-to-commence-repatriation-of-refugees-from-cameroon/ Nigeria to commence repatriation of refugees from Cameroon (en-US). Cameroon Concord News (2019-01-31). Retrieved on 2019-01-31.