Adeyinka Gladys Falusi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Adeyinka Gladys Falusi
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1945 Dezie
Ebe ọmụmụNaijiria Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụhematologist, researcher Dezie
onye were ọrụMahadum nke Ibadan Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum nke Ibadan Dezie
Ebe obibiIbadan Dezie
Onye òtù nkeNigerian Academy of Science Dezie
Ihe nriteL'Oréal-UNESCO Award For Women in Science, Fellow of the Nigerian Academy of Science Dezie

Adeyinka Gladys Falusi, FAS NPOM, bụ onye Naịjirịa, Prọfesọ nke hematology na onye bụbu onye nduzi nke Institute for Advanced Medical Research and Training, College of Medicine, University of Ibadan. [1] [2]

Ọ bụ ọkachamara na mburupụta mmadụ, bioethics na mburupụta nke molecular metụtara ọrịa ọbara eketara eketa dị ka ọrịa mmịwụ na alpha-thalassemia . [3]

Mmalite Ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụ onye Ekiti State, southwest Nigeria . Dịka onye na-eto eto na Efon Alaaye na Ekiti State, Naịjirịa, Prof. Falusi bụ onye (Grace Oladunni Olaniyan, bụ ugbu a Prof. Taylor) kpaliri ịmụ sayensị n'ihi na ọ bụ nwa agbọghọ tọrọ mara biri na mpaghara ha. [4] Ọ gụrụ Chemistry na mahadum nke Ibadan (UI). O siri na Chemistry gaa gụọ Hematology (ọmụmụ ọbara) na College of Medicine, University College Hospital (UCH), Ibadan ebe o nwetara M.Phil na 1981 na PhD na 1986. [5] [6]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Prọfesọ Falusi agaala ọtụtụ mba na-eme nyocha banyere Genetics of Sickle Cell Disease tupu ọ ghọọ Prọfesọ na 2001. O so na ndị guzobere Sickle Cell Association of Nigeria (SCAN). Ọ bụ ya bụ onyeisi na onye nchọpụta Sickle Cell Hope Alive Foundation site n'afọ 2013. [7] N'afọ 2001, a họpụtara ya d[ka onyeisi oche nke Mahadum Ibadan na University College Hospital Institutional Review Committee ebe e hiwere kọmitii ụkpụrụ omume nke mbụ a haziri nke ọma na nke na-arụ ọrụ na Nigeria na Mahadum Ibadan n'okpuru nduzi ya. Ọ bụ otu afọ a ka o nwetara ihe nrite L'Oréal-UNESCO maka ụmụ nwanyị na sayensị . [8] Ọ rụrụ ọrụ ya afọ anọ. Na 2005, ọ ghọrọ onye nhazi nke Nigeria Networking for Ethics of Biomedical Research in Africa. [9]

Na 2005, e nyere ya National Productivity Order of Merit Fellowship. Na 2009, [10] a họpụtara ya dị ka onye iso na Nigerian Academy of Science, ọgbakọ sayensị kachasị elu na Naịjirịa. [11] N'afọ 2013, ọ nwetara ihe nrite nrite steeti Ekiti ma bụrụ onye Kayode Fayemi, gọvanọ Ekiti steeti ji aka ya chọọ mma . [12] Enyere ya ohere inweta Access Basic Care (ABC) . E nyekwara ya nturuugo kpụ ọkụ n'ọnụ maka ikwalite ọdịmma nke ndị ọrịa sickle cell n'ụwa niile na 2014. [4] O meela nchọcha wee bipụta ihe na-akpata ọrịa na-anaghị efe efe ndị dịka kansa ara, ụkwara ume ọkụ, ịba na kpọmkwem hemoglobinopathies nke ọrịa mmịnwụ na thalassaemias tinyere mburupụtaụwa na-akpata.

Mbipụta[dezie | dezie ebe o si]

O nwere ihe karịrị akwụkwọ nkenke na isi akwụkwọ dị 60 na jonalụ, ụmị edemede 50 na ihe karịrị atịkulu 80. Ọ na-elekwasị anya ugbu a na mmata na nkuzi ọha na eze gbasara ọrịa sickle cell (Ref. The National Health Initiative for Rural Dwellers (HIRD) na Oyo State Nigeria - www.schafng.org). 

Ezinụlọ[dezie | dezie ebe o si]

Ọ lụrụ Prọfesọ Abiodun Falusi, bụ prọfesọ na-ahụ maka akụ na ụba ugbo ma mụọ ụmụ ise. [13]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  1. Biography of Adeyinka FALUSI. African Success (November 8, 2009). Archived from the original on 16 March 2014. Retrieved on 16 March 2014.
  2. Prof. Adeyinka G. Falusi (en-GB). SCHAF (2020-01-16). Retrieved on 2020-05-28.
  3. The 2001 L'Oréal Awards for Women in Science with the Support of UNESCO: Exceptional Woman Researchers from Five Continents. UNESCO (2001). Retrieved on 16 March 2014.
  4. 4.0 4.1 Network of African Science Academies (NASAC) (2017). Women in Science: Inspiring Stories from Africa. Archived from the original on 2018-12-19. Retrieved on May 30, 2020.
  5. I almost blew up the laboratory in secondary school —Prof Adeyinka Falusi » Xquisite » Tribune Online (en-GB). Tribune Online (2020-01-18). Retrieved on 2020-05-30.
  6. Professor Adeyinka G. Falusi. Sickle Cell Hope Alive Foundation. Archived from the original on 16 March 2014. Retrieved on 16 March 2014.
  7. Foundation tasks president-elect on sickle cell disease (en-US). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News (2015-04-16). Retrieved on 2020-05-28.
  8. Global Ethics Observatory (GEObs). UNESCO. Retrieved on 17 March 2014.
  9. Ekiti Honours Osundare, Olajide, Egunjobi, 13 Others, sharpedgenews, December 2013, retrieved March 2014
  10. University of Ibadan Official Bulletin (June 10, 2009). Archived from the original on 2012-05-11. Retrieved on May 30, 2020.
  11. Fellows of the academy. www.nas.org.ng. Archived from the original on November 9, 2015. Retrieved on September 15, 2015.
  12. Ekiti Honours Osundare, Olajide, Egunjobi, 13 Others (en-gb). sharpedgenews.com. Retrieved on 2020-05-28.
  13. Prof. Adeyinka G. Falusi (en-GB). SCHAF (2020-01-16). Retrieved on 2020-05-30.