Ahmed Lemu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ahmed Lemu
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
aha ọmasheikh Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya21 Disemba 1929 Dezie
Ebe ọmụmụȮra Niger Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya24 Disemba 2020 Dezie
Dị/nwunyeAisha Lemu Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụpedagogue Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of London Dezie
Ihe nriteKing Faisal International Prize in Service to Islam Dezie

  Ahmed Lemu, OON, OFR, (21 Disemba 1929 - 24 Disemba 2020) bụ onye ọkà mmụta Alakụba nke Naijiria, onye nkuzi na onye ọka iwu, onye bụ nnukwu khadi mbụ na onye isi ikpe nke Niger State.[1] Ọ bụ onye guzobere Islamic Educational Trust (IET) ya na nwunye ya Aisha Lemu na enyi ya Ashafa Sani Suleiman.[2] Ọ bụ onye otu Kọmitii Vision 2010 nke Sani Abacha guzobere, na 2011 Goodluck Jonathan họpụtara ya dị ka Onye isi oche nke Kọmitii Onye isi ala na-ahụ maka ime ihe ike na-esote ọkwa nke nsonaazụ ntuli aka onye isi ala nke 2011 na Northern Nigeria.[3][4] Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ 91.[5]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Ahmed Lemu na Lemu Village dị nso na Bida, Gbako Local Government of Niger State na 21 Nọvemba 1929. Ọ gụrụ akwụkwọ n'oge ọ bụ nwata na ụlọ akwụkwọ koranic Bida n'afọ 1932 tupu ọ nata agụmakwụkwọ elementrị ya n'afọ 1939, ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya na Government College Lemu n'afọ 1948. O nwetara asambodo nkuzi abụọ ya maka Arabic, Sharia Jurisdiction na General Education and Islamic Studies na School of Sharia Law: School of Arabic Studies Lemu na 1952. Ọ gara n'ihu na School of African and Oriental Studies na 1954 site na Mahadum London na United Kingdom. O nwere asambodo ya nke General Education maka ọkwa dị elu na Arabic, akụkọ ihe mere eme, Hausa na asụsụ Persian na 1961 wee gaa n'ihu nweta nzere bachelọ ya Hons na African and Oriental Studies na 1964.[6][7][8]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Lemu malitere ọrụ ya na Bida Native Authority dị ka onye nkuzi nke Arabic, ọmụmụ Islam na asụsụ Bekee. Ọ kụziri na Government Secondary School Bida site na 1953 ruo 1960 wee kwaga Kano na 1960, ebe ọ ghọrọ onye nkuzi dị elu nke Asụsụ Arabic, Ọmụmụ Islam na Mmụta. Ọ bụkwa onye nlekọta na onye isi na School of Arabic Studies Kano ma bụrụ onye nduzi nke Government Secondary Education n'etiti 1965 na 1966. N'afọ 1966, ọ ghọrọ onye isi nke Arab Teachers College Sokoto na Senior Inspector of Education n'afọ 1970. Ọ bilitere ghọọ Chief Inspector: Education for Sokoto State, ọkwá o nwere site na 1971 ruo 1973 ma mesịa bụrụ onye isi nke Educational Planning of Sokoto State n'etiti 1974 na 1976 tupu ọ laa ezumike nká iji sonye na kọmitii ikpe. Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye ndụmọdụ na Mahadum Fountain Osogbo na 2009.[9][10][11]

Lemu bụ onye otu ọtụtụ òtù ndị Alakụba mba ụwa n'ime na n'èzí Naijiria.[12] O dezigharịrị ọtụtụ akwụkwọ na akwụkwọ edemede ụlọ akwụkwọ. Lemu tinyere aka n'ọrụ enyemaka ndị Alakụba gụnyere ikwu okwu na mba dị iche iche.[13] Lemu nyekwara aka dị ukwuu maka mbọ gọọmentị na-agba gbasara nchekwa, ime udo na mkparịta ụka n'oge nchekwa[14]

Ọrụ ikpe[dezie | dezie ebe o si]

Lemu jere ozi na ụlọ ikpe nke steeti Niger na Sokoto mgbe ọ lara ezumike nká na bọọdụ agụmakwụkwọ; ọ bụ onye ọka ikpe Sharia mbụ na ụlọ ikpe mkpegharị nke Sokoto site na 1976 ruo 1977 na Chief Sharia Judge na ụlọ ikpe ikpe mkpeghachi nke steeti Níger n'etiti 1976 na 1991.[15][16]

Lemu bụ onye otu Kansụl Okpukpe nke Naijiria, ma jee ozi dị ka onye isi oche na Kansụl maka Mmepe Ndị Ntorobịa nke Naijeria nakwa dị ka onyeisi oche nke Kansụl nke Trustee na Ọfịs Islamic Relief Commission. Lemu bụ onye isi oche nke kansụl ndụmọdụ nke Ulama na Niger State na Onye isi oche Niger State preaching Board. Lemu na-eduzi oge tafsir kwa afọ n'oge Ramadan, mgbe ọ na-ekwusa na redio na telivishọn. Ọ na-ekwusa ozi ọma na Fraịdee ọ bụla n'oge ekpere Fraịdee n'asụsụ Hausa na Nupe na Minna Central Mosque. Akwụkwọ ndị pụrụ iche nke Lemu bụ salat, ibu ọnụ, zakkat na hajj, ọ mere ka ọ doo anya ma dabere na nhazi IRP Cairo, na onye nwere ọgụgụ isi Islam.[17]

Onyinye na nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

Gọọmentị steeti Niger nyere Lemu ihe nrite Merit na 1991, onye isi ndị agha nke Nigeria Abdulsalami Abubakar nyere ya; na 1999, Order of the Federal Republic of Nigeria (OFR) na Olusegun Obasanjo maka Order of the Niger (OON) na 2001. Ọ natara King Faisal Prize na 2014 maka ozi ya na Islam ma soro na ndị mmeri abụọ nke King Faisal International Prize na Naijiria.[18][19]

Ọ natara akara ugo mmụta nsọpụrụ site na Mahadum Uthman Danfodiyo na 1996, PhD site na Machị Oshogbo na 2011 na nke Mahadum Al-Hilal na 2013 maka PhD.[6][9]

Akụkọ ihe mere eme na mmalite nke Islamic Educational Trust[dezie | dezie ebe o si]

  Na 16 Nọvemba 1969, Lemu na nwunye ya Aisha Lemu kpebiri iguzobe otu nke ha iji mee ihe anyị na-agba ndị ọzọ ume ime, Islamic Educational Trust.[20][21][22] Ụlọ ahịa kichin Aisha Lemu'a bụ ọfịs mbụ nke IET n'ụlọ ha. Lemu bụ onye isi ala, Alhaji Sani Ashafa Suleiman odeakwụkwọ ukwu na Aisha Lemu odeakwụkwọ ego.[23][24] Ọrụ mbụ nke ụlọ ọrụ ahụ bụ iji hụ na ụlọ akwụkwọ niile ma nke ọha na eze ma nke ndị ozi ala ọzọ na North-Western State nwere ndị nkuzi ruru eru maka 'Ihe ọmụma okpukpe Islam'. IET zụrụ ma were ndị nkuzi n'ọrụ na-eziga ha n'ụlọ akwụkwọ dị iche iche n'ime Northern State nke Nigeria. Akwụkwọ nkuzi mbụ e ji akụzi ihe ọmụma okpukpe Alakụba n'ụlọ akwụkwọ bụ nke Lemu, Bashir Sambo na AbdurRahman Doi dere.

Otu n'ime mmemme ndị isi bụ Daawah Institute Nigeria. Nzukọ ahụ nwetara nkwado site n'aka Alhaji Sir Abubakar III Sultan nke Sokoto na Gọvanọ Ndị Agha nke North-Western State Alhaji Usman Faruk. IET nwere mmemme dị iche iche, gụnyere Seminar kwa afọ maka ndị Alakụba Undergraduates, Women's Classes, Daawah Mobile Corps na Weekend School. Isi ụlọ ọrụ mbụ nke IET dị na Sokoto mgbe Lemu na-eje ozi dị ka onye ọka ikpe Sharia nke ụlọ ikpe mkpegharị ikpe nke Sokoto na 1975, na-ebugharị isi ụlọ ọrụ ya na Minna na 1976 mgbe a kpọfere ya ka ọ bụrụ nnukwu ụlọ ikpe mkpesa nke mbụ na steeti Niger nke e mepụtara ọhụrụ.[25][26] N'afọ 2019, nzukọ ahụ mere emume afọ iri ise nke ịdị adị.[27]

Lemu guzobekwara Dawah Coordination Council Of Nigeria ma bụrụ onye isi ala mbụ. A na-ewere Lemu [onye?] dị ka onye kachasị n'etiti akụkọ ihe mere eme nke mmadụ iri nke na-emetụta ndị mmadụ n'ụzọ dị ukwuu na Islam na Naịjirịa.[28]

Ụmụ akwụkwọ ama ama[dezie | dezie ebe o si]

N'etiti ụmụ akwụkwọ ama ama Lemu kụziiri bụ onye bụbu onye isi ala Naịjirịa bụ Ibrahim Babangida na Abdulsalami Abubakar, Sani Bello onye nchịkwa agha nke North-Eastern State, Gado Nasko, Mamman Vatsa na Mohammed Sami niile gafere ya n'ụlọ akwụkwọ.[29]

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Lemu, Ahmed (1992). A book of fasting, 1st, Alexandria, VA: Saadawi Publications. ISBN 1-881963-01-2. OCLC 35325259. ,  
  • Islam maka Africa: Niger State, Nigeria: Isi ụlọ ọrụ Islamic Education Trust, Minna- [198-?[Ihe e dere n'ala ala peeji] Islam na Africa.  OCLC 19957391
  • Lemu, Ahmed (2008). Should Muslim women speak? : a comprehensive introduction to the Islamic textual evidence against the prohibition of Muslim women speaking in public. Minna, Niger State: Islamic Education Trust. ISBN 978-978-2159-55-7. OCLC 945912383. 
  • '"Okpukpe na omume na Islam; International Islamic Charitable Organization. Ọfịs Naịjirịa: Minna, Niger State, Naịjiria: International Islamic Charitable Organization, (Nigeria Office), [2001?[Ihe e dere n'ala ala peeji] Iso Ụzọ Kraịst na okpukpe ndị ọzọ na Naijiria. Ụkpụrụ omume Islam na Naijiria,
  • Lemu, Ahmed (2007). The young Muslim. Book one, Revised. ISBN 978-978-2159-37-3. OCLC 1112074918. 

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Sheikh Ahmed Lemu (1929-2020) (en). Daily Trust (2020-12-30). Retrieved on 2022-03-08.
  2. Welcome IET. Islamic Educational Trust. Archived from the original on 2021-04-10. Retrieved on 2020-12-31.
  3. "How sarduana dealt with the almajiri problem Sheikh Lemu", Vanguard Nigeria, 2020-12-24. Retrieved on 2020-12-31.
  4. "Islamic scholar educationist Sheikh Ahmed Lemu is dead", TheNews Nigeria, 2020-12-24. Retrieved on 2020-12-31.
  5. Silas (2020-12-24). Justice Sheikh Ahmed Lemu is dead (en-US). Daily Post Nigeria. Retrieved on 2023-02-18.
  6. 6.0 6.1 The founders. Islamic Educational Trust. Archived from the original on 2017-11-04. Retrieved on 2017-11-04.
  7. Danladi Ndayebo. "Tarihi da rayuwar Sheikh Ahmed Lemu 1929-2020", Aminiya, 2020-12-25. Retrieved on 2020-12-31.
  8. NRN. A survey of the Muslims of Nigeria's North Central Geo political zones. Philip Ostien, 2012, NRN workingpaper no.1. Queen Elizabeth House, Oxford University. page(8,1 and6-pgs; 48). per Ndagi 2012
  9. 9.0 9.1 Danladi Ndayebo. "Breaking Sheikh Ahmed Lemu is dead", Leadership Newspaper Nigeria, 2020-12-24. Retrieved on 2020-12-31.
  10. obituary Dr Shaikh Ahmed Lemu, Islamic world, 1929-2020, Islamic Educational Trust
  11. EDITORIAL (2020-12-30). Nigeria: Sheikh Ahmed Lemu (1929-2020). Allafrica. Archived from the original on 2021-02-14. Retrieved on 2021-01-14.
  12. IV (2021-01-03). Ahmed Lemu: End of a glorious chapter (en-US). Blueprint Newspapers Limited. Retrieved on 2022-05-27.
  13. Shaikh Dr Ahmed Lemu. King Faisal International Prize. Retrieved on 2020-12-31.
  14. Shaikh Dr Ahmed Lemu. King Faisal International Prize (2017-07-30). Retrieved on 2020-12-31.
  15. admin. "Justice Ahmed Lemu dies at 91", Sahara Reporters Nigeria, 2020-12-24. Retrieved on 2020-12-31.
  16. NRN. A survey of the Muslims of Nigeria's North Central Geo political zones. Philip Ostien, 2012, NRN workingpaper no.1. Queen Elizabeth House, Oxford University. page(8,1 and6-pgs; 47 and 48). per Ndagi 2012
  17. NRN, Oxford Department of International Development, Queen Elizabeth House. University of Oxford, Muslims of Niger State: A survey. Muhammad Umaru Ndagi, January 2012, NRN BACKGROUND page no.6
  18. obituary to Dr Shaikh Ahmed Lemu and Hajiya Aisha Bridget Lemu, Islamic World, 1929-2002,1947-2020, the life of Shaikh Ahmed Lemu and his wife Aisha Bridget Lemu. Islamic Educational Trust
  19. Joshua Odeyemi. "10 Things To Know About Late Justice Ahmed Lemu", Media Trust, 2020-12-24. Retrieved on 2021-01-14.
  20. "IET 50 half century of Islam in action", Media Trust, 2020-12-24. Retrieved on 2020-12-31.
  21. In P. ostien, ed, Sharia Implementation in Northern Nigeria 1999-2006: A sourcebook, 6 vol. page no 6, 5.1. pages (8,9, 10 and 11)
  22. Paden 2008; 33-34, provides a brief summary of its origin and aims. NSCIA splash page 70, NRN working paper no. 1, of 39
  23. Muslims of Niger State: A Survey - Oxford Department of International Development. Oxford University, Professor M.Umaru Ndagi.
  24. In P. ostien, ed, Sharia Implementation in Northern Nigeria 1999-2006: A sourcebook, 6 vol. 5.1, pages (9, 10 and 11)
  25. Muslims of Niger State: A Survey - Oxford Department of International Development. Oxford University, Professor M.U Ndagi.
  26. In P. ostien, ed, Sharia Implementation in Northern Nigeria 1999-2006: A sourcebook, 6 vol. 5.1, pages (10 and 11)
  27. "12463 two things I hate to remember Sheikh Ahmed Lemu", Media Trust. Retrieved on 2020-12-31.
  28. "The life of Shaykh Ahmed Lemu grand khadi of Niger State Nigeria", Media Trust, 2020-12-25. Retrieved on 2020-12-31.
  29. Jemilat Nasiru. "OBITUARY: Lemu, revered judge and scholar who taught IBB and Abdulsalami", The Cable, 2020-12-24. Retrieved on 2020-12-31.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]