Akintola Williams

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Akintola Williams
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
aha ezinụlọ yaWilliams Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya9 Ọgọọst 1919 Dezie
Ebe ọmụmụLagos Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya11 Septemba 2023 Dezie
Ebe ọ nwụrụLagos Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of London, CMS Grammar School, Lagos Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịEgbe Omo Oduduwa Dezie

Chief Akintola Williams (9 August 1919 - 11 September 2023) bụ onye na-ahụ maka ego na Naijiria. Onye isi Akintola Williams Ọ bụ onye Naijiria mbụ ruru eru dị ka onye na-ahụ maka ego. Onye na-ahụ maka ego

Williams malitere akwukwo ya na Olowogbowo Methodist Primary School, Bankole street, Apongbon, Lagos Island, Lagos, na mbido 1930s;  Otu ụlọ akwụkwọ praịmarị ahụ nwanne ya nwoke nwụrụ anwụ bụ Chief Rotimi Williams gara.  Nwanne ya nke ọdụdụ Rev. James Kehinde Williams bụ onye ụkọchukwu n'otu ụka ahụ, Ụka Olowogbowo Methodist Church..

Ụlọ ọrụ ya tọrọ ntọala na 1952, emesịa tolite organically na site na mergers ka ọ bụrụ ụlọ ọrụ ọkachamara kachasị ukwuu na Nigeria site na 2004.  .↵N’ime ogologo oge ọ na-arụ ọrụ, ọ nwetara ọtụtụ nsọpụrụ.[1].

Ọmụmụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Akintola Williams mụrụ na 9 August 1919. Nna nna ya, Z.A. Williams, bụ onye isi ahịa nke Abeokuta na nna ya Thomas Ekundayo Williams bụ onye odeakwụkwọ na ọrụ colonial bụ onye guzobere usoro iwu na Lagos mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na London, England.  1]  Ọ bụ nwanne nwoke tọrọ Frederick Rotimi Williams, onye mechara bụrụ onye ọka iwu ama ama, yana onye ụkọchukwu James Kehinde Williams nwụrụ anwụ, onye ozi Ndị Kraịst.[2].  Maka agụmakwụkwọ praịmarị ya na mbido 1930s, ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị Methodist nke Olowogbowo, Lagos.  Williams wee gaa ụlọ akwụkwọ Grammar CMS, Lagos.[1]  Ọ gara na Yaba Higher College na UAC scholarship, nweta diploma na azụmahịa.  Na 1944, ọ gara England ebe ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum London.  Na-amụ ụlọ akụ na ego, ọ gụsịrị akwụkwọ na 1946 na Bachelor of Commerce.  Ọ gara n'ihu n'ihe ọmụmụ ya wee ruo eru dị ka onye na-akwụ ụgwọ ego na England na 1949.[3].  Onye Yoruba sitere na isi obodo, Oloye Williams bụ otu n'ime ndị malitere otu Egbe Omo Oduduwa mgbe ọ nọ na London, Dr. Oni Akerele dịka onyeisi oche na Chief Obafemi Awolowo dịka odeakwụkwọ.[4].[1]

Ọrụ ndekọ ego[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ laghachiri Naịjirịa na 1950, Williams jere ozi na Inland Revenue dị ka onye nyocha ruo na Machị 1952, mgbe ọ hapụrụ ọrụ gọọmentị wee guzobe Akintola Williams & Co. na Lagos. Ọdọ Mmiri Ụlọ ọrụ ahụ bụ ụlọ ọrụ ndekọ ego mbụ e nyere ikike n'Africa. N'oge ahụ, nnukwu ụlọ ọrụ ise si mba ọzọ na-achịkwa azụmahịa ndekọ ego. Ọ bụ ezie na e nwere obere ụlọ ọrụ ole na ole dị n'ógbè ahụ, a kwadoro ha karịa ka ha bụrụ ndị na-ahụ maka ego. Williams nwetara azụmahịa site na ụlọ ọrụ ụmụ amaala gụnyere Nnamdi Azikiwe's West African Pilot, K. O. Mbadiwe's African Insurance Company, Fawehinmi Furniture na Ojukwu Transport. Nnamdi Azikiwe West African Pilot K. O. Mbadiwe O nyekwara ọrụ na ụlọ ọrụ gọọmentị ọhụrụ gụnyere Electricity Corporation of Nigeria, Western Nigeria Development Corporation, Eastern Nigeria Development Corporation. Ụlọ ọrụ ọkụ eletrik nke Naịjirịa Ụlọ ọrụ ụgbọ okporo ígwè Naịjirị

A họpụtara onye mmekọ mbụ na ụlọ ọrụ ahụ, Charles S. Sankey, na 1957, onye Cameroon Maazị Njoh Litumbe sochiri ya. Litumbe meghere alaka ụlọ ọrụ na Port Harcourt na Enugu, ma mesịa bụrụ onye isi nke mgbasawanye mba ofesi. Ọdụ Ụgbọ Mmiri Harcourt Enugu N'afọ 1964, e meghere alaka na Cameroon, alaka na Côte d'Ivoire na Swaziland sochiri, na ndị mmekọ na Ghana, Egypt na Kenya. Cameroon Ka ọ na-erule Machị 1992, ụlọ ọrụ ahụ nwere ndị mmekọ 19 na ndị ọrụ 535.

Mkpa ahụ toro n'ihi Iwu Ụlọ Ọrụ nke 1968, nke chọrọ ka ụlọ ọrụ na-arụ ọrụ na Naịjirịa guzobe ụlọ ọrụ enyemaka na mpaghara ma bipụta akaụntụ kwa afọ. Mgbalị a na-eme na mbido afọ 1970 iji gbaa ndị nwe ụlọ ọrụ ume mụbakwara ọchịchọ. N'afọ 1973, e wepụrụ AW Consultant Ltd, ụlọ ọrụ na-ahụ maka njikwa nke Chief Arthur Mbanefo duziri. Ụlọ ọrụ ahụ nwetara ụlọ ọrụ ọrụ ọrụ kọmputa na ọrụ odeakwụkwọ, na 1977, ụlọ ọrụ ahụ banyere na nkwekọrịta na Touche Ross International dabere na ịkekọrịta uru. Mmetụta Ross International Williams bụkwa onye otu na onye isi na-ekere òkè n'ọtụtụ ụlọ ọrụ ndị ọzọ. Ọ lara ezumike nká na 1983.

N'etiti Eprel 1999 na Mee 2004, Akintola Williams & Co. jikọtara ya na ụlọ ọrụ ndekọ ego abụọ ọzọ iji mepụta Akintola Williams Deloitte (nke a maara ugbu a dị ka Deloitte & Touche), ụlọ ọrụ ọrụ ọrụ ọkachamara kachasị na Naịjirịa nwere ndị ọrụ karịrị 600.

Williams keere òkè dị mkpa n'ịtọlite Association of Accountants na Naijiria na 1960 na ebumnuche nke ịzụ ndị na-ahụ maka ego. Ọ bụ onye isi oche mbụ nke njikọ ahụ. Ọ bụ onye guzobere Institute of Chartered Accountants of Nigeria. O tinyekwara aka n'ịtọlite Ụlọ Ahịa Naịjirịa. Ọ nọgidere na-etinye aka na òtù ndị a ruo n'oge agadi ya. N'emume mgbanwe ngwaahịa na Mee 2011, ọ kpọrọ ndị ọrụ ka ha chebe ahịa ma hụ na ọ nweghị ihe ihere. O kwuru na, ọ bụrụ na ọ dị mkpa, ndị na-arụ ọrụ n'ahịa ekwesịghị ịla azụ ịchọ ndụmọdụ ya maka idozi nsogbu ọ bụla.[2]

Ọnọdụ ngalaba ọha na eze nke ọ nwere gụnyere Onye isi oche nke Federal Income Tax Appeal Commissioners (1958-68), onye otu Coker Commission of Inquiry into the Statutory Corporations of the former Western Region of Nigeria (1962), onye otu ndị Trustees of the Commonwealth Foundation (1966-1975), Onye isi oche of the Lagos State Government Revenue Collection Panel (1973) na Onye isi oche afụmaahịa nke Public Service Review Panel iji dozie ihe ndị na-adịghị mma na Udoji Salary Review Commission (1975). Ntọala Commonwealth Ọnọdụ ndị ọzọ gụnyere Onye isi oche nke Metropolitan Club na Victoria Island, Lagos, Onye guzobere na onye otu Council nke Nigerian Conservation Foundation na Onye guzobere ma bụrụ onyeisi oche nke ndị Trustees nke Musical Society of Nigeria. Victoria Island, Lagos Nigerian Conservation Foundation

N'afọ 1982, Gọọmentị Naijiria nyere Williams otuto site na O.F. R. Mgbe ọ lara ezumike nká n'afọ 1983, Williams tinyere onwe ya n'ime ọrụ iji guzobe ụlọ egwu na ụlọ egwu maka Music Society of Nigeria. O.F. R. N'ọnwa Eprel afọ 1997, a họpụtara Williams ka ọ bụrụ onye isi nke Most Excellent Order nke Alaeze Ukwu Britain maka ọrụ maka ọrụ ndị na-ahụ maka ndekọ ego na maka ịkwalite nka, ọdịbendị na egwu site na Musical Society of Nigeria. Onye Ọchịagha nke Iwu Kasị Mma nke Alaeze Ukwu Britain A na-akpọ Akintola Williams Arboretum na isi ụlọ ọrụ Nigerian Conservation Foundation na Lagos iji sọpụrụ ya.[3] Na 8 Mee 2011, Njikọ Naịjirịa na Britain nyere John Kufuor, onye bụbu onye isi ala Ghana, na Akintola Williams, onyinye maka onyinye ha nyere maka ọchịchị onye kwuo uche ya na mmepe n'Africa. John Kufuor[4]

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Williams gbara 100 afọ n'ọnwa Ọgọstụ 2019, ma nwụọ n'ụlọ ya na Lagos na 11 Septemba 2023, mgbe ọ dị afọ 104. tụgharịrị 100 Lagos[5][6][7][8]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Richard L. Sklar (2004). Nigerian Political Parties: Power in an Emergent African Nation. Africa World Press. ISBN 1-59221-209-3. 
  2. Providence Obuh (2 May 2011). "Akintola Williams Tasks Operators on Capital Market Protection". Vanguard. Retrieved on 1 June 2011. 
  3. Akintola Williams calls for forestry scholarships. Nigerian Conservation Foundation. Archived from the original on 24 March 2012. Retrieved on 1 June 2011.
  4. (9 May 2011) "Association recognises Kufour, Akintola Williams". Next (Nigeria). Retrieved on 1 June 2011. 
  5. "10 things to know about Akintola Williams @100", The Guardian, 9 August 2019.
  6. Akintola Williams profile: Nigeria pioneer chartered accountant die at di age of 104. BBC News Pidgin (2023-09-11). Retrieved on 2023-09-26.
  7. "Akintola Williams, Nigeria’s first indigenous chartered accountant, dies at 104", BusinessDay, 11 September 2023. Retrieved on 11 September 2023.
  8. Olufemi (11 September 2023). BREAKING: Nigeria’s pioneer chartered accountant, Akintola Williams, dies at 104 (en-US). Punch Newspapers. Retrieved on 11 September 2023.