Aliyu Mohammed Gusau

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Aliyu Mohammed Gusau
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereMohammed Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya18 Mee 1943 Dezie
Ebe ọmụmụGusau Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụndị agha, Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
Ọkwá o jiMinister of Defence of Nigeria, Chief of Army Staff, Chief of Defence Intelligence Dezie
ebe agụmakwụkwọỤlọ Akwụkwọ Nchebe Naijiria Dezie
ọkwa aghaizugbe Dezie

Aliyu Mohammed Gusau (amụrụ na 18 Mee 1943) bụ onye ọchịagha na onye ọchịchị Naijiria. Aliyu Mohammed Gusau Ọchịagha Naijiria O nweela ọtụtụ ụlọ ọrụ nchekwa mba dị elu, ndị agha na ndị ọrụ nzuzo, ma sonye n'ọtụtụ nnupụisi ndị agha, na-arụ ọrụ dị mkpa n'ịtọ ntọala nke anọ nke Naịjirịa. Mgbagha ọchịchị nke anọ nke Naịjirịa

Ọ bụ Minista na-ahụ maka nchekwa n'oge na-adịbeghị anya, ma rụọ ọrụ dị ka onye ndụmọdụ nchekwa mba nye ndị isi oche atọ; ọ bụkwa onye isi ndị agha n'oge Ernest Shonekan na obere oge ọchịchị Sani Abacha, duziri ụlọ ọrụ nzuzo dị iche iche, ma bụrụkwa onye isi nke Nigerian Defence Academy. Minista na-ahụ maka nchekwa mba ndụmọdụ Chief of Army Staff Ernest Shonekan Sani Abacha Nigerian Defence Academy[1]

Oge ọ malitere ndu ya[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Aliyu Mohammed na 18 Mee 1943 na Gusau, Zamfara Steeti. Steeti Gusau Zamfara[2] Ndị agha gbakwunyere ebe a mụrụ ya na aha ya, na-eme "Aliyu Mohammed Gusau", iji mee ka ọ dị iche na General ọzọ, Aliyu Mohammed. Ọ bụ ezie na Aliyu n'onwe ya ejighị "Gusau" mee ihe n'aha ya, ụlọ ọrụ mgbasa ozi ejirila ya mee ihe n"ọtụtụ ebe.[3]

N'afọ 1964, ọ debanyere aha ya dị ka onye isi cadet na Nigerian Defence Academy ma nye ya ọrụ afọ atọ n'ime ndị agha Naijiria dị ka onye na-esote ya. Nigerian Defence Academy Nigerian Army lieutenant nke abụọ N'afọ 1967, ọ lụrụ agha n'oge Agha Obodo Naịjirịa. Agha Obodo Naijiria[4]

Ọ bụ Commander nke 9 Infantry Brigade, Abeokuta (April 1976 - July 1978), Adjutant General nke 2 Mechanised Division (July 1978 - September 1979) na Director of Personnel Services, Army Headquarters (October 1979 - November 1979). Abeokuta 2 Mechanised Division[2]

Site na Nọvemba 1979 ruo Disemba 1983, Aliyu bụ onye nduzi nke ndị agha nzuzo (DMI).[5] Ọ rụrụ ọrụ dị mkpa n'ịgba ọchịchị nke chụpụrụ Onye isi ala Shehu Shagari na Republic nke Abụọ nke Naịjirịa na 31 Disemba 1983 ma mee ka General Muhammadu Buhari nwee ike. Shehu Shagari Republic nke Abụọ nke Naịjirịa 31 Disemba 1983 Muhammadu Buhari[3]

Ndị agha nke 1983-1993[dezie | dezie ebe o si]

  Mgbe nnupụisi ahụ gasịrị, a tụụrụ ya aro ka ọ bụrụ onye isi nke ndị ọrụ nzuzo, na nkwado nke Chief of Army Staff Ibrahim Babangida, mana Buhari megidere nhọpụta ahụ. Ibrahim Babangida[6] Buhari kwupụtara onye Shagari họpụtara Muhammadu Lawal Rafindadi dị ka onye nduzi nke National Security Organization (NSO), wee chụpụ Aliyu na DMI, jiri Colonel Halilu Akilu dochie ya. Muhammadu Lawal Rafindadi National Security Organization Halilu Akilu E zigara Aliyu maka ọzụzụ na Royal College of Defence Studies na United Kingdom. Royal College of Defence Studies United Kingdom[7]

Aliyu bụ onye egwuregwu na nnupụisi nke 27 Ọgọstụ 1985, mgbe Babangida nọchiri Buhari. nnupụisi nke 27 Ọgọst 1985 Na-eduga, n'ihi mmetụta ọ nwetara dị ka DMI, e debere Aliyu n'okpuru nlekota siri ike ma tinye nrụgide na ndị isi nnupụisi ka ha mee ihe ngwa ngwa.[8]

Mgbe ọchịchị ahụ gasịrị, a họpụtara Aliyu onye isi nke Defence Intelligence Agency (DIA) na onye na-arụ ọrụ Director-General nke National Security Organisation (NSO) site na Septemba 1985 ruo Ọgọst 1986, wee bụrụ onye nhazi na nchekwa mba site na August 1986 ruo December 1989.[1]  ]  Ọ hazigharịrị ụlọ ọrụ nchekwa na ọgụgụ isi, bụ nke dara n'ọgba aghara n'okpuru Rafindadi n'oge ọchịchị Buhari, wee kewaa NSO n'ime otu atọ: State Security Services (SSS), National Intelligence Agency (NIA) na Defence Intelligence Agency (DIA).[9]

A họpụtara Aliyu General Officer Commanding 2 Mechanized Division na Ibadan site na Disemba 1989 ruo Ọgọst 1990;  na Chief of Administration, Defence Headquarters, na Lagos site na August 1990 ruo February 1992. Ọ bụ onye ọchịagha nke Nigerian Defence Academy, Kaduna site na February 1992 ruo January 1993.[2]

Aliyu ghọrọ onye ndụmọdụ nchekwa mba na Jenụwarị 1993, e buliri ya n'ọkwa Chief of Army Staff mgbe Babangida nyefere ọchịchị ndị nkịtị dị mkpirikpi nke Naịjirịa Third Republic n'ọnwa Ọgọstụ afọ 1993. Onye isi ndị agha nke atọ nke Naịjirịa[10]

N'ọnwa Nọvemba afọ 1993, n'ime mgbalị iji mee ka ike ya sie ike, General Sani Abacha wepụrụ Aliyu dị ka Chief of Army Staff wee jiri General Chris Alli dochie ya. Sani Abacha Chris Alli[10]

Ike ịnọgide[dezie | dezie ebe o si]

N'ịla ezumike nká na ndị agha, Aliyu ghọrọ onyeisi oche & onyeisi oche nke Alpha Public Affairs Consultancy site na December 1993 ruo May 1999. N'ịbụ onye nwere mmetụta dị ukwuu na mpaghara ndị nkịtị na ndị agha, Aliyu rụrụ ọrụ dị mkpa n'ịhụ na mgbanwe na ọchịchị onye kwuo uche na May 1999 gara nke ọma..[9]

Aliyu bụ onye ndụmọdụ nchekwa obodo n'oge dị oke mkpa mgbe ndị ọrụ ndọrọndọrọ ọchịchị n'oge gara aga lara ezumike nká na June 1999, na-enyere Obasanjo aka ịchịkwa ndị agha dịka onye isi ala.  Ọ nọgidere bụrụ onye ndụmọdụ nchekwa obodo n'oge ọtụtụ ọchịchị Obasanjo.[1]  Ọ hapụrụ n'ọkwa ka ịsọ mpi n'afọ 2006 People's Democratic Party (PDP) primaries maka ịzọ ọkwa onyeisiala, na-abịa nke atọ.  Onye meriri, Umaru Yar'Adua, wee bụrụ onye isi ala.[2][11]

N'abalị asatọ n'ọnwa Machị n'afọ 2010, onye isi ala Goodluck Jonathan kwupụtara na ọ na-ewepụ Major-General Sarki Mukhtar dị ka onye ndụmọdụ nchekwa mba ma jiri Aliyu dochie ya. Goodluck Jonathan Sarki Mukhtar[12] Ụbọchị ole na ole ka e mesịrị, Aliyu zutere ndị isi ọrụ na Abuja iji kwurịta nsogbu Jos na ọnọdụ nchekwa na mba ahụ. E nwere asịrị na nyocha nke ndị agha na ndị uwe ojii nwere ike ịga n'ihu.[13]

N'ikwu okwu na nzukọ ọmụmụ ihe n'April 2010, Aliyu kwuru na usoro iwu yiri ka ọ na-akwalite mpụ na ndị ụlọ ọrụ mmanye iwu na-egosi na ọ karịrị akarị.  O kwukwara na a na-ahụta mbọ a na-alụ iji buso nrụrụ aka dị ka nhọrọ na-adịghị arụ ọrụ, na ụfọdụ ụlọ ọrụ nwere nsogbu ntụkwasị obi ebe ọ bụ na e boro ndị isi ha ebubo nrụrụ aka.[1]  N'April 2010, Aliyu kwupụtara nhọpụta onye isi ala ya ka ọ bụrụ onye ga-azọ ọkwa onyeisiala n'afọ 2011..[14]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Nwa ya nwoke Mahdi Mohammed Gusau (amụrụ n'afọ 1981) jere ozi dị ka osote gọvanọ nke Zamfara Steeti site na 2019 ruo mgbe a chụpụrụ ya n'afọ 2022. Mahdi Mohammed Gusau Zamfara Steeti

Nsọpụrụ mba[dezie | dezie ebe o si]

Mba Ihe ịchọ mma Ihe edeturu
Naịjirịa Onye isi nke Order of the Federal Republic (CFR); Onye isi nke Ordin nke Federal Republic Nsọpụrụ mba nke atọ kachasị elu na Naịjirịa.

Nsọpụrụ mba ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

Mba Ihe ịchọ mma Ihe edeturu
Germany Grand Cross nke Order of Merit (OM); Grand Cross nke Ordin of Merit[15] Nsọpụrụ mba na Germany. E nyere ya onyinye maka uru
South Korea Order of National Security Merit; Order of National Safety Merit[16] "Ọrụ ndị pụrụ iche maka ọdịmma nke nchekwa mba"
Saụt Afrịka Ihe nrite National Intelligence Service, Gold Ihe nrite nke ndị ọrụ nzuzo nke South Africa
Etiopia Nnukwu olu nke Order of Emperor Haile Selassie Ihe nrite Etiopia nke aha ya bụ Emperor Haile Selassie Haile Selaassie

Ihe Nketa[dezie | dezie ebe o si]

Ụlọ Ọrụ Gusau[dezie | dezie ebe o si]

Aliyu guzobere ụlọ ọrụ Gusau na Kaduna, na-enye ọbá akwụkwọ na akwụkwọ nke onwe ya, na ụlọ ọrụ nyocha iji kwalite mmepe mba. Kaduna[17]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Ibrahim Auduson (9 March 2010). The Return of General Aliyu Gusau. Daily trust. Retrieved on 21 April 2010.
  2. 2.0 2.1 2.2 Jide Ajani (13 March 2010). Protector of the State – the Role of Aliyu Mohammed Gusau As NSA. Vanguard. Retrieved on 21 April 2010.
  3. 3.0 3.1 Emmanuel Mayah (16 December 2006). Gusau: Return of the spy master. Daily Sun. Archived from the original on 29 February 2008. Retrieved on 21 April 2010.
  4. Biography of Aliyu Gusau Mohammed. Nigerian Biography. Retrieved on 8 February 2016.
  5. Jide Ajani (13 March 2010). Protector of the State – the Role of Aliyu Mohammed Gusau As NSA. Vanguard. Retrieved on 21 April 2010.
  6. Maxwell Oditta (12 March 2010). Gusau – Return of Another Tactician. Daily Independent. Retrieved on 21 April 2010.
  7. Emmanuel Mayah (16 December 2006). Gusau: Return of the spy master. Daily Sun. Archived from the original on 29 February 2008. Retrieved on 21 April 2010.
  8. Nowa Omoigui. The Palace Coup of August 27, 1985 (Part 1). Dawodu. Retrieved on 21 April 2010.
  9. 9.0 9.1 Uche Ezechukwu (5 December 2006). Gusau's Entrance Changes Presidential Landscape. Elendu Reports. Archived from the original on 26 July 2011. Retrieved on 22 April 2010.
  10. 10.0 10.1 Maxwell Oditta (12 March 2010). Gusau – Return of Another Tactician. Daily Independent. Retrieved on 21 April 2010.
  11. Femi Macaulay (14 March 2010). Gusau, protector of power who may yet wear the crown. The Nation. Archived from the original on 12 March 2012. Retrieved on 22 April 2010.
  12. Kunle Fagbemi (9 March 2010). General Aliyu Gusau's second coming. The Nation. Archived from the original on 11 March 2010. Retrieved on 22 April 2010.
  13. Yusuf Alli (12 March 2010). Gusau, service chiefs meet in bid to stop violence. The Nation. Archived from the original on 13 March 2010. Retrieved on 22 April 2010.
  14. Ismail Omipidan (20 April 2010). 2011 Presidency: Gusau will run campaign – Group. Daily Sun. Archived from the original on 23 April 2010. Retrieved on 22 April 2010.
  15. The role of Aliyu Mohammed Gusau as NSA| IMG. www.ijawmonitor.org. Archived from the original on 2020-07-24. Retrieved on 2020-08-17.
  16. The role of Aliyu Mohammed Gusau as NSA| IMG. www.ijawmonitor.org. Archived from the original on 2020-07-24. Retrieved on 2020-08-17.
  17. A visit to The Gusau Institute (en-US). TheCable (2017-02-07). Retrieved on 2020-02-29.

Àtụ:NigerianDefenceMinistersÀtụ:Chiefs Of Army Staff (COAS) NigeriaÀtụ:Chiefs of Defence Intelligence (CDI) Nigeria