Allison Amaechina Madueke

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 


Allison Madueke
Chief of Naval Staff
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Preceded byRear Adm. Suleiman Saidu
Succeeded byRear Adm. Mike Akhigbe
Military Governor of Anambra State
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Preceded byChristian Onoh
Succeeded bySamson Omeruah
Military Governor of Imo State
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Preceded byIke Nwachukwu
Succeeded byAmadi Ikwechegh
Personal details
BornÀtụ:Birth year and age
Oji River, Southern Region, British Nigeria (now in Enugu State, Nigeria)
Military service
Allegiance Nigeria
Branch/service Nigerian Navy
Rank Rear Admiral

Allison Amaechina Madueke (// (gee ntị); amụrụ n'afọ 1944) bụ onye agha mmiri Naijiria lagoro ezumike nká. Ọ bụ Chief of Naval Staff nke Nigeria site na 1993 ruo 1994, gọvanọ ndị agha nke Anambra Steeti site na Jenụwarị 1984 ruo Ọgọst 1985, na gọvanọ agha nke Imo Steeti site n'afọ 1985 ruo 1986.[1][2]

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Allison Madueke na 1944 na Agbariji-Inyi, Osimiri Oji, Enugu Steeti, ma bụrụ onye Igbo.[3] Ọ gara Britannia Royal College, Dartmouth England na School of Maritime Operations, Southwick. Ọ ghọrọ onye otu Royal Institute of Navigation, London (MRIN) na onye otu Nautical Institute, London (MNI). E mechara nye ya nzere Doctorate abụọ na sayensị site na Enugu State University of Technology, na Law site naugboro abụọ na Sayensị si Enugu State University of Technology, na n'ihe gbasara iwu na Mahadum Abia State. E nyekwara ya nzere Doctorate na Sayensị site na Mahadum Naịjirịa, Nsukka n'afọ 2010.[4]

Nwunye ya nke abụọ Diezani Alison-Madueke bụ nwanyị mbụ bụ onye nduzi nke Shell Petroleum Development Company nke Naịjirịa, mechaa bụrụ onye minista na-ahụ maka njem na Naijiria na Julaị 26, 2007.[5]

Ọrụ agha mmiri[dezie | dezie ebe o si]

Madueke gụrụ akwụkwọ na Nigerian Defense Academy n'etiti afọ 1964 na 1967.[6] Ọ rụrụ ọrụ na Embassy nke Nigeria dị ka Naval Attache na Washington DC, USA.[4] Mgbe ndị agha wepụrụ onye isi ala Shehu Shagari na Disemba 31, 1983, dị ka onye isi ụgbọ mmiri, a họpụtara ya dịka gọvanọ nke Anambra Steeti site na Jenụwarị 1984 ruo Ọgọst 1985, wee bụrụ gọvanọ Imo Steeti ruo 1986 n'oge ọchịchị ndị agha nke ndị ọchịagha Muhammadu Buhari na Ibrahim Babangida.[2] A kwalitere ya ka ọ zụlite admiral, site na 1993-1994 ọ rụrụ ọrụ nkenke dị ka Chief of Naval Staff n'okpuru General Sani Abacha.[7] A chụrụ ya n'ọrụ mgbe nzukọ Supreme Military Council gasịrị n'August 1994 ebe ọ kwadoro ịhapụ onye isi ala a họpụtara bụ Moshood Abiola nkịtị,onye a tụrụ mkpọrọ mgbe na ọchịchị mere ka Abacha banye n'ọchịchị.[8]

Ọrụ ya mgbe e mesịrị[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ lara ezumike nká na n'ọrụ ndị agha mmiri, Madueke ghọrọ Onye isi oche nke Radam Maritime Services Ltd., onye isi oche nke Interconnect Clearinghouse na Onye isi oche of the Board of Trustees of the National ICT Merit Awards A họpụtakwara ya na bọọdụ nke Regalia Nigeria Ltd, Excel E & P (Marginal Oil Fields) Ltd., Solid Rock Securities and Investments Ltd. na Image Consultants Ltd.[4]

Ebemside[dezie | dezie ebe o si]

  1. How I met, fell in love with Diezani - Husband (en-US). Punch Newspapers (2019-12-02). Retrieved on 2022-03-03.
  2. 2.0 2.1 Nigerian States. WorldStatesmen. Archived from the original on 23 January 2010. Retrieved on 2010-02-10. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "wstate" defined multiple times with different content
  3. MAURICE ARCHIBONG (June 29, 2006). Enugu: Hill top of many splendours. Daily Sun. Archived from the original on August 27, 2006. Retrieved on 2010-02-10.
  4. 4.0 4.1 4.2 Board of Trustees. National ICT Merit Awards. Archived from the original on 3 February 2010. Retrieved on 2010-02-10. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "ict" defined multiple times with different content
  5. Nigerian Senate probes mystery govt payments. Mail & Guardian (South Africa) (Jun 27, 2008). Retrieved on 2010-02-10.
  6. Max Siollun (2009). Oil, Politics and Violence: Nigeria's Military Coup Culture (1966-1976). Algora Publishing. ISBN 978-0-87586-708-3. 
  7. Eghosa E. Osaghae. Crippled giant: Nigeria since independence. Indiana University Press, 1998. ISBN 0-253-21197-2. 
  8. Adekeye Adebajo (2002). Liberia's civil war: Nigeria, ECOMOG, and regional security in West Africa. Lynne Rienner Publishers. ISBN 1-58826-052-6.