Aper Aku

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Aper Aku
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
aha n'asụsụ obodoAper Aku Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1938 Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya1988 Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Hausa Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Hausa, pidgin Naịjirịa Dezie
Asụsụ ọ na-edeBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
Ọkwá o jiGovernor of Benue State Dezie
agbụrụNdi Haụsa Dezie

. [1]Aper Aku listen (help·info) (1938-1988) ka a hoputara na Benue State, Nigeria n'October 1979 wee hoputaghachi n'October 1983, wepu n'okwa ya ka ndi agha gbaghaara na December 1983 nke General Mohammadu Buhari batara n  'onye

ndabere[dezie | dezie ebe o si]

[1]Mkpakọrịta Aper Aku na 1938 na Ikyobo, Ushongo Local Government Area, Benue State.  Ọ bụ onye Tiv .  Ọ akwụkwọ akwụkwọ praịmarị ya na Aku Primary School n'etiti 1943-1947 na site na 1948 ruo 1951, ọ gara ụlọ akwụkwọ akwụkwọ Senior, Mkar.  [1] Ọ akwụkwọ akwụkwọ na Gọọmenti College, Keffi site na 1952 ruo 1957, wee akwụkwọ na Nigeria College of Arts and Science (nke mechara Ahmadu Bello University ) site na 1958 ruo 1961. Ọ akwụkwọ akwụkwọ na mahadum Fourah Bay, Sierra  Leone (1961-1964).  Ọ echiche onye nkuzi na 1964 na William Bristow Secondary School, Gboko, wee nhọrọ na Bauchi Provincial Secondary School na Government Secondary School, Gombe .  Ọ gara Mahadum Ahmadu Bello, Zaria (1965-1966) maka nkuzi akwụkwọ na akwụkwọ.  Na 1968 ọ sonyeere Gọọmenti Federal wee onye ọrụ na External Aid for Education na Federal Ministry of Establishment.  Ọ bụ onye isi ụlọ akwụkwọ Federal Training Centre, Kaduna (1970–1972) na onye otu na-achị isi na Mahadum Ibadan (1972–1976)

. [2] [3]Na May 1974 na ụzo n'August 1974 Aku degaara Joseph Dechi Gomwalk, Gọvanọ Benue-Plateau State akwụkwọ, na-ebo ya ebubo na ọ na-emejọ omume na-ahụ ezi na ego, ma tinye akwụkwọ nkwuputa nke a.  General Yakubu Gowon kagburu ebubo a n'oge ahụ ma nye iwu ka ijide Aku.  achọ, achọpụta nke onye nọchiri Gowon bụ Murtala Mohammed butere Aku n'ụta, na-ekwu na ebubo a bụ eziokwu.

Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

. [1] [4]Akụkụ Aper Aku ka ọ bụrụ Louis oche ndị Kwande na 1977 site n'aka Abdullahi Shelleng, Gọvanọ Benue steeti.  Ọ chịkwara otu kansụl ndị iro n'ihi na ndị kansụl bụ ndị otu dị iche iche;  ụfọdụ ndị kansụl ebe na-ejesi ike n'ihe nye Joseph Tarka, onye ịkọrọ Akus na ụfọdụ na-eso ụzọ ike n'ihe nye Paul Unongo, onye ndu nke akwụkwọ ọkọlọtọ ndị ọzọ.  Otú ọ dị, a dị iche ya dị ka onye na- Chicago aka ɔtɔ ma dị irẹ.  [1] Aku gbara arụkwam dị ka Louise Cheiche ime n'afọ 1978 weeghị banye n'ọsọ ọkwa Benue steeti n'okpuru ọkọlọtọ National Party of Nigeria (NPN).  Omeri NPN Primary n'aka ndị na-ama aka dịka Isaac Shaahu na George Atedze.  N'afọ 1979, ọ gara n'ihu bụ bụrụ Govanọ Benue steeti wee pụta ya ọzọ n'afọ 1983.

Aku chere nwere nsogbu ihu dị ka ụdị na steeti ogologo oge nleghara anya, anyị na mpaghara ndịda nke obere obere bi na ya.  [1] steeti ahụ nwere ala na-eme nri na oke mmiri mmiri, nwere nnukwu ikike ọrụ ugbo.  Aku gbara ume ka a na-iche ọtụtụ ọrụ ugbo, na n'oge steeti ahụ weputara ihe omume dị n'ime obodo dịka ji, akpu, agwa soya, cowpea, ọka, ọka vine, millet, groundnut, banana, mango na  oroma.  Gọọmenti hibere ọtụtụ ụlọ ọrụ na-ahụ fatịlaịza na nhazi ihe omume, nke dị nso na mpaghara ebe a na-akụrụ ihe.  [2] Aku malitere ụlọ ọrụ dị ka Benue Brewery, Benro Packaging, Benue Bottling Company, Lobi Bank, Ber-Agbum Fish Farm, Ikogen Cattle Ranch, Taraku Vegetable Processing Industry na Benue International Hotel na Makurdi .  Ọ bụrụ akara akara mba ụwa nke Makurdi ma zubere iguzobe igwe nri na Makurdi.  [1] Aku wukwara steeti nka nke Secretariat steeti

Ọ kagburu ọrụ n'otu nnukwu ụlọ ọrụ dị na Apir wee imepụta ụlọ ọgwụ asaa ụlọ n'ebe dị iche iche.  O hiwere ụlọ akwụkwọ abụọ na Oju na Makurdi na mahadum nke dị na Makurdi.  Ọ bụrụ mmemme dị oke mkpa iji ọnụ ego ụlọ akwụkwọ.  Ọ okporo ụzọ na obodo Makurdi ma nye ọkụ n'okporo ụzọ amá, nye ya ike maka Art Council Complex wee isi ọrụ na egwuregwu egwuregwu Makurdi.

Yiri uwe Tiv omenala

[5]Na 31 Disemba 1983 Ọchịagha Muhammadu Buhari weghaara ụzọ n'ihi, ma were ndị ọrụ agha mgbaàmà ndị mgbaàmà.  Mgbe e wepụrụ Aku n'ọkwa ụdị ego steeti ahụ akarị.  Ọtụtụ n'ime ọrụ ndị na-agụ bụ ndị agha ndị agha mechara gbahapụrụ, igha ugbo wee daa.  [1] A gbahapụrụ inye inye mmiri nke ọma nke Aku, na mgbaàmà ndị e wuru na-echekwaghị.  Ruo taa, a na-ewere Gọvanọ anwụ anwụ Aper Aku dị ka iko kacha mma chịrị Benue steeti.  Prọfesọ David Iornem kwuru otu oge dịka onye ndu mbụ oge ya

[6]Buhari Buhari Aku na ọtụtụ Gọvanọ ndị ọzọ ụzọ, guzobe nkọwa ndị agha ga-egosi omume ha mgbe ha nọ n'akpa.  Aku ama abiat nsson̄idem ke ntak îta ibo ke ufọk-n̄kpọbi, ndien enye ama akpa ke 1988 esisịt ini ke ekesiode enye.  [1] Aku akara ngosi abụọ na ụmụ anọ.  [2] Na chọọchị ndị nta ndị 2008 iji mee ntọala , onye ndu ndị People's Democratic Party (PDP) na steeti kwuru na 70% nke ọrụ dị mkpa na steeti Benue taa ma ọ bụ mechaa n'ime afọ.  a anọ nke Aku

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 Mr. Aper Aku. Government of Benue State. Archived from the original on 2011-07-11. Retrieved on 2010-04-25.. Government of Benue State. Archived from on 2011-07-11. Retrieved 2010-04-25.
  2. Levi Akalazu Nwachuku (2004). Troubled journey: Nigeria since the civil war. University Press of America. ISBN 0-7618-2712-9. 
  3. Ukana B. Ikpe. "Patromonialism and Military Regimes in Nigeria". African Journal of Political Science 5 (1): 146–164. Retrieved on 7 June 2013. 
  4. Mr. Aper Aku, Governor of Benue State. Library of Congress Africa Pamphlet Collection - Flickr (2 May 2014). Retrieved on 2014-05-11.
  5. Godwin Akor (22 October 2009). MDGs - Suswam Moves to Restore Water Supply. Daily Champion. Retrieved on 2010-04-25.
  6. Peter Duru (17 November 2008). Aper Aku, Father of Modern Benue - Adukpo. Vanguard. Retrieved on 2010-04-25.