Asụsụ Baka

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Baka
A mụrụ ya  Cameroon, Gabon; obere ìgwè dị iche na Central African Republic
Agbụrụ Ndị Baka
Ndị na-asụ asụsụ ala
(70,000 e depụtara 1988-2010) [1]
Niger-Congo?
Koodu asụsụ
ISO 639-3 N'ụzọ dị iche iche:bkc - Bakagdi - Gundi (Ngundi) gnz - Ganzibme - Massa (Limassa)
  
  
  
  
Glottolog baka1271
ELP Page Àtụ:Plainlist/styles.css has no content.

Cameroon_and_Gabon)" id="mwEA" rel="mw:WikiLink" title="Baka (Cameroon and Gabon)">Baka (nke a na-akpọkwa Be-bayaga, Be-bayaka, na Bibaya de L"est) bụ ụyọkọ Asụsụ Ubangian nke ndị Baka Pygmies nke Cameroon na Gabon na-asụ. Ndị mmadụ nwere agbụrụ dị nso na Aka, nke a maara dị ka Mbenga (Bambenga).Otú ọ dị, asụsụ ndị ahụ enweghị njikọ, ma e wezụga ụfọdụ okwu na-ekwu maka akụ na ụba ọhịa, nke na-egosi na Aka nwere ike ịkwaga na Bantu, na atụmatụ mmadụ 15000 agbanweela.

Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

Ihe dị ka pasent iri atọ nke okwu Baka abụghị nke Ubangịa. Ọtụtụ [2]'ime nke a na-emetụta akụ na ụba ọhịa pụrụ iche, dị ka okwu maka ahịhịa ndị a na-eri eri, ahịhịhịa ọgwụ, na nchịkọta mmanụ aṅụ, a na-ekwukwa na ọ bụ ihe fọdụrụ n'asụsụ ndị Pygmy nke ndị nna ya na-apụ n'anya. Otú [3] dị, ma e wezụga okwu ụfọdụ ndị Aka kerịtara, ọ dịghị ihe akaebe maka njikọ asụsụ sara mbara na nke ọ bụla n'ime ndị Pygmy ndị ọzọ.

Nbudata[dezie | dezie ebe o si]

A na-asụ Baka n'ọtụtụ ebe n'ebe ndịda ọwụwa anyanwụ nke Cameroon, na: [4]

  • Ógbè Ọwụwa Anyanwụ
    • Ngalaba Kadey (Ndélélé na Mbang obodo)
    • Ngalaba Haut-Nyong (Dimako, Doumé, Abong-Mbang, Lomié, na Ngoyla obodo)
    • Ngalaba Boumba-et-Ngoko (Moloundou, Yokadouma, na Gari-Gombo communes)
  • Ógbè Ndịda
    • Ngalaba Dja-et-Lobo (Bengbis, Meyomessala, Sangmelima, Djoum, Oveng, na Mintom communes)

Ndị Baka na agbụrụ ndị ọzọ na-ebikọ ọnụ ndị dị n'okporo ụzọ ndị bụ isi. Ndị Baka na-asụ asụsụ dị nso na nke Ngbaka Ma'bo nke Central African Republic, nke na-egosi n'ụzọ doro anya na ndị Baka nke Cameroon si n'ebe dị anya n'ebe ọwụwa anyanwụ bịa n'oge na-adịbeghị anya. Na Cameroon, a na-akpọ ha ndị Pygmy nke Ọwụwa Anyanwụ, n'adịghị ka ndị Bagyali, ndị Pygmi si na Ngalaba Océan na-asụ Asụsụ Bantu (A80 subgroup). Ha dị puku iri abụọ na ise na Cameroon. A na-ahụkwa ha na Gabon (Phillips 1980) na Central African Republic . [4]

Ụdị dị iche iche[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụghị ihe doro anya ma ọ bụrụ na Gundi (Ngundi), Ganzi na Massa (Limassa), na Baka n'onwe ha na-aghọta ibe ha. [1] ndị Massa agafeela Gundi, nke mmadụ 9,000 na-asụ.

Agbụrụ Ngombe na-asụ Gundi. O nwere ike ịbụ na e nwere mgbagwoju anya n'akwụkwọ na ndị Ngombe na-asụ Asụsụ Bangandu.

Ọmụmụ ụdaolu[dezie | dezie ebe o si]

Mkpụrụ okwu[dezie | dezie ebe o si]

Bilabial Alveolar Palatal Velar Egbugbere ọnụ<br id="mwYg"> Mkpịsị aka
Plosive ala dị larịị p t k k͡p ʔ
kwuru okwu b d ɡọ ɡ͡b
tupu ịlụ di ma ọlị mb nd ŋɡ ŋɡ͡b
implosive ɓ ka
Ihe na-esiri ike ala dị larịị Ọdịdị s h
kwuru okwu β
Africate kwuru okwu d͡z ~ d͡ʒ
tupu ịlụ di ma ọlị nd͡z ~ nd͡ʒ
N'akụkụ l
Ụgbọ imi m n ɲ
Ọkara ụdaolu j w

[5] pụkwara ịnụ /d͡z/ dị ka post-alveolar [d͡ʒ], n'etiti olumba dị iche iche.

Mkpụrụedemede[dezie | dezie ebe o si]

N'ihu Ịlaghachi azụ
N'akụkụ i u
N'etiti etiti na o
N'etiti oghere Ọ bụ Ọ bụ n'oge a ka a na-eme ya
Emeghe a

[6]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

ahịhịa ndị a na-eri eri, ahịhịhịa ọgwụ, na nchịkọta mmanụ aṅụ, a na-ekwukwa na ọ bụ ihe fọdụrụ n'asụsụ ndị Pygmy nke ndị nna ya na-apụ n'anya. Otú dị, ma e wezụga okwu ụfọdụ ndị Aka kerịtara, ọ dịghị ihe akaebe

  1. 1.0 1.1 Baka at Ethnologue (18th ed., 2015) (subscription required)
    Gundi (Ngundi) at Ethnologue (18th ed., 2015) (subscription required)
    Ganzi at Ethnologue (18th ed., 2015) (subscription required)
    Massa (Limassa) at Ethnologue (18th ed., 2015) (subscription required)
  2. Serge Bahuchet, 1993, History of the inhabitants of the central African rain forest: perspectives from comparative linguistics. In C.M. Hladik, ed., Tropical forests, people, and food: Biocultural interactions and applications to development. Paris: Unesco/Parthenon.
  3. Blench (in press)
  4. 4.0 4.1 (2012) in Binam Bikoi: Atlas linguistique du Cameroun (ALCAM), Atlas linguistique de l'Afrique centrale (ALAC) (in fr). Yaoundé: CERDOTOLA. ISBN 9789956796069. Binam Bikoi, Charles, ed. (2012). Atlas linguistique du Cameroun (ALCAM) [Linguistic Atlas of Cameroon]. Atlas linguistique de l'Afrique centrale (ALAC) (in French). Vol. 1: Inventaire des langues. Yaoundé: CERDOTOLA. ISBN 9789956796069. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "ALCAM2012" defined multiple times with different content
  5. Bertille (2002). Morphologie Nominale du Baka. Université de Yaoundé. 
  6. Paulin (2010). Les Baka du Gabon dans une dynamique de transformations culturelles. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • Baka Pygmies Omenala na foto, na ụda nke ogige Baka n'oké ọhịa
  • Baka Forest People E debere Wayback Machine Information, vidiyo, egwu na foto nke Baka si mpaghara Moloundou nke Cameroon.
  • Baka: Asụsụ Dị n'Ihe Iche nke Northern Cameroon Ozi Baka na ndepụta okwu
  • Nchịkọta ELAR: Ihe ndekọ nke asụsụ Baka-Gundi fọdụrụnụ Limassa nke Benedikt Winkhart debere

Àtụ:Pygmy languagesÀtụ:Languages of CameroonÀtụ:Languages of GabonÀtụ:Ubangian languages