Asụsụ Jukunoid

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Asụsụ Jukun bụ alaka nke asụsụ Benue-Congo nke ndị Jukun na ndị ha na ha na-asụ na Naijiria na Cameroon na-asụ. A na-ekesa ha na steeti Taraba, Naịjirịa na mpaghara ndị gbara ya gburugburu.

Mgbochiume imi ha asymmetrical bụ ihe atụ maka West Africa, dịka enwere ike ịhụ na Wapan.

[1][2] (1983) na Güldemann (2018) na-atụ aro na Jukunoid nwere ike ịbụ akụkụ nke asụsụ Plateau n'ezie, ebe ọ na-ekerịta myirịta na ụdị Plateau dị iche iche, ọkachasị Tarokoid. Otú dị, Blench (2005) na-ekwu na Jukunoid dị iche na Plateau.

Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

Nkewa ndị a sitere na Glottolog; [3] agbakwunyere alaka Kororofa site na Ethnologue (Glottolog kewara asụsụ Kororofa dị ka Jukun): [4]   Ethnologue na-agbakwunye alaka Yukubenic nke asụsụ Plateau dị ka akụkụ nke otu Yukubenic-Kuteb [4] dabere na Shimizu (1980), Blench na-agbaso nhazi a. [5] Ethnologue na-ahapụkwa asụsụ Wurbo Shoo-Minda-Nye dị ka nke a na-ekewaghị n'ime Jukun–Mbembe–Wurbo, ma tinyekwa asụsụ Benue–Congo a na-ekewapụtaghị Tita n'ọnọdụ ya.[5] [4]

Idiatov kọwakwara Lau n'oge na-adịbeghị anya (2017).

Aha na ebe[dezie | dezie ebe o si]

N'okpuru bụ ndepụta aha asụsụ, ọnụ ọgụgụ mmadụ, na ọnọdụ sitere na Blench (2019). [6]

Asụsụ Alaka Ìgwè Asụsụ Asụsụ ndị ọzọ Aha nke aka maka asụsụ Aha ndị ọzọ Aha ndị ọzọ (dabere na ebe) Aha ndị ọzọ maka asụsụ Aha ndị ọzọ Ndị ọkà okwu Ebe (s) Ihe edeturu
Akum Anyar Obodo nta 3 na Naịjirịa; 600 na Cameroon (1976) Taraba Steeti, ca. 6°50N, 9°50E
Bete 50 (2002) Taraba Steeti, Wukari LGA, obodo Bete enweghị data
Nyifon Iordaa 1000 (CAPRO n.d. mana ikekwe 1990s) Buruku LGA, Benue SteetiỌnọdụ Benue enweghị data
Jan Awei Jan Awei 12 ? (1997) Gombe State, West of Muri mountains, North of the Benue (ebe a na-amaghị kpọmkwem)
Ìgwè ndị Jukun Jukun Njuku Njikun 35,000 (1971 Welmers);[7] 1700 na Cameroon (1976) Taraba State, Wukari, Takum, Bali na Sardauna LGAs; Nasarawa State, Awe na Lafia LGAs; Plateau State, Shendam na Langtang South LGAs; Benue State, Makurdi LGA; na Furu-Awa subdivision, Cameroon
Jibu Jukun Gayam, Garbabi 25,000 (1987 SIL) Taraba Steeti, Gashaka LGA
Takum-Donga Jukun Takum, Donga Jibu Ndị na-asụ asụsụ nke abụọ bụ naanị 40,000 (1979 UBS) Taraba State, Takum, Sardauna na Bali LGAs
Ihe oriri Tofa Jukun Plateau State, Shendam na Langtang South LGAs
Ìgwè Jukun-Mbembe-Wurbo Jukun-Mbembe-Wurbo
Ìgwè Kororofa Jukun-Mbembe-Wurbo Kororofa Jukun ihe karịrị 62,000 (SIL)
Abinsi Jukun-Mbembe-Wurbo Kororofa Wapan Osimiri Jukun Taraba State, Wukari LGA, na Sufa na Kwantan Sufa; Benue State, Makurdi LGA, n'Abinsi
Wapan Jukun-Mbembe-Wurbo Kororofa Wapan Wukari na Abinsi 60,000 (1973 SIL) Taraba State, Wukari LGA; Nasarawa State, Awe na Lafia LGAs; Plateau State, Shendam na Langtang South LGAs (ebe a na-ejighị n'aka)
Hone Jukun-Mbembe-Wurbo Kororofa Kona 2,000 (1977 Voegelin & Voegelin) Taraba State, Karim Lamido LGA; Plateau State, Wase LGA. Obodo nta ndị dị n'ebe ugwu na n'ebe ọdịda anyanwụ Jalingo
Ịgba mmiri Jukun-Mbembe-Wurbo Kororofa Taraba State, Wukari LGA, na Dampar
Ìgwè Mbembe Tigong Jukun-Mbembe-Wurbo Mbembe Tigong Noale Tigong, Tigun, Tugun, Tukun, Tigum Akonto, Nzare 2,900 na Naijiria (1973 SIL) Taraba State, Sardauna LGA; karịsịa na Cameroon
Ashuku Jukun-Mbembe-Wurbo Mbembe Tigong Ashaku Akketi, Akketi Kitsipki
Nama Jukun-Mbembe-Wurbo Mbembe Tigong Nwaanyị, Namu Kporo Nzare 'M na-ekwu otú ahụ"; Eneeme
Ìgwè Shoo-Minda-Nye Wurbo Shoo-Minda-Nye Enwere ike inwe njikọ na Jessi nke Lau na Lankoviri kwuru 10,000 (SIL) Taraba Steeti, Karim Lamido LGA
Shoo Wurbo Shoo-Minda-Nye Shó dàŋ Shó Nwii Shó Banda, Bandawa
Minda Wurbo Shoo-Minda-Nye Jinleri
Nye Wurbo Shoo-Minda-Nye Nyé Nyé Nwi Nyé Kunini
Jiru Wurbo Zhiru Atak, Wiyap, Kir Taraba Steeti, Karim Lamido LGA
Etkywan Kpan-Icen Icen, Ichen, Itchen Kentu, Kya) Na-esote, Kyanton, Nyidu [8],330 na mpaghara Donga (1952 W&B); [1] ihe karịrị 7,000 (1973 SIL) Taraba State, Takum na Sardauna LGAs
Kpan Kpan-Icen Ìgwè ndị dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ na nke Ọwụwa Anyanwụ: 1 Kumbo-Takum Ìgwè: Kumbo (Kpanzon), Takum; 2 Donga (Akpanzhou; 3 Bissaula (extinct) Ọwụwa anyanwụ: Apa (site na Kilham), Kente, Eregba (site na Koelle) Kpanten, Ikpan, Akpanzhi, Kpanzon, Abakan Kpwate, Hwaye, Hwaso, Nyatso, Nyonyo, Yorda, Ibukwo Taraba State, Wukari, Takum na Sardaunda LGAs
Como-Karim Wurbo Shomoh, Shomong, Chomo, Shomo Karim, Kirim Kiyu, Nuadhu Taraba State, Karim Lamido na Jalingo LGAs
Tita Wurbo Taraba State, Jalingo LGA, na Hoai Petel Blench enweghị ike ịmata ndị mmadụ ma ọ bụ ebe, ọ bụ ezie na Meek nwere data na-egosi na ọ bụ Jukunoid.

Ọnụ ọgụgụ[dezie | dezie ebe o si]

Ntụnyere nke ọnụọgụ n'asụsụ ọ bụla: [9]

Nchịkọta Asụsụ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Jukun-Mbembe-Wurbo, Jukun Hõne (Pindiga/Gwana) zùŋ pyèːnè sáːré nyẽ́́́ Saịvụ Ugboro iri Jaịlịa: hūnnè sīnyáu Obere ihe
Jukun-Mbembe-Wurbo, Jukun Jibu zyun n'ihi ya, ọ bụ n'ihi na ọ bụ n"ụzọ dị mfe sàra onye Igwe kwụ otu ebe Isiokwu N'ihi ya, ọ bụ n'oge ahụ ka a na-eme ihe nkiri awùyin ajunndúbi Drib
Jukun-Mbembe-Wurbo, Jukun Wapa (Wãpha) zùŋ pyĩ̀ Sa / Sārā nyìnā Shaanā ʃẽ̀ʒí Sempyè Nzukọ nke ikpeazụ sinia Adub
Jukun-Mbembe-Wurbo, Kororofa Jiba (Jibe / Kona) zũː pyèːnà sàːr nyè bụ N'ihi ya, ọ bụ n'oge a ka a ga-eji ejiji sùmpyèːnà húnyè zōrhōnnì Obere ihe
Jukun-Mbembe-Wurbo, Kororofa Wapan Jukun Ọ bụ n'oge na-adịghị anya pyìnà tsara nyena tswana cìnjen / ʃìʒen (5+ 1) tsùpyìn (5+ 2) N'ihi ya, ọ bụ n'ihi na ọ bụ n"ụzọ dị mfe tsùnyò (5+ 4) dzwe
Jukun-Mbembe-Wurbo, Mbembe Tigon Mbembe Ụlọ Pyya Nwanyị Ọ bụ n'oge a na-eme ihe nkiri tʃwɔ́ tʃwɔ́mbazo (5+ 1) tʃwɔmbapya (5+ 2) Ọ bụ n'ihi na ọ bụ n'oge na-adịghị anya ka a ga-eji ya mee ihe. Tʃwɔ́m ndụ (5+ 4) dʒé
Yukuben-Kuteb Akum ájì Mmetụta Atụmatụ aɲɪ̀ acóŋ acóŋ jì (5+ 1) A na-emetụta ya (5+ 2) acóŋ ata (5+ 3) acóŋ ɲì (5+ 4) īkùr (ebe)
Yukuben-Kuteb Kapya ūŋɡēmé īfɡɔ̀ Ọrụ mmanye īɲɨɪ̀ N'ihi ya, ọ bụ n'oge ahụ ka a na-eme ya gị ŋɡì (5+ 1) gị ófɡõ (5+ 2) Ị na-eme ihe nkiri (5+ 3) gị īɲɨɪ̀ (5+ 4) èbjí / èbzí
Yukuben-Kuteb Kuteb (Kutev) (1) Chinesezō Ifaẽ ya na ya na-eme ihe nkiri ítsóŋ ítsóŋ-ndʒō (5+ 1) ítsóŋ-ífaẽ (5+ 2) ítsóŋ-ítā (5+ 3) ítsóŋ-ndʒē (5+ 4) ridʒwēr
Yukuben-Kuteb Kuteb (Kutev) (2) Chinesezō Enweghị ike itā inje itsóŋ itsóŋ-nzō (5+ 1) itsóŋ-faen (5+ 2) itsóŋ-tā (5+ 3) itsóŋ-nje (5+ 4) rijwēr
Yukuben-Kuteb Yukuben kítəŋ āpá (ŋ) Atụ, Atụ ēnzì otòŋ (ō) ̄tòŋ kíhín (5+ 1) (ō) ̄tòŋ āpá (5+ 2) (ō) ̄tòŋ ātà / ārà (5+ 3) (ō) ̄tòŋ ēnzì (5+ 4) Kùr

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

Ịgụ ihe ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Shimizu, Kiyoshi 1980. Jukunoid Comparative, 3 vols. (Leeöffentlichungen der Institute für Afrikanistik und Ägyptologie der Universität Wien 7-9. Beiträge zur Afrikanistik 5-7). Vienna: Afro-Pub.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Güldemann (2018). "Historical linguistics and genealogical language classification in Africa", in Güldemann: The Languages and Linguistics of Africa, The World of Linguistics series. Berlin: De Gruyter Mouton, 58–444. DOI:10.1515/9783110421668-002. ISBN 978-3-11-042606-9. 
  2. Gerhardt (1983). "The classification of Eggon: Plateau or Benue group?". Journal of West African Languages 13 (1): 37–50. 
  3. Jukunoid. Glottolog 3.0 (2017).
  4. 4.0 4.1 4.2 Jukunoid. Ethnologue. Retrieved on 2017-07-26. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  5. Blench (15 November 2005). Is there a boundary between Plateau and Jukunoid? (en). ResearchGate 3, 5. Retrieved on 2017-07-26.
  6. Blench (2019). An Atlas of Nigerian Languages, 4th, Cambridge: Kay Williamson Educational Foundation. 
  7. Welmers, William Everrett 1971. Checklist of African Language and Dialect Names. In: Current Trends in Linguistics, Vol. 7, T.A. Sebeok 759-900, The Hague, Mouton.
  8. Westermann, Diedrich & M.A. Bryan, 1952. Languages of West Africa. London: International African Institute.
  9. Chan (2019). The Niger-Congo Language Phylum. Numeral Systems of the World's Languages.
  • ComparaLex, nchekwa data na ndepụta okwu Jukunoid

Àtụ:Platoid languages