Ataa Oko

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ataa Oko
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịGhana Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1919 Dezie
Ebe ọmụmụGhana Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya9 Disemba 2012 Dezie
Ebe ọ nwụrụAccra Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụomenkà, onye na-akpụ ihe ọkpụkpụ Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie
nnọchiaha nkeonweL485 Dezie

Ataa Oko Addo (c. 1919 - 9 Disemba 2012) bụ onye Ghana na-ewu palanquins ihe atụ na igbe ozu ihe atụ, mgbe ọ karịrị afọ iri asatọ, ọ ghọrọ onye na-ese Art Brut .[1]

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Figurative palanquin, eserese nke Ataa Oko 2010

A mụrụ Ataa Oko Addo, nke a na-akpọ Ataa Oko, n'ihe dị ka afọ 1919 n'obodo La, Ghana. Ọ dịghị mgbe ọ gara ụlọ akwụkwọ, mana ọ rụrụ ọrụ kemgbe ọ dị ihe dị ka afọ iri na atọ dị ka onye ọkụ azụ. Mgbe e mesịrị, ezinụlọ ya zigara ya n'ugbo koko na mpaghara Ashante. Site n'afọ 1936 ruo afọ 1939 a zụrụ ya dị ka ọkwá nkà na Accra. Site na 1939 ruo 1970 ọ rụrụ ọtụtụ ọrụ nwa oge.

Dị ka Regula Tschumi si kwuo, Ataa Oko malitere iwu igbe ozu ihe atụ n'ihe dị ka afọ 1945.[2] Ọ bụ palanquins ihe atụ ọ hụrụ na Accra kpaliri ya. Ndị isi Ga jiri palanquins ndị a mee ihe na mmalite senchiri nke iri abụọ. E wuru palanquins n'ụdị akara ezinụlọ nke ndị isi Ga na-eji.[3] N'ihe dị ka afọ 1960, Ataa Oko mepere ụlọ ọrụ igbe ozu ya na ụlọ ọrụ palanquin na La.

N'afọ ndị ikpeazụ nke ndụ ya, Ataa Oko lara ezumike nká nke mere ka ọ na-esiri ya ike ịrụ igbe ozu ọzọ. N'ihe dị ka afọ 2005, Oko, onye bụbu ọkwá nkà malitere eserese. A mụrụ ọrụ nka eserese ya n'ihi nzukọ ya na Regula Tschumi bụ onye na-eme nnyocha banyere igbe ozu ihe atụ nke Ga. N'ịchọ ihe ọmụma banyere ụdị nka a, onye na-ahụ maka agbụrụ gwara Ataa Oko ka ọ dọpụta ọrụ mbụ ya o mere ihe dị ka afọ iri ise gara aga.[4] Ọrụ eserese nke Ataa Oko na-aga n'ihu. Mgbe ọ nwụrụ n'afọ 2012, ọ hapụrụ ọrụ zuru oke nke na-enye nghọta na-adọrọ mmasị ọ bụghị naanị na ndụ onye na-ese ihe, kamakwa na ndụ okpukpe na omenala nke ndị Ga.[5]

E bu ụzọ gosipụta igbe ozu Ataa Oko na eserese ya na ihe ngosi "Six Feet Under" na Kunstmuseum Berne 2006 na 2010/11 o nwere ihe ngosi mbụ nke otu onye na Collection de l'art brut bụ nke a maara nke ọma na Lausanne.[6][7]

Ataa Oko na Kudjoe Affutu na igbe ozu ọkpa Okos na-acha uhie uhie 2009

Ngosipụta otu na otu[dezie | dezie ebe o si]

  • 2020. Kunsthalle Hamburg, Hamburg: iru uju. On Loss and Change.
  • 2017/18. Collection de l'art brut, Lausanne: 3ème Biennale de l'art brut: Corps.
  • 2017. ANO Gallery of Nana Oforiatta Ayim in Accra: "Accra: Portraits of A City".
  • 2014. MUT Museum of the University Tübingen: "Diesseits-Jenseits-Abseits".
  • 2012. MEN Musée ethnographique Neuchâtel Hors-Champs.
  • 2011/12. Ọrụ ebube nke Africa, Hämeenlinna Art Museum, Hämeenlinna na Oulu Museum of Art, Oma, Finland[8]
  • 2011. Sainsbury Centre for Visual Arts, Mahadum nke East Anglia, Norwich. Ghanaian 'fantasy coffin', 27 Septemba 2011 - 4 Disemba 2011. Griff Rhys Jones.
  • 2010/11. Collection de l'art brut, Lausanne. Otu onye na-egosi Ataa Oko et les Esprits.
  • 2006 na 2007/2008. Art Museum Berne na Hygienemuseum Dresden. Ngosipụta ụkwụ isii n'okpuru: Nnyocha nke mmekọrịta anyị na ndị nwụrụ anwụ .

Gallery[dezie | dezie ebe o si]

Mgbasa ozi[dezie | dezie ebe o si]

  • 2021. Regula Tschumi (ed.): Ataa Oko Addo. Site na onyinye ederede nke Sarah Lombardi, Lucienne Peiry, Regula Tschumi na Atta Kwami, Mbipụta Clandestin, Biel, .
  • 2017. Lucienne Peiry, The Flute of Ataa Oko, en: Outsider Art, Vol. 3, Shanghai University Press, p. 22-33, Anglais e Chinois.  ISBN 978-7-5671-2640-4/J 399.
  • 2017. Regula Tschumi, Ataa Oko. Ihe ngosi n'ime ụwa dị ịtụnanya nke olili ozu ndị Ghana na otú ọkwá nkà Ataa Oko si ghọọ onye na-ese ihe, magazin n'ịntanetị Interwoven: ákwà nke ihe.
  • 2014. Regula Tschumi: Ihe osise zoro ezo. Ihe atụ palanquins na igbe ozu nke Ghana. Mbipụta Till Schaap, Berne.  ISBN 978-3-03828-099-6.
  • 2014. Regula Tschumi: Akụ̀ ndị e liri nke Ga: Ihe osise ozu na Ghana. Mbipụta Till Schaap, Bern.  ISBN 9783038280163. E degharịrị ma melite mbipụta nke abụọ nke "The buried treasures of the Ga", Bern: Benteli 2008.
  • 2013. Regula Tschumi "The Figurative Palanquins of the Ga. History and Significance", en: African Arts, Vol. 46, Nr. 4, 2013, pp. 60–73.
  • 2012/13. Hors-Champs. Ed. Musée d'Ethnographie Neuchâtel MEN. Neuchâtel: Atélier PréTexte, pp. 200–203, (français).
  • 2012. "Collection de l'Art Brut, Lausanne", Lucienne Peiry (ed.), Skira Flammarion 2012, pp. 26–27; 164. (français)
  • 2010. Ataa Oko. Ndepụta ihe ngosi. ed. Collection de l'art brut. Gollion: Infolio.(français).
  • 2006. Regula Tschumi, "Last Respects, First Honoured. Ghanaian Burial Rituals and Figural Coffins' in: Kunstmuseum Bern (ed.), Ụkwụ isii n'okpuru. Nnyocha nke mmekọrịta anyị na ndị nwụrụ anwụ. Ex.-Cat. Bielefeld, Leipzig: Kerber, pp. 114–125.

Ihe nkiri, vidiyo[dezie | dezie ebe o si]

  • 2010. Ataa Oko na ndị mmụọ. Philippe Lespinasse, Regula Tschumi, Andress Alvarez. Lausanne/Le Tourne, Parti de l’Art Brut/ LoKomotiv Films, nkeji iri abụọ, (nke akpọrọ).
  • 2009. Sépulture sur mesure, ihe nkiri nkeji iri ise na abụọ na ọrụ olili ozu Ga, nke igbe ozu Ataa Oko Ado na Eric Adjetey Anang (Kane Kwei Carpentry Workshop). Philippe Lespinasse, Grand Angle Production.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. Collection de l'Art Brut. Art Brut. Archived from the original on 2016-11-30. Retrieved on 2018-04-19.
  2. cercueils du ghana : Le Poignard Subtil (fr). lepoignardsubtil.hautetfort.com. Retrieved on 2018-04-19.
  3. Regula Tschumi: "The Figurative Palanquins of the Ga. History and Significance", in: African Arts, Vol. 46, Nr. 4, 2013, pp. 60-73.
  4. Lucienne Peiry: The Flute of Ataa Oko. In: Outsider Art, Vol. 3, Shanghai University Press, 2016, p. 22-33.
  5. Regula Tschumi: Ataa Oko. A glimpse inside the amazing world of Ghanaian funerals and how the carpenter Ataa Oko became an artist, online magazine Interwoven: the fabric of things.
  6. Ataa Oko, exhibition catalogue, 2010, ed. Collection de l'art brut, Lausanne.
  7. Recherche - Le Temps (fr). Le Temps. Archived from the original on 2015-08-17. Retrieved on 2018-04-19.
  8. ARS 11, Nykytaiteen museo Kiasma Kiasma, Museum of Contemporary Art. Artists: Ataa Oko, 1919, Ghana, Collection de l'art brut, Lausanne. Franck Lundangi, 1958, Angola, Artist’s own collection, Briare. Ghana Posters, Hand painted movie posters, Pascal Saumade’s collection, Paris; Paul Amar, 1919, Algeria. From 15 April to 27 November 2011. Mannerheiminaukio 2, Helsinki. www.kiasma.fi. SATELLITE EXHIBITION "Stars of Africa": Hämeenlinna Art Museum. From 20 May to 11 September 2011. OMA – Oulu Museum of Art. From 24 September 2011 to 8 January 2012. Curators: Tuula Karjalainen, Ph.D., curator; Laurent Danchin, art critic, journalist, curator;

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]