Baba Gana Kinigbe

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Baba Gana Kinigbe
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereBaba Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya25 Jụn 1945 Dezie
Ebe ọmụmụȮra Borno Dezie
Ebe ọ nwụrụUniversity of Sussex Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Hausa Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Hausa, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụdiplomat Dezie
Ọkwá o jiMinister of Interior, Minister of Foreign Affairs, Secretary to the Government of the Federation Dezie
agbụrụNdi Haụsa Dezie
nnọchiaha nkeonweL485 Dezie
Babagana Kingibe

Minister of Power and Steel
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Personal details
Born (1945-06-25) 25 Juunu 1945 (age 78)
Borno, Northern Region,
British Nigeria
(now Borno State, Nigeria)
Children1993
EducationBishop's Stortford College
OccupationPolitician

Babagana Kingibe OV GCON ( Iyen 25 June 1945) bụ onye ndọrọndọrọ Naijiria, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye ọrụ nke jigoro ọtụtụ ụlọ ọrụ dị elu, mechaa na nhọpụta ya dị ka ike nke Federation site na 2007 ruo 2008.  ihe afụ afụ na onye ọrụ mba ofesi ma ihe na-agụnye sojoji 1970 na-eje ozi ndị isi obodo isii ;  kacha nso nso a dị ka onye so n'ime ime nke President Muhammadu Buhari .

. [1] [2]N'afọ 1993, ọ bụ osote onye isi oche na-eso Chief Moshood Abiola na mbụ aka onye isi ala na 1993, tupu ya ịbanye n'akwụkwọ na-eje ozi nke onye nwetara aka ike General Sani Abacha na onye otu ngwá agha.  ụzọ-agha ya dị ka Minista na-ahụ maka mba ọzọ .  1993 ruo 1995, Minista nke ime obodo site na 1995 ruo 1997;  ma egwukwa Minista ọkụ na igwe site na 1997 ruo 1998.

A mụrụ Kingibe na 25 June 1945 na Borno site na ezinụlọ Kanuri . Nne ya, Ya Kingi Mallam nwụrụ mgbe ọ dị afọ anọ. Nna ya, Mustafa Shuwa bụ onye na-akpụ akpụ akpụkpọ ụkwụ bụ onye mechara bụrụ onye na-akwụ ụgwọ nke Borno Native Authority. [3]

Kingibe tolitere na Maiduguri wee gaa ụlọ akwụkwọ praịmarị ebe ahụ.  Na 1958, nabatara ya na Borno Provincial Secondary School.  Na 1960, [1] ọ na-ahụ United Kingdom na ike iji mechaa O'Level na A-level na Bishop's Stortford College .  Na 1968, o ikike nzere bachelọ na-egosi mba ụwa na Mahadum Sussex (n' elele Thabo Mbeki ), tupu ọ gawa ụlọ akwụkwọ Ọzụzụ Television nke BBC .  [2] Kingibe mechara gbanwere nzere doctorate na Graduate Institute of International and Development Studies na Switzerland mana ọ tupu ọ akara ọ akara ugo okpukpe ya.

. [4]N'afọ 1969, ọ la hardware na-ebe ebe ọ achọpụtari ihe eji amụ na mahadum Ahmadu Bello na Zaria .  [1] Na mahadum, ọ matara na Kaduna Mafia, otu ndị na-eto eto akwụkwọ akwụkwọ na ọmụmụ, ndị ọrụ obodo na ndị ọrụ agha si Northern Nigeria .  [2] Kingibe ndị mahadum ahụ n'isi njedebe nke agha obodo Naijiria, na-arụ ọrụ site na Broadcasting Corporation of Northern Nigeria (ugbu a Federal Radio Corporation of Nigeria ) dị ka onye isi nke ngalaba na-ahụ maka ugbu a na ọbọ  .

. [5]N'afọ 1972, ọ sonyeere ụlọ ọrụ na-ahụ maka mba ofesi na dị ka onye na-ahụ maka ihe gbasara mgbaàmà.  [1] Nke mbụ o biputere bụ Nigerian High Commission na London dị ka onye isi ịzọ ụkwụ ma mechaa bụrụ onye isi oche azụ Sonyere.  N'ịgbaso mbọ ndị ọzọ ndị Naijiria mere n'afọ 1976, e chiri Kingibe n'isi ụlọ ọrụ ndị agha alụ ọgụ elu (SMHQ) dị ka onye isi odee ndọrọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-eje ozi n'okpuru ndị agha agha General Shehu Yar  'Adua site na 1976 ruo 1979, bụ ebe o nwere aka na nhazi nke ndị agha.  mbufe mmemme ike: ihe okike na oke mba, ike ime obodo na kọmitii na-edepụta pụtara iwu nke mba Naijiria nke abụọ

>O jere ozi n'otu oge dị ka onye isi ike ndị na Office nke President n'etiti 1976 na 1981, na-eje ozi ma General Olusegun Obasanjo na President Shehu Shagari .  Na 1981, mgbe ọ dị afọ 36, a mgbaàmà ya onye anya Nigeria na Gris na Saịprọs na-eje ozi site na 1981 ruo 1984;  ma bụrụ onye akụkụ anya Nigeria na Pakistan.  [1] N'afọ 1986, Oga ndị agha bụ General Ibrahim Babangida Kingibe ka ọ bụrụ ike na-adịgide adịgide nke ọrụ iche, na-ahụ maka ọrụ nchekwa na-isi;  na ndị ya na ndị isi ala ndị agha .  [2] O mechara bụrụ onye ọkụ nke azụ site na 1988 ruo 1989.

ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

Kingibe batara na ndị aghandọrọ pati n'ịwulite ihe mba Naijiria nke atọ.  N'afọ 1988, e mere ya ka ọ bụrụ onye isi nhazi otu ndị PFN nke ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị ka Atiku Abubakar, Bola Tinubu, Abdullahi Aliyu Sumaila na Rabiu Kwankwaso, bụ nke Shehu Musa Yar'Adua na-edu mgbe ahụ.  [1] N'ihu mechara sonye na Social Democratic Party (SDP) na 1989.

N'oge a na-eme ntuliaka maka ọkwa ndị isi obodo na pati ahụ, otu pati People's Front nke SDP kwadoro Kingibe dịka onyeisioche pati ahụ, ebe ọ gara n'ihu wee nweta ya. Dị ka onyeisi oche pati, Kingibe so na nhazi nke otu gọvanọ na primaries nke onye isi ala na 1991 na 1992 n'otu n'otu. Ka e mechara kagbuo ntuli aka onye isi ala n'afọ 1992 nke Shehu Yar'Adua pụtara dịka onye ndoro-ndoro ochichi, Kingibe tinyere onwe ya dịka onye ga-azọ ọkwa onyeisiala.

1993 ntuli aka onye isi ala[dezie | dezie ebe o si]

N'iji Oga oche ya na pati ahụ, Kingibe kewapụrụ na otu Shehu Yar'Adua duru ndị People's Front, jiri ọgụ ya na ndị iro SDP na ndị isi otu pati steeti wulite lentala ya.  Nsonaazụ ka e mechara votu mbụ nke Louise mere na Jos bụ: Moshood Abiola nwere vootu 3,617, Kingibe ikike vootu 3,255 na Atiku Abubakar nwere vootu 2,066.  [1] N'ịbịa nke abụọ, Kingibe tụlere isonyere Atiku Abubakar ijikọ vootu 5,231 iji maa Abiola aka.  Otú ọ dị, mgbe Shehu Yar'Adua kpasuru ya iwe, iwe Atiku Abubakar ka ọ si onwe ya na-akpọ ahụ, ebe Abiola kwere nkwa ime ya onye ga-eso ya.  [1] Enweghị ike isonyere Atiku Abubakar, ndị ndụ SDP mechara rụgide Abiola ka ọ họrọ Kinigbe ka ọ bụrụ osote onye isi ala ya, tiketi Muslim-Muslim bụ nke e chere na mbụ na ọ bụ ihe na-emebi emebi na mbụ aka.  ahụ

Nsonaazụ ọ bụ ebe ahụ na National Electoral Commission ekwuputaghị ya n'ihu ọha - so duo nke Moshood Abiola na Babagana Kingibe nke Social Democratic Party (SDP) meri Bashir Tofa na Slyvester Ugoh nke National Republican Convention (NRC) site na ihe ụgwọ nde 2.3 na  mmalite aka na mbụ aka.  1993 aka onye isi ala .  Onye isi ala ndị agha bụ General Ibrahim Babangida kagburu ntọala ahụ, n'ihi ozizi ezi nhoputa ndi ochichi.  [1] Nbibi a butere iwe na ọgba aghara ndọrọ ndọrọ n'ebe Abiola siri na South West, nke butere arụkwaghịm nke General Babangida na mpụta obere oge mba nke na-adịghị ike nke Ernest Shonekan na-edu.  Dị ka Oga oche oge, Shonekan buru ụzọ pụta Abiola ka ọ bụrụ osote onye isi ala, bụ onye akwụkwọ ikike nke oge ahụ, ahụ dịgidere na njedebe nke General Sani Abacha.

. [6]Kamar June 12, Kingibe jere ozi n'arịa ndị agha na ndị na-eso.  N'afọ 1993, Kingibe sonyeere ndị agha nke General Sani Abacha na-eje ozi dị ka: Minister of Foreign Affairs from 1993 to 1995, Minister of Internal Affairs from 1995 to 1997, and Minister of Power and Steel from 1997 to 1998.  [1] [2] Ka Abacha nwụsịrị, onye nọchiri ya bụ General Abdulsalami Abubakar gbasasia ụlọ ọrụ ọrụ na Kingibe, n'Ịga ịga postgraduate na ụlọ akwụkwọ Graduate Institute of International and Development Studies na Geneva, tupu ọ hapụ akwụkwọ ya n'aka.  'nwere diplomatic

[7].Kingibe jere ozi site na Ọktoba 2002 ruo Septemba 2006 dị ka onye anya ndọrọ iche nke African Union na Sudan na mechaa bụrụ onye anya eseiche nke onye isi oche nke African Union Commission na onye isi nke African Union Mission na Sudan (AMIS)  .  [1] Na September 2006, Kingibe la french na Naijiria wee sonye na Peoples Democratic Party tupu mmalite aka onye isi ala 2007, [2] nke Umaru Yar'Adua meri, ndị mmadụ na-akpa na Kingibe chere echiche ịzọ ọkwa ọkwa, tupu ya emechaa banye.  na Yar'Adua umu

. [8] [9]Na June 2007, a họpụtara ya odeakwụkwọ nke Gọọmenti Federation.[1]  Na Septemba 2008, [2] na mmalite nke ọrịa Yar'Adua na-esote na ụlọ ọgwụ mbụ na Saudi Arabia, a chụpụrụ Kingibe n'atụghị egwu n'ọfịs maka ebubo ebubo na ya na General Abdullahi Mohammed kpara nkata ịchụpụ Yar'Adua n'ọchịchị n'ihi adịghị ike ya.  3]  Ka e wepụrụ ya n'ọkwa ọchịchị, Kingibe nọgidere na-adịchaghị mma ma mesịa kwuo na onyeisiala Goodluck Jonathan enweghị ike ịkwụsị ọgbaghara na North-East.

. [10] [11]Ka Muhammadu Buhari meri na mbụ onye isi ala n'afọ 2015, [1] Kingibe mgbaàmà onye so na kọmitii nraranye nke Buhari.  [2] ahụ, [3] ọ gara n'ihu na-ama nke ọma n'ụdị Abba Kyari dị ka onye dị ike n'azụ onye na-eme egwu [4] - na-akpụzi ndị isi ụmụaka na nna mba  ofesi.  [5] N'nanọ Febụwarị afọ 2018, Kingibe gọnarị nri maka mbụka onye isi ala nke afọ 2019 .  [6] [7] Na June 2018, Onye isi ala Muhammadu Buhari akụkọ June 12 dị ka ụbọchị ndị kwuo uche ya ma na-enye Kingibe dị ka mba nke abụọ àmà elu nke Grand Commander of the Order of the Niger .  [8] Na Mee 31, 2021, [9] Onye isi ala Muhammadu Buhari Kingibe ka ọ bụrụ onye akụkụ anyaiche na Chad na mpaghara ɔdɔ Chad.

Obodo Ịchọ mma Onye ngosi Ihe ndetu
Nigeria Grand Commander of the Order of the Niger (GCON);</img> President Muhammadu Buhari Nke abụọ kacha elu mba nsọpụrụ na Nigeria.
Obodo Ịchọ mma Onye ngosi Ihe ndetu
Cameroon Onye ọrụ nke Order of Valor (OV); [4]</img> Onye isi ala Paul Biya nsọpụrụ mba na Cameroon. Enyere ya maka nnukwu ọrụ na steeti.
  • Minister of Foreign Affairs (Nigeria)

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Uwechue (1991). Africa Who's who (in en). Africa Journal Limited. ISBN 978-0-903274-17-3. 
  2. Kingibe, a burnt out grass (en-US). Vanguard News (2018-11-19). Retrieved on 2020-07-06.
  3. Baba Gana Kingibe @ 70 (en-US). Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics (2015-06-24). Retrieved on 2020-09-05.
  4. 4.0 4.1 Babah (2017-02-28). KINGIBE, Baba Gana (en-US). Biographical Legacy and Research Foundation. Retrieved on 2020-08-10.
  5. African Concord (1990).
  6. Baba Gana Kingibe @ 70 (en-US). Vanguard News (2015-07-07). Retrieved on 2020-04-21.
  7. The Return of Baba Gana Kingibe. www.gamji.com. Retrieved on 2020-04-30.
  8. Boko Haram: Borno, Yobe elders allege complicity of security agencies in terror attacks | Premium Times Nigeria (en-GB) (2014-04-01). Retrieved on 2020-08-04.
  9. Again, Helicopter Sighted Dropping Arms, Food, Medicine For Boko Haram Fighters (en-US). NEWS RANGERS (2020-02-29). Retrieved on 2020-08-04.
  10. OSGF - PRESIDENT BUHARI APPOINTS AMB. BABAGANA KINGIBE AS SPECIAL ENVOY. Archived from the original on 2022-06-25. Retrieved on 2023-10-02.
  11. CHAD/NIGERIA : Buhari and Kingibe pursue their top-secret mediation efforts in N'Djamena - 03/12/2021 (en). Africa Intelligence (2021-12-03). Retrieved on 2022-04-11.