Bisi Alimi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Bisi Alimi
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria, Obodoézè Nà Ofú Dezie
aha ezinụlọ yaAlimi Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya17 Jenụwarị 1975 Dezie
Ebe ọmụmụLagos Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye na-akwado ikike LGTI, HIV/AIDS activist Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum nke Lagos, Eko Boys High School, Birkbeck, University of London Dezie
Ebe obibiLondon Dezie
Ọmụma Mmekọahụgay Dezie
nnọchiaha nkeonweL485 Dezie
Bisi Alimi
Alimi at the Salzburg Global Seminar
Born
Ademola Iyandade Ojo Kazeem Alimi

(1975-01-17) 17 Jenụwarị 1975 (age 49)
EducationUniversity of Lagos Birkbeck, University of London
Known forFirst Nigerian to openly declare his sexuality on national television

Bisi Alimi (amụrụ Ademola Iyandade Ojo Kazeem Alimi  [1] na 1975) bụ onye na -akwado ndị mmekọ nwoke na nwanyị nke Nigeria, onye na -ekwu okwu n'ihu ọha, na onye na -ede blọgụ na -arụ ọrụ iji nyere ndị otu LGBT aka ọtụtụ afọ. Alimi ghọrọ onye ama ama na Naịjirịa mgbe ọ bụ onye Naịjirịa izizi kwupụtara ebumnuche mmekọahụ ya na TV.

Ndụ mbido[dezie | dezie ebe o si]

Amụrụ Alimi na mpaghara Mushin nke Lagos na Raski Ipadeola Balogun Alimi (onye uwe ojii Nigeria) na Idiatu Alake Alimi (onye ode akwụkwọ mahadum). Alimi toro na Lagos wee gaa ụlọ akwụkwọ praịmarị na nke sekọndrị. Ọ bụ nwa nke atọ n'ime ụmụaka ise nne ya mụrụ, yana nke isii n'ime ụmụaka iri nna nna ya mụrụ. Ka oge na -aga, ọ gbanwere aha ya ka ọ bụrụ Adebisi Alimi.

Mmụta[dezie | dezie ebe o si]

Bisi gụchara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Eko Boys dị na Lagos n'afọ 1993. O duuru egwu ọdịnala ụlọ akwụkwọ ya n'ọtụtụ nturu ugo na nsọpụrụ, ma n'ụlọ akwụkwọ praịmarị na nke sekọndrị. N'ime afọ agụmakwụkwọ ya, ọ bụ onye otu ọha na -ede akwụkwọ na arụmụka na ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya na Prefect Social (onye na -ahụ maka ịhazi ihe omume ọha). Na mgbakwunye, na 1993, a nabatara ya na Ogun State Polytechnic, ebe ọ ga -emecha mụọ Creative Arts, na onye isi na Theater, na Mahadum Lagos. Ndị mgbasa ozi batara na mgbasa ozi mmekọahụ ya mgbe ọ na -agụ akwụkwọ mahadum, mgbe ndụ Campus, akwụkwọ akụkọ mahadum ahụ pụtara ya dị ka nwoke nwere mmasị nwoke. Bisi enweela oke ịkpa oke na kampos tupu mpụta akwụkwọ akụkọ ahụ, gụnyere ihu kọmitii ịdọ aka na ntị dabere n'ọkwa mmekọ nwoke na nwoke ya. [2] Agbanyeghị na ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ fọrọ nke nta ka agọnarị asambodo ya n'ihi na e lere omume ya anya dị ka ihe na -agụghị akwụkwọ na mahadum.

Na 2011, o nwetara akara ugo mmụta nna ya ukwu na Global Governance and Public Policy na Mahadum London nke Birkbeck College.

E nyere ya ohere agụmakwụkwọ John Stopford na 2019 iji chụsoo Masters na Executive Coaching na Meyler Campbell Coaching School. [3]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Tupu ọpụpụ onwe ya n'ihu ọha, Alimi malitere ọrụ nkwado ya na Naịjirịa na ngwụsị 1990, mgbe ọtụtụ ndị enyi ya nwụrụ site na HIV/AIDS. Ka afọ abụọ nke ọrụ mkpokọta obodo (gụnyere nkesa condom na mmụta nchekwa nwoke na nwanyị) na Naịjirịa maka ụmụ nwoke na ụmụ nwoke nwere mmekọ nwoke na nwoke ndị ọzọ (MSM), ọ sonyeere Alliance Rights Nigeria (ARN) na 2002 dị ka onye nhazi mmemme, mmepe na inye HIV/AIDS na ọrụ ahụike mmekọahụ na nkwado. Dị ka onye na -ahụ maka mmemme ARN, ọ nyere aka n'ịkwalite usoro mgbochi mgbochi nje HIV nke Nigeria MSM na 2004. Na 2004, ọ nwetara ọzụzụ site n'aka International AIDS Alliance dị ka onye nrụpụta ọrụ HIV, onye nchịkọta obodo, na onye na -enye nlekọta, nkwado na ọgwụgwọ. Ọ rụkọtara ọrụ The Independent Project (ka emechara, The Initiative for Equal Rights) na 2005 wee jee ozi dị ka onye isi nchịkwa ya.[4]

N'ịgbaso iyi egwu ndụ ya, a manyere ya ịgbapụ Naịjirịa na Eprel 11, 2007. E nyere ya mgbaba na United Kingdom na 2008, ọ bikwa ebe ahụ kemgbe. Na Disemba 8, 2014, e nyere ya ikike ịbụ nwa amaala Britain. Alimi rụrụ ọrụ dị ka onye na-ahụ maka ọrụ MSM nke Africa na Naz Project London site na 2007 ruo 2011. Alimi bụ onye isi ugbu a nke Bisi Alimi Foundation, yana onye nchoputa na onye ntụzi nke nrutu egwurugwu Rainbow na onye nchoputa The Kaleidoscope Trust, ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ntụzi maka Afrịka site na 2012 ruo 2013. Ọ kuziri nkuzi na Freie Universität Berlin na Mahadum Humboldt nke Berlin.

New Dawn na Funmi[dezie | dezie ebe o si]

Bisi Amini na WorldPride Madrid

Alimi ghọrọ onye ama ama na 2004 mgbe ọ ghọrọ nwoke mbụ na -edina ụdị onwe na Naịjirịa pụtara na telivishọn mba Nigeria dị ka ọbịa na ihe ngosi Funmi Iyanda nke New Dawn na Funmi, ihe ngosi na NTA. Achọpụtara Bisi na ọ nwere nje HIV n'otu afọ ahụ, na ihe nkiri ahụ, Alimi gosipụtara mmekọahụ ya dị ka nwoke idina ụdị onwe ma rịọ ka ọha na eze nabata ya. Mkpebi ya ịpụta dị ka nwoke nwere mmasị nwoke dọtara mmasị na egwu ọnwụ. N'ihi nke a, ezinụlọ ya na ọtụtụ ndị enyi ya gọnahụrụ Alimi, gụnyere ụfọdụ ndị mmekọ nwoke na nwoke, wee chụpụ ya n'ụlọ ya. Na mgbakwunye, a kagbuola ụdị ndụ New Dawn. Iji zere 'ịkpasu iwe ọha,' ndị na-emepụta NTA na-enyocha ndị ọbịa n'ọdịnihu n'ụdị nke edere na mbụ. [5] [6]

Bisi Alimi na nnọkọ WorldPride Madrid

Alimi gara ogbako nke anọ maka HIV/AIDS na Abuja na mbido 2004, ebe o kwupụtara nchegbu HIV n'etiti ụmụ nwoke na -edina ụdị onwe nke Nigeria. Ọ gara n'ihu bụrụ onye na -akwado ikike mmekọ nwoke na nwoke nke Naịjirịa, na -ahazi ọtụtụ ngagharị iwe udo na mkparịta ụka mmekọrịta iji rịọ ka anabata ndị mmekọ nwoke na nwoke na Naịjirịa. Alimi na otu ndị enyi tọrọ ntọala The Independent Project for Equal Rights-Nigeria na Julaị 2005. Ruo Eprel 2007, ọ bụ onye isi nchịkwa otu a, ebe ọ sụrụ ụzọ ọtụtụ atụmatụ LGBT Youth Group nke Nigeria. Ọ rụkwara ọrụ dịka onye isi otu mmemme Alliance Rights Programme ndị ntorobịa Naịjirịa. N'ajụjụ ọnụ a gbara ya na telivishọn mba n'afọ 2004 rụrụ ọrụ maka atụmatụ "Mmegide Mmekọahụ Mmekọahụ" nke 2006, nke ewepụtara n'ihu ndị omebe iwu na Mgbakọ Mba Naijiria. [7] N'agbata afọ 2006 na afọ 2011, e bugara ụlọ omebe iwu ụlọ omebe iwu ugboro atọ akwụkwọ mkpesa maka iwu a na-emegide "Mmekọahụ Mmekọahụ".

Alimi, onye bi na London ugbu a, gara n'ihu na -akwado maka ikike mmekọ nwoke na nwoke n'ime obodo ndị Africa na -akwaga mba ọzọ. [8] Ọ rụburu ọrụ maka otu dịka Naz Project London, Michael Bell Research na Consultancy, na HIV i-Base na United Kingdom. Ya na AHPN arụkọkwala ọrụ, a họpụtakwara ya ka ọ bụrụ onye nnọchi anya ndị ntorobịa IAS maka Mexico na 2008, yana onye otu ndị nyocha AmfAR maka enyemaka mba ụwa maka atụmatụ MSM AIDS nke Afrịka na 2009 na 2011, n'otu n'otu.

Ewezuga ịkwado ikike inwe mmekọahụ, Alimi ahazila ngagharị iwe megide iwu UK nke nwere ike ịkpalite ajọ mbunobi agbụrụ. [9]

Nrite[dezie | dezie ebe o si]

Alimi anatala ma họpụta ya maka ọtụtụ nrite. Akpọkwara ya aha na '' Independent on Sunday '' Pink List nke ndị LGBT kacha nwee mmetụta na United Kingdom na 2011, 2012, na 2013, na -agbago na nọmba 90 na 2012.

Ọ bụ onye nke atọ na ndepụta nke otu narị ndị ekweghị na-ekweghị na Chineke na-ekweghị na Chineke na ndị na-eche echiche n'efu na United Kingdom na Northern Ireland.

Akpọrọ ya aha Ndepụta nsọpụrụ Gay UK LGBT 2014 na New Year's Day maka nnabata ọpụrụiche ọrụ ya maka 'Mmụta na LGBT Community,' a họpụtakwara ya maka nturu ugo Diversity Champion of the Year Award nke "Out In The City". . Akpọpụtala ihe nrite 'The Out In The City' 'UK LGBT Oscar.'

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Bobrisky
  • Denrele Edun
  • Yinka Jegede-Ekpe
  • Uche Maduagwu

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

 

  1. Comment: Let's do the black talk – HIV and black gay men in Europe. pinknews.co.uk (28 November 2011). Archived from the original on 12 February 2012. Retrieved on 7 February 2012.
  2. The Way I am. nigerianbestforum.com. Archived from the original on 2011-10-08. Retrieved on 2010-11-26.
  3. admin (17 November 2017). John Stopford Scholarship. Meyler Campbell. Retrieved on 5 May 2020.
  4. Clifford. Bisi Alimi Biography, Age, Early Life, Family, Education, Career, Net Worth And More. Information Guide Africa. Archived from the original on 2019-10-31. Retrieved on 2019-10-31.
  5. Right to life and live. Retrieved on 2021-09-19.
  6. Persecuted for being gay. theguardian.com (13 September 2011). Archived from the original on 25 May 2016. Retrieved on 14 December 2016.
  7. Oh My Godot (10 August 2010). Gay Nigerian activist Bisi Alimi shares his compelling story. sdgln.com. Archived from the original on 12 February 2012. Retrieved on 7 February 2012.
  8. Scott Roberts. Bisi Alimi. gaydarradio.com. Archived from the original on 2 February 2012. Retrieved on 31 July 2016.
  9. Gadd. "HIV positive immigrant convinces Ukip supporters NOT to vote for Nigel Farage", Mirror.co.uk, 5 May 2015. Retrieved on 19 July 2015.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]