Jump to content

Breyten Breytenbach

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Breyten Breytenbach
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịSouth Africa, France Dezie
aha n'asụsụ obodoBreyten Breytenbach Dezie
Aha enyereBreyten Dezie
aha ezinụlọ yaBreytenbach Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya16 Septemba 1939 Dezie
Ebe ọmụmụBonnievale Dezie
Asụsụ obodoAfrikaans language Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaAfrikaans language, Bekee Dezie
Asụsụ ọ na-edeAfrikaans language Dezie
Ọrụ ọ na-arụodee uri, Odee akwụkwọ, onye ese, essayist, lithographer Dezie
onye were ọrụUniversity of Cape Town Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Cape Town, Michaelis School of Fine Art Dezie
Flọruit2019 Dezie
oge ọrụ ya (mmalite)1959 Dezie
Oge ọrụ ya (njedebe)2010 Dezie
IjeSestigers Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie

Breyten / ( / ˈbreɪtɛ n​​ ˈ bʌ x / ; amuru 16 Septemba 1939) bu onye odee South Africa, onye na-ede uri, na onye na-ese ihe bu onye amara ama ama n’uwa dum dika onye na-ede uri di iche na onye nkatọ South Africa n’okpuru apartheid, na dika onye mkpọrọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke gọọmentị South Africa nke National Party na-edu. Ndị na-asụ Afrịka na-ewere Breytenbach ugbu a dị ka onye na-ede uri ha na ọ bụ otu n'ime ndị na-ede uri dị ndụ na akwụkwọ Afrikaans . O nwekwara ikike ịbụ nwa amaala France.

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Breyten Breytenbach na Bonnievale, ihe dịka 180 kilomita site na Cape Town na 100 kilomita site na nsọtụ ndịda Africa na Cape Agulhas . Ọmụmụ ihe mbụ ya bụ na Hoërskool Hugenote ma mesịa mụọ nkà nka na Michaelis School of Fine Art na Mahadum Cape Town . Ọ bụ nwanne Jan Breytenbach, onye na-arụkọ ọrụ nke 1st Reconnaissance Commando nke South Africa Special Forces megide onye ọ na-ejide echiche ndọrọ ndọrọ ọchịchị siri ike, na mbubreyo Cloete Breytenbach, onye mgbasa ozi agha na-ebipụta n'ọtụtụ ebe.

Nkwenye ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya megide National Party na-achị achị na amụma ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ịkpa ókè agbụrụ manyere ya ịhapụ South Africa gaa Paris, France, na mmalite 1960, ebe ọ lụrụ nwanyị France nke sitere na Vietnamese, Yolande, n'ihi nke a ọ lụrụ. e kweghị ka ọ lọghachi. Iwu nke mmachibido ịlụ di na nwunye mgbe ahụ nke 1949 na iwu omume rụrụ arụ (1950) mere ka ọ bụrụ mmebi iwu maka mmadụ iso onye agbụrụ dị iche nwee mmekọahụ. [1] Ọ bụ nna nke onye nta akụkọ France bụ Daphnee Breytenbach .

Mkpọrọ[dezie | dezie ebe o si]

Na njem iwu na-akwadoghị na South Africa na 1975, e jidere ya ma tụọ ya mkpọrọ afọ itoolu maka ịgba ọchịchị mgba okpuru . Ọrụ ya Ezi nkwupụta nke onye na-eyi ọha egwu Albino na-akọwa akụkụ nke mkpọrọ ya. Dị ka André Brink si kwuo, a kpọghachiri Breytenbach na June 1977 maka ebubo ọhụrụ na nke dị egwu na, n'etiti ihe ndị ọzọ, o mere atụmatụ agha ụgbọ mmiri nke ndị agha mmiri Soviet na ụlọ mkpọrọ dị na Robben Island site na nkwekọrịta " Okhela Organisation." N'ikpeazụ, ọkàikpe ahụ mara ya ikpe naanị na o bupụrụ akwụkwọ ozi na abụ n'ụlọ nga nke a tara ya nra $50. [2]

N'oge a tụrụ ya mkpọrọ, Breytenbach dere uri "Ballade van ontroue bemindes" (" Ballade nke ndị hụrụ na-ekwesịghị ntụkwasị obi"). Site n'ike mmụọ nsọ nke François Villon 's " Ballade des Dames du Temps Jadis ", Breytenbach tụnyere ndị na-emegide Africaner Peter Blum, Ingrid Jonker, na onwe ya nye ndị hụrụ n'anya na-ekwesịghị ntụkwasị obi, bụ ndị raara onwe ha nye abụ Afrikaans site na ịhapụ ya. [3]

A tọhapụrụ na 1982 n'ihi ngagharị iwe mba ụwa, Breytenbach laghachiri na Paris wee nweta ikike ịbụ nwa amaala France.

Mgbe ntuli aka n'efu kwaturu National Party na-achị wee kwụsị ịkpa ókè agbụrụ na 1994, Breytenbach ghọrọ onye prọfesọ ọbịa na Mahadum Cape Town na Ụlọ Akwụkwọ Gụsịrị Akwụkwọ nke Humanities na Jenụwarị 2000 [4] ma sorokwa na Gorée Institute na Dakar ( Senegal ). na ya na Mahadum New York, ebe ọ na-akụzi na mmemme ịde ihe okike nke gụsịrị akwụkwọ.

Na-arụ ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ Breytenbach gụnyere ọtụtụ akwụkwọ akụkọ, uri na edemede, ọtụtụ n'ime ha dị na Afrikaans . Ọtụtụ n’ime ha ka e si n’Afrịka sụgharịa gaa n’asụsụ Bekee, e nwekwara ọtụtụ n’ime ha n’asụsụ Bekee. A makwaara ya maka ọrụ eserese ya. E gosipụtara ihe ngosi nke eserese ya na mbipụta ya n'obodo ndị dị gburugburu ụwa, gụnyere Johannesburg, Cape Town, Hong Kong, Amsterdam, Stockholm, Paris, Brussels, Edinburgh na New York City . [5]

Ihe nrite[dezie | dezie ebe o si]

  • Onye nwetara onyinye nke Zbigniew Herbert International Literary Award 2017 [6]
  • Akwụkwọ nrite nke Ansfield-Wolf
  • Allen Paton Award maka akwụkwọ edemede
  • Mahmoud Darwish Award maka imepụta ihe

Na omenala ewu ewu[dezie | dezie ebe o si]

Breytenbach bụ naanị ihe a kpọtụrụ aha na egwu Apartheid-era Spitting Image song " Ahụtụbeghị m ọmarịcha South Africa ". [7]

Ndị egwu egwu Basque Berri Txarrak nyefere ya abụ "Breyten" na album 2005 ha Jaio. Musika. Hil . [8]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

 

  • Sestigers
  • Zbigniew Herbert International Literary Award

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Breyten Breytenbach. South African History Online. Retrieved on 30 July 2014.
  2. André Brink (1985). "Introduction", A Season in Paradise. London: Faber and Faber. ISBN 0-571-13491-2. 
  3. Louise Viljoen (2012), Ingrid Jonker: Poet under Apartheid, page 136.
  4. Breyten Breytenbach. Stellenbosch Writers. Retrieved on 30 July 2014.
  5. Author Focus. Human & Rousseau. Archived from the original on 7 July 2014. Retrieved on 30 July 2014.
  6. Laureate of the Zbigniew Herbert Literary Award 2017. Archived from the original on 1 December 2017. Retrieved on 13 November 2018.
  7. "(I've Never Met) A Nice South African - a Song by Spitting Image", h2g2, 29 March 2005. Retrieved 30 March 2024.
  8. Breyten. Berri Txarrak (2021-03-23). Retrieved on 2023-03-08.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]