Charles A. Adeogun-Phillips

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Charles A. Adeogun-Phillips
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereCharles Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya6 Maachị 1966 Dezie
Asụsụ obodoAsụ̀sụ̀ Ìgbò Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụ̀sụ̀ Ìgbò, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ọka iwu Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Warwick, School of Oriental and African Studies, University of London, CMS Grammar School, Lagos Dezie

. [1]Charles Ayodeji Adeogun-Phillips ( Iye 6 Maachị 1966 na London, England) bụ onye bụbu onye ikpe gbasara mpụ na mpụ agha nke United Nations, onye ọka iwu mba ụwa na onye Charles Anthony (Ndị ọka iwu) LLP.

ndabere[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụ nwa Prọfesọ Anthony Adeyemi Adeogun, onye bụ Prọfesọ Emeritus nke Iwu azụmahịa na ụlọ ọrụ na osote onye isi oche, Mahadum Lagos, na ngwaahịa n'iwu ọrụ mba ụwa.  [1] Nne ya, Margaret Amba Ayinke Adeogun (née Williams), bụ ike na midwife lagoro ezumike nka.

. [2]Ọ bụ nwa nwa Phillip Bamgbose na Theresa Fatola Adeogun nke Ajale Compound Igbajo, Osun State, Federal Republic of Nigeria, na Henry Isaac Kobina-Badu Williams, nke Cape Coast, Republic of Ghana na Joanna Olasumbo Williams nke Itesi, Abeokuta, Ogun Steeti,  Federal Republic of Nigeria .  Aha ya "Ayodeji" sere "Ahụrị m okpukpu abụọ" na Yoruba .

. Ọ akwụkwọ akwụkwọ na CMS Grammar School, Lagos, ụlọ akwụkwọ ndekọ mbụ nke Nigeria (nke ntọala ntọala na 1859) na n'ibu akwụkwọ ụlọ akwụkwọ Britain a ma ama, Repton (nke ntọala ntọala na 1557).  Ọ akwụkwọ iwu na Mahadum Warwick ebe ọ mmụta akwụkwọ na 1989 na na School of Oriental and African Studies (SOAS), Mahadum London, bụ ebe ọ ikike nzere masters na iwu na 1994. A nabatara dị ka Barrister na onye ọka iwu nke ndị nwe ikpe ikpe.  Kasị Elu nke Nigeria na 1992 na na 1996, dịka onye ọka iwu nke Ndịikpe Kasị Elu nke England na Wales.  N'afọ 2019, Alma Mata ya, Mahadum Warwick, gosiri ya ka ọ gwa ụmụ akwụkwọ akwụkwọ akwụkwọ n'afọ ahụ.

Charles sonyeere Office of the Prosecutor (OTP) na United Nations International Criminal Tribunal maka Rwanda (UN-ICTR) dị ka onye akwụkwọ gbasara iwu, site na omume dị ka onye ọka iwu na United Kingdom, ebe onye isi ọka ikpe nke UN n nyocha.  'oge ahụ.  -ICTY/UN-ICTR, Ọkaikpe Louise Arbor (Onyeikpe nke Onyeikpe Kasị Elu nke Canada na emesịa UN High Commissioner for Human Rights) na Jenụwarị 1998

. [3]Na Ma ọchịchị 2001, mgbe ọ dị afọ 35, onye ọka ikpe nke UN-ICTY/UN-ICTR n'oge ahụ, bụ Ms. Carla Del Ponte (onye bụbu Attorney-General nke Switzerland), nchọpụta ya dị ka onye ọka iwu ukwu  na onye ndu ọkpa iwu maka onye ọkpa iwu.  otu osisi Kibuye na Kigali-ime obodo na OTP.  Iwu ya bụ iduru otu ndị ọka iwu mpụ na ndịyọ na-ekpechite ọnụ ndị mmadụ bụ ndị buru oke ọrụ maka ogbugbu ndị dị na mpaghara Kibuye, Bisesero na Bugesera - ebe ndị Tutsi siri ike [1] [2] n'oge mgbukpọ.  tupu 1994 Rwandan.  Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye isi mgbaka iche na UN-ICTR n'etiti 2008 na 2009, ebe onye ọka ikpe nke UN-ICTR n'oge ahụ àmà ya, Justice Hassan B. Jallow (Chief Justice nke Gambia).

N'ime ihe karịrị afọ iri, n'etiti 2000 na 2010, Charles gara nke ọma duru otu ìgwè nke ndị ọkàiwu mba ụwa na ndị nyocha na nhazi 12 dị mgbagwoju anya na mpụ mgbukpọ na mpụ agha n'ihu UN-ICTR, na-eme ka ọ bụrụ otu n'ime ndị ọka iwu igbuchapụ agbụrụ kacha nwee ahụmahụ na nke ọma. akụkọ ihe mere eme. [4] [3]

Site na ikpe mpụ agha nke Nuremberg na Tokyo na 1940 na-eje ozi dị ka naanị ihe mbụ, ọrụ Charles dị ka ọka onye iwu na-edu ndú, na-alụ ogụ maka ikpe ziri ezi n'aha ihe 800,000 ndị mpụ.  njọ njọ nke ihe a mmadụ maara, debere ya n'ihu nke ọtụtụ ndị na-asụ ụzọ.  asụsụ na ngalaba nke iwu ndị na mpụ nke mba ụwa, na-agbakọta n' akwụkwọ ndị na-eso ụzọ nke “Who's Who in Public International Law” na 2007 yana na Akwụkwọ Afọ Mba Nile na Ndị Onye Na-ahụ na 2011  .

Ikpe ikpe mgbukpọ ọnụ nke ọ dugara n'etiti 2001 na 2002 [1] [2] [3] nke Dr. Gerard Ntakirutimana na nna ya, pastọ Elizaphan Ntakirutimana [4] [5] - onye isi nke Seventh Day Adventist Church nke e  bufere gaa n' ewepụikpe UN sitere na United States - bụ isiokwu nke akwụkwọ onye America bụ Philip Gourevitch dere, nke isiokwu ya bụ anyị ike ịgwa gị na Echi ga-egbu anyị na akara anyị .

[5] [6]Ọ durukwa ikpe nke onye n'ike n'ike n'ike Mikaeli Muhimana, [1] ebubo ebubo ime ihe ike mmekọahụ na obi ndị ekere ụmụ ekere, n'etiti 2004 na 2005. Okwu Muhimana mere ka o doo anya ma wulite ikike.  nke ụlọ ikpe ndị omempụ mba ụwa na ihe ndị isi iwu na mkpa nke mpụ idina mmadụ n'ike n'ihe gbasara nnukwu ọnụ na mpụ zuru ụwa ọnụ.

N'agbata 2006 na 2007, Charles duuru ikpe ikpe ahụ dị elu nke Francois Karera, [1] [2] onye bụbu Gọvanọ Kigali-ime obodo boro ebubo iduzi na isonye na ogbugbu nke ndị gbara ọsọ ndụ 5,000 ( puku ise) Tutsi gba ụgbọ mmiri.  na ebe ahụ.  ọyọka njọ Ntarama na 15 ika 1994 na n'ime ndị na-eso Tutsi 50,000 ( puku iri ise) ọzọ mpaghara Nyamata ka nke ahụ ofufe.  Ụka Ntarama [3] na ebe ogbugbu Nyamata abụrụla ebe n'ime ebe ebe ogbugbu isii na Rwanda.

N'ịbụ onye duziri iri ụka dị anya anya na Vincent Rutaganira, [1] Paul Bisengimana [2] na Juvenal Rugambarara [3] ikpe n'etiti 2004 na 2007 nke butere nkeji ikpe mara oke iwu mba ụwa, Adeogun-Phillips bụ bụ  otu n'ime ole na ole.  ndị ọka iwu mba ụwa n'ụwa ndị aka na ike na omume nke mmepụta ụka ikpe ikpe n'ihe gbasara mpụ mba ụwa buru ibu.

Charles durukwa otu ndị ọka iwu mba ofesi na ikpegharị Lt. Col Tharcisse Muvunyi, n'etiti 17 June na 2 October 2009, na ebubo nke ịkpali ọha na eze ozugbo ime mkpochapụ. Ọ durula ikpe mbụ n'okwu ikpe n'etiti 28 February 2005 na 23 June 2006 nke na-esochi onye ahụ a gbara akwụkwọ ikpe. [7] Otú ọ dị, na 29 Ọgọst 2008, Ụlọ Mkpegharị Mkpegharị weghaara ikpe niile e kpere n'ikpe megide onye a na-azara ọnụ ma nye iwu ka a maliteghachi ya na ebubo nke ịkpali ọha na eze kpọmkwem iji mee mgbukpọ. [8] Mkpegharị ikpe Muvunyi na 2009 bụ nke mbụ ụdị ya n'ihu ụlọ ikpe mpụ nke mba ụwa.

Nnwale mgbuchapụ ndị ọzọ ama ama nke mba ụwa ọ duru gụnyere nke onye bụbu osote gọvanọ, Dominique Ntawukulilyayo, na 2009 [9] [10] [11] na nke onye bụbu minista ego, Emmanuel Ndindabahizi n'etiti 2003 na 2004. [12] [13] ] [14] Ọ bụkwa onye ndụmọdụ gbasara ikpe na ikpe Ignace Bagilshema [15] na Alfred Musema n'etiti 1999 na 2000. [16] [17]

.Dị ka onye ọka iwu mba ụwa, Charles meri n'Ụdịnwa ụfọdụ ụfọdụ ndị ọka iwu na-ahụ ndị omekome kacha ewu ewu n'ụwa Ramsey Clarke --onye ọka iwu 66th Attorney-General nke United States (1967-69) [  1] na onye ọka iwu nye ndị na-ese okwu dị ka Slobodan Milošević., Radovan Karadžić na Saddam Hussein ;  Edward Medvene-- onye nọchitere anya Fred Goldman na omume obodo egwu OJ Simpson maka ogbugbu nke nwa ya nwoke, Ron Goldman ;  Onye ọka iwu French, François Roux;  na Steven Kay, QC, onye ọka iwu nke nchọpụta maka onye bụbu onye isi ala Serbia Slobodan Milošević

. Ụbọchị ya n'aha ndị lanarịrịnụ na ndị e gburu gburu nke Rwandan abụrụla isiokwu nke ọtụtụ akwụkwọ akwụkwọ Court of Remorse [1] nke Thierry Cruvellier (Wisconsin Press 2010);  Arịrịọ ikpe mara na iwu mpụ mba ofesi [2] nke Nancy Combs na pụta na-eduga ikpe ikpe mpụ nke mba ụwa [3] nke André Klip na Goran Sluiter (Intersentia 2005).  Ọ na-akọwa na akwụkwọ UN, Towards Reconciliation

Yana ndị ọzọ na-eduga mba iwu mpụ iwu, Charles nyere aka n'akwụkwọ: International Criminal Investigations: Law and Practice, [18] nke Eleven na Hague bipụtara na 2017. O bipụtakwala ọtụtụ akụkọ n'akụkụ iwu mpụ mba ụwa, ụgwọ ndị a na-ata ahụhụ na "ụkpụrụ mmekọ" na Rome Statute nke ICC. Akpọrọ ya òkù dị ka onye na-ekwu okwu ọbịa na ọtụtụ mmemme TV nke mba na mba yana n'ọtụtụ ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ a ma ama n'ụwa niile n'akụkụ dị iche iche nke nyocha na ịgba akwụkwọ maka mpụ mba ụwa, iwu mba ụwa, nrụrụ aka, ịchụpụ na / ma ọ bụ iweghachi ihe ndị zuru ohi, ụgwọ ndị e merụrụ na / ma ọ bụ nkwughachi. Ọ rụkwara ọrụ dịka onye nkuzi ọbịa na iwu gbasara ọdịmma mmadụ na mba ụwa na National Defence College, Nigeria na na Nigerian Institute of Advanced Legal Studies. [19] [20]

. [21]Na June 2010, na-agba ọsọ ọrụ UN ya a ma ama, Charles la omume na omume onwe wee guzobe Charles Anthony (Ndị ọka iwu) LLP, ụlọ ọrụ na-agafe agafe nke ndị na-ahụ maka iwu na Lagos na London, nwere ike  na iwu mpụ mba ụwa na iwu ndị ruuru mmadụ, eserese anya ọcha- mpụ olu, na ihe mgbake akụ mba ụwa.  [1] nabatara ya ugbu a ka onye ọrụ dị ka onye ndepụta ndepụta n'ihu ọtụtụ ụlọ ikpe mba ụwa na mpaghara International Criminal Court (ICC), [2] Special Tribunal for Lebanon (STL), [3] United  Nations Residual Mechanism for International Tribunals (UNMIT) na Ndị Ikpe Afrịka na-ahụ maka ikike mmadụ na ndị mmadụ na Tanzania (AfCHPR).  Nwa afọ 2018, ọ jerela ozi dị ka ụlọ ọrụ International Criminal Court Bar Association's focal point maka Naijiria.

N'afọ 2013, mgbe ọ na-anọchite anya onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Tanzania nke nkwuwa okwu, onye nwụrụ anwụ Rev Christopher Mtikila, n'okwu ikpe mara mma na nke mbụ megide United Republic of Tanzania n'ihu Ụlọikpe Na-ahụ Maka Ihe Ndị Ruuru Mmadụ na Africa, ọ gara nke ọma n'amachibido iwu iwu Tanzania megidere iwu. ndoro-ndoro ochichi nọọrọ onwe ya maka nhọpụta n'ọkwa ọchịchị dịka mmebi iwu nke African Charter on Human and People's Rights. Mtikila vs. Okwu ikpe Tanzania bụ ikpe mbụ nke ụlọ ikpe a kwuru gbasara uru ya kemgbe mmalite ya na 2004. [22] [23] Ọ bụkwa okwu ikpe mbụ nke Ụlọikpe ga-ekpebi maka onye na-arịọ arịrịọ na ikpe mbụ n'ihu Ụlọikpe gbasara nkwụghachi ụgwọ. [24]

Omume ndụmọdụ ya na iwu mpụ na mba ụwa gụnyere inye ndụmọdụ ọkachamara na ndị agha High Command na Nigeria gbasara nyocha mbụ nke ICC malitere n'ime mpụ megidere mmadụ na / ma ọ bụ mpụ agha e mere na ọnọdụ nke agha n'etiti " Boko Haram” na ndị nchekwa Naịjirịa. [21] Ọ na-adụkwa ndị ọchịchị Afrịka dị iche iche ndụmọdụ gbasara okwu ikpe ziri ezi gbasara mgbanwe ICC. [25]

He has acted on matters involving corruption, asset forfeiture, money laundering[26][27][28][29] and fraud (including tracing the proceeds of fraud), international recognition of anti-money laundering protocols and jurisdictional issues.

In 2016, Charles was appointed by the Attorney-General of the Federal Republic of Nigeria to lead the unprecedented corruption trials of senior judicial officers, including a serving Judge of the Supreme Court of Nigeria, the late Honourable Justice Sylvester Ngwuta, JSC.[30][31][32]

Since 2017, Charles has been retained by the Asset Management Corporation of Nigeria to investigate, trace and recover over 5 trillion Naira (14 billion US Dollars) currently owed to the Nigerian Government, following its acquisition in 2011, of non-performing loans from some of the country’s ailing commercial banks.[33][34]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Charles Anthony LLP – Meeting The Challenges Of A World In Constant Evolution.
  2. Ayodeji. Online Nigeria: Nigerian Names and meanings. Retrieved on 20 November 2014.
  3. 3.0 3.1 Fighting for justice after genocide in Rwanda (en-US). Lacuna Magazine (2018-04-23). Retrieved on 2021-05-17.
  4. CHARLES ADEOGUN-PHILLIPS. charlesadeogunphillips.academia.edu. Archived from the original on 2021-05-18. Retrieved on 2021-05-17.
  5. ICTR-95-1B | United Nations International Criminal Tribunal for Rwanda. unictr.irmct.org. Retrieved on 2021-05-17.
  6. ICD - Muhimana - Asser Institute. www.internationalcrimesdatabase.org. Retrieved on 2021-05-17.
  7. ICTR-00-55 | United Nations International Criminal Tribunal for Rwanda. unictr.irmct.org. Retrieved on 2021-05-17.
  8. Muvunyi Sentenced to 15 Years After Retrial | United Nations International Criminal Tribunal for Rwanda. unictr.irmct.org. Retrieved on 2021-05-17.
  9. allAfrica.com: Rwanda: Trial of Former Sub-Prefect Ntawukulilyayo Opens (2012-04-18). Archived from the original on 18 April 2012. Retrieved on 2021-05-17.
  10. The Appeals Chamber Affirms Ntawukulilyayo's Conviction but Reduces his Sentence | Nations Unies Tribunal pénal international pour le Rwanda. unictr.irmct.org. Retrieved on 2021-05-17.
  11. 06.05.09 - ICTR/NTAWUKULILYAYO - TRIAL OF FORMER SUB-PREFECT NTAWUKULILYAYO OPENS-Hirondelle News Agency - Fondation Hirondelle - Arusha (2011-07-11). Archived from the original on 8 August 2017. Retrieved on 2021-05-17.
  12. ICTR-01-71 | United Nations International Criminal Tribunal for Rwanda. unictr.irmct.org. Retrieved on 2021-05-17.
  13. Ndindabahizi Emmanuel | Radio Netherlands Worldwide (2011-08-07). Archived from the original on 7 August 2011. Retrieved on 2021-05-17.
  14. Ndindabahizi Emmanuel | Radio Netherlands Worldwide (2011-08-07). Archived from the original on 7 August 2011. Retrieved on 2021-05-17.
  15. Where was Alfred Musema ? | Radio Netherlands Worldwide (2011-08-07). Archived from the original on 7 August 2011. Retrieved on 2021-05-17.
  16. "Rwanda shocked at Arusha acquittal", 2001-06-07. Retrieved on 2021-05-17. (in en-GB)
  17. Musema's genocide conviction upheld | United Nations International Criminal Tribunal for Rwanda. unictr.irmct.org. Retrieved on 2021-05-17.
  18. Adeniran (15 March 2019). International Criminal Investigations: Law and Practice. Eleven International Publishing. ISBN 9789462369399. 
  19. Counter-Terrorism in Nigeria – the Rule of law and strategies for law enforcement – BNLF (en-US). Retrieved on 2021-05-17.
  20. Wayamo and NIALS first joint international criminal law and international humanitarian law course (en-GB). Wayamo Foundation (2021-02-16). Retrieved on 2021-05-17.
  21. 21.0 21.1 ICCBA-ABCPI | Focal Points (en). ICCBA-ABCPI. Archived from the original on 2021-04-14. Retrieved on 2021-05-17.
  22. A Watershed Case for African Human Rights: Mtikila and others v. Tanzania (en). OHRH (2015-02-17). Retrieved on 2021-05-17.
  23. Tanganyika Law Society & Anor v. The United Republic of Tanzania (PDF). Archived from the original on 26 November 2020. Retrieved on 17 May 2021.
  24. Makulilo (December 2013). "Tanganyika Law Society and the Legal and Human Rights Centre V. Tanzania and rev. Christopher R. Mtikila V. Tanzania (Afr. CT. H.R.)" (in en). International Legal Materials 52 (6): 1327–1362. DOI:10.5305/intelegamate.52.6.1327. ISSN 0020-7829. 
  25. Charles A. Adeogun-Phillips – Charles Anthony LLP (en-US). Retrieved on 2021-05-17.
  26. EFCC Urges Final Forfeiture Of Funds Allegedly Diverted By Allison-Madueke. Channels Television. Retrieved on 2021-05-18.
  27. Diezani cash: Ex-bank chief appeals N9.08bn forfeiture judgment (en-US). Punch Newspapers (2019-10-01). Retrieved on 2021-05-18.
  28. Court orders final forfeiture of $153m linked to Alison-Madueke, First Bank Director - (en-US). The Eagle Online (2017-02-16). Retrieved on 2021-05-18.
  29. Supreme Court orders EFCC to return N9 billion to ex-First Bank director, Dauda Lawal (en-GB) (2021-03-13). Retrieved on 2021-05-18.
  30. Alleged Money Laundering: Justice Ngwuta Pleads Not Guilty, Granted Bail. Channels Television. Retrieved on 2021-05-18.
  31. Blueprint (2016-11-22). Ngwuta, S' Court Justice arraigned, gets N100m bail (en-US). Blueprint Newspapers Limited. Retrieved on 2021-05-18.
  32. "Nigerian Supreme Court judge charged with corruption", BBC News, 2016-11-21. Retrieved on 2021-05-18. (in en-GB)
  33. AMCON takes possession of Gateway Portland Cement over N3b debt (en-US). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News (2017-07-22). Retrieved on 2021-05-18.
  34. InvestAdvocate (2017-07-21). Unpaid Debt: AMCON Takes Over Gateway Portland Cement - (en-US). Retrieved on 2021-05-18.