Emmanuel Chukwudi Eze

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Emmanuel Chukwudi Eze
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria, Njikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyereEmmanuel Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya18 Jenụwarị 1963 Dezie
Ebe ọmụmụÓgbè Ebe Ugwu, Naịjirịa Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya30 Disemba 2007 Dezie
Ebe ọ nwụrụLewisburg Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụphilosopher, university teacher Dezie
ebe agụmakwụkwọFordham University Dezie
Ebe ọrụChicago Dezie
ụdịequestrian portrait, equestrianism Dezie

Emmanuel Chukwudi Eze // ⓘ</link> (Jenụwarị 18, 1963).  – 31 Disemba 2007) bụ onye ọkà ihe nkiri Naijiria .  Eze bụ na nkà ihe ndị mgbe ndị chịchara .  O dere yana dezie nsogbu nkà ihe mgbe ndị chịchara emetụtara n'Africa, Europe na America .  O mere ka mmanya mmanya nke Immanuel Kant pụtara ìhè n'etiti ndị na-eche echiche n'Ebe Ọdịda ihe na 1990s, mpaghara Kant nke ndị ọkà ihe esemọ , na-azụ.  [1] egwu na ọrụ nke egwu Paulin Hountondji, Richard Rorty, David Hume, na Immanuel Kant.

N'oge ọnwụ ya, Eze bụ osote Prọfesọ nke Philosophy na DePaul University, ebe o mekwara na dezie akwụkwọ Philosophia Africana [1] .  Ọ nwụrụ na Disemba 31, 2007, na Lewisburg, Pennsylvania [1] mgbe obere ọrịa.

Eze ekiri na nne na nna Naijiria, Daniel na Rebecca (ndị bụ ndị Igbo na ndị na-ahụ maka njide ihe), na Agbokete, na mpaghara Northern Region nke Nigeria .  N'ihi na ndịrechi nke nne na nna ya, ha gbapụrụ na North n'oge agha obodo Naijiria gaa Nsukka, na mpaghara ọmụmụ nke mba ahụ.

.Ndị Jesuit ike Eze na ịdị na Benin City, Nigeria na Kimwenza, Zaire (nke bụ Democratic Republic of Congo ogbugbu a).  Ọ gara St. Patrick's Elementary School dị na Iheakpu-Awka site na 1970 ruo 1976. N'afọ 1982, ọ gụchara akwụkwọ akwụkwọ n'Igbo-Eze.  Site na September nke otu awụ ahụ ọ nwere ike dịka onye ibu na Kaduna State Ministry of Agriculture na Funtua

."Na 1983 Eze gbara arụkwaghịm ọrụ wee debanye aha na St. Ignatius Jesuit Novitiate na Benin City.  Site na 1985 ruo 1987 ọ gụrụ akwụkwọ na S. Pierre Canisius College na Kimwenza, na Democratic Republic of Congo.  Ọ kuziri asụsụ French na kọleji Bishop Kelly dị na Benin City maka afọ agụmakwụkwọ tupu ọ kwaga New York.  Ọ natara Masters (1989) na Ph.D.  (1993) sitere na Mahadum Fordham.  Usoro mmụta doctoral ya bụ na "Rationality and the Debates about African Philosophy

Ezi nhọrọ na Mahadum Bucknell na Mount Holyoke College.  icon na ahụ nke ahụ, ọ bụ onye ọka ọkụ post-doctoral na Mahadum Cambridge (1996-1997, bụ ebe o mere ihe omume MPPhil na African Studies), onye dị ka onye akwụkwọ Ọhụrụ maka Social Research (1997) na Mahadum Cape.  Obodo (2003).

  • "Si n'Africa: Ozizi Nkwukọrịta na Ọdịbendị Omenala." Telos 111 (mmiri 1998). New York: Telos Press
  • Carmen L. Bohórquez, "Apel, Dussel, Wiredu na Eze: An Intercultural Approach to the Ideal of Justice," Revista de Filosofia, Vol. 34, Nke 1 (2000): 7–16 .
  • Michael A. Rosenthal, "'The black, scabby Brazilian': Ụfọdụ echiche banyere agbụrụ na nkà ihe ọmụma nke oge ochie," Philosophy and Social Criticism, Vol. 31, No. 2 (2005): 211-221.
  • ML Thomas, "Ụdị Nkwekọrịta-Democracy Model nke Akan dị ka ụzọ ọzọ maka ime mkpebi ndọrọ ndọrọ ọchịchị." [9] </link>< /link>[ <span title="Dead link tagged September 2017">njikọ nwụrụ anwụ na-adịgide adịgide</span> ]
  • Nyocha nke Frank M. Kirkland, na Notre Dame Philosophical Review, 2002.04.05 [10]
  • Nyochaa nke Cleavis Headley, “Ideal of the Postracial Future,” na Philosophia Africana, Vol. 7, Nke 1, 2004:109–202 .
  • Nkatọ nke Charles Mills, "Kant's Untermenschen ," na Andrew Valls, Race and Racism in Modern Philosophy, Cornell University Press, 2005, p. 169–193.
  • Nyochaa nke Peter Hulme, Nnyocha n'ime akwụkwọ edemede Africa, Vol. 31, Nke 2, 2000: 232–233 [11]
  • Nyochaa nke Bob Carter, "Si n'Africa: Nkà ihe ọmụma, 'agbụrụ' na ụlọ ọrụ," na Radical Philosophy, Mee/June 1998. [12]
  • Nyochaa nke Andrew N. Carpenter, na nkuzi nkuzi, Vol. 23 Nke 3 (2000).
  • Nyochaa nke Felmon Davis, na Constellations, Vol. 5, Nke 2, 1998: 296–304 [13]
  • Nyochaa na Journal of Blacks in Higher Education, Nke 16, 1997: 137-138
  • Ntụleghachi nke Adam Shatz, “Gịnị nwere ihe kacha njọ nke Enlightenment nwere njikọ na nke kacha mma n'ime ya?,” Lingua Franca, Eprel– Mee 1997, p. 19–20
  • Nyochaa nke Barry Hallen, “Nkà ihe ọmụma Africa n’ime igodo ọhụrụ,” na Ntụle Ọmụmụ Ọmụmụ Africa, Vol. 43, Nke 3, 2000: 131–134 .
  • Nyochaa nke Stephen Clark, “Nkà ihe ọmụma Africa: anthology,” na Afr Aff (Lond), 1999 98: 128–130.
  • Nlebanya nke Nigel Gibson, na ọmụmụ Africa na Asia, Vol. 36, Nke 3, 2001: 253–329 .
  • Nyochaa nke Rodney C. Roberts, na Philosophy East na West, Ọktoba, 1999 [14]