Femi Olubanwo

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Femi Olubanwo
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1965 Dezie
Ebe ọmụmụNaijiria Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ọka iwu Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum nke Lagos Dezie

Femi Olubanwo bụ onye ọkaiwu Naijiria.  Ọ bụ, n'akụkụ Asue Ighodalo, onye tọrọ ntọala nke ụlọ ọrụ iwu nke Banwo & Ighodalo ọkachamara na ndụmọdụ ndị isi ụlọ ọrụ na Intellectual Property & Technology, Project Finance, mergers na nnweta, ahịa isi obodo, na ihe ndị metụtara ego na atụmatụ ụlọ ọrụ.  O tinyela aka n'ọtụtụ azụmahịa gbasara ego ụlọ na mba ụwa.

Afọ ndị mbụ[dezie | dezie ebe o si]

Femi Olubanwo gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Lagos na 1981, na Nigerian Law School na 1982. Mahadum Lagos[1]

Ọrụ ya mgbe e mesịrị[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1991, Femi sonyeere Ighodalo wee guzobe Banwo & Ighodalo bụ nke a na-ahọrọkarị dịka onye isi ụlọ ọrụ iwu Naijiria na mpaghara Capital Markets, Securities, Mergers & Acquisitions.[1]  N'ime afọ iri atọ gara aga nke ọrụ ya, ọ rụrụ ọrụ dịka onye ndụmọdụ gbasara iwu n'ụlọ ọrụ multi-national and blue chip n'akụkụ dị iche iche gụnyere Pharmaceuticals, Telecommunications, and Manufacturing n'ihe gbasara nchekwa na mmanye ikike ikike ọgụgụ isi ha na Nigeria na Africa.  [2]  N'igosipụta ike ya, nkenke na nlebara anya ya na nkọwapụta, a kpọkuola Femi n'ọrụ ndụmọdụ dị iche iche, ka o nyere ọkwa ọchịchị dị iche iche aka na Naijiria, na ọtụtụ mba ụwa, n'ịgbatịpụ akụ na ụba na mgbanwe.  N'afọ 2010, a họpụtara ya onyeisi oche nke kọmitii nke Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Ego Federal hibere iji chepụta koodu nchịkwa / ụkpụrụ omume maka ndị na-achịkwa ahịa ahịa isi obodo..[2]

N'afọ 2011, a kpọrọ Femi dị ka onye isi okwu n'afọ 2011 Harvard African Development Conference, nke emere na 26 Machị 2011 na Mahadum Harvard.[3]

Akwụkwọ na Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụ onye dere akwụkwọ Advertising to children in Nigeria", Young Consumers bipụtara na 2012.[4] Femi edeela ọtụtụ isiokwu ma na-enye akwụkwọ ugboro ugboro ma na-eme ihe ngosi banyere isiokwu ndị dị na mpaghara ọrụ ya.[2]

Ndị otu, ndị otu na onyinye[dezie | dezie ebe o si]

Ọ na-anọdụ ala dị ka onye nduzi na bọọdụ nke ọtụtụ ụlọ ọrụ gụnyere BlackBerry Technologies Nigeria Limited (nke Naijiria nke BlackBerry Limited), Calyx Securities Limited, na Courage Education Foundation (otu NGO raara onwe ya nye ịkwado agụmakwụkwọ nke ụmụaka nwere ọgụgụ isi ma bụrụ ndị ogbenye). BlackBerry[2] Femi bụ onye otu Nigerian Bar Association, Institute of Trade Mark Attorneys, Nigerian Maritime Law Association, International Trademark Association, World Trade Course of Nigeria.[1]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Our Partners. Banwo & Ighodalo. Archived from the original on 21 September 2014. Retrieved on 13 November 2014.
  2. 2.0 2.1 2.2 Biography. WhoisWho Legal. Retrieved on 14 November 2014.
  3. Nobel prize winner, Amartya Sen, Jeffrey Sachs to speak at the upcoming Harvard African Development Conference. CP Africa. Archived from the original on 29 November 2014. Retrieved on 14 November 2014.
  4. ""Advertising to children in Nigeria", Young Consumers". DOI:10.1108/yc.2012.32113baa.002.