Femi Otedola

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Femi Otedola
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereFemi Dezie
aha ezinụlọ yaOtedola Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya4 Novemba 1962 Dezie
Ebe ọmụmụIbadan Dezie
ŃnàMichael Otedola Dezie
Dị/nwunyeNana Otedola Dezie
nwaDJ Cuppy, Tolani, Temi Otedola Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ọchụnta ego, philanthropist, onye ọchụ̀nta ego Dezie
ebe agụmakwụkwọOlivet Baptist High School, Mahadum Obafemi Awolowo Dezie
Ebe obibiLagos Dezie

Olufemi Otedola CON (amụrụ 4 Nọvemba 1962) bụ onye ọchụnta ego nke Naijiria na onye na-ahụ maka ọdịmma mmadụ.  Ọ bụbu onyeisi oche nke Forte Oil PLC, ma bụrụkwa onye isi oche nke Geregu Power PLC ugbu a.

Otedola bụkwa onye guzobere Zenon Petroleum and Gas Ltd, na onye nwe ọtụtụ azụmaahịa ndị ọzọ gafee ụgbọ mmiri, ụlọ na ego. N'oge na-adịbeghị anya, o tinyere ego na mmepụta ike dị ka akụkụ nke nnwere onwe nke ngalaba na Naịjirịa.[1]

Oge ọ malitere ndu ya[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Otedola na Ibadan, isi obodo Oyo Steeti, n'ebe ndịda ọdịda anyanwụ Naịjirịa, n'ezinụlọ Sir Michael Otedola nwụrụ anwụ, Gọvanọ Lagos Steeti site na 1992 ruo 1993. Ibadan Oyo Steeti ndịda ọdịda anyanwụ Naijiria Sir Michael Otedola Lagos Steeti[2]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Ada Femi Otedola, Tolani, bu onye egwu.  A mụrụ ya nye Otedola na onye ọ hụrụ n'anya bụ Olayinka Odukoya.[3]  Ka oge na-aga, Femi lụrụ Nana Otedola ma mụọ ụmụ nwanyị abụọ ọzọ—Florence Ifeoluwa na Elizabeth Temi—na otu nwa nwoke, Fewa.[4]  Florence Otedola, aka DJ Cuppy, bụ onye DJ na onye na-emepụta egwu, yana onye nnọchi anya njem nlegharị anya maka Nigeria.[5]  Nwanne ya nwanyị nke obere, Temi, bụ onye na-eme ihe nkiri, onye na-ede blọgụ ụdị na onye mmebe na-achọsi ike.[6]  Otedola nwere ụlọ na Lagos, Abuja, Dubai, London na  New York City[4][3][4]

Ahịa mmanụ[dezie | dezie ebe o si]

Zenon Petroleum na Gas[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2003, ebe ọ chọpụtara ohere n'ahịa ire ere mmanụ, Otedola nwetara ego iji guzobe Zenon Petroleum and Gas Ltd, ụlọ ọrụ na-ere ahịa na nkesa ngwaahịa mmanụ.[5]

Dị ka onye nwe na onye isi oche Zenon, na 2004, o tinyere N15 ijeri n'ime mmepe akụrụngwa nke mgbada wee nweta ebe nchekwa na Ibafon, Apapa yana ụgbọ mmiri anọ, ruru mkpokọta ikike nchekwa nke metric ton 147,000.[1][2]  ]  N'otu afọ ahụ ọ nwetara ụgbọ mmiri nke 100 DAF mmanụ ụgbọ ala maka ijeri naira 1.4.[1].[6]

Ka ọ na-erule afọ 2005, Zenon na-achịkwa òkè dị ukwuu n'ahịa diesel nke Naijiria, na-enye ọtụtụ ndị isi na-emepụta mmanụ na mba ahụ gụnyere Dangote Group, Cadbury, Coca-Cola, Nigerian Breweries, MTN, Unilever, Nestle na Guinness. Dangote Group Cadbury Coca-Cola Nigerian Breweries MTN Unilever Nestle Guinness[7]

Na Maachị 2007, a mara ọkwa na ụlọ akụ iri akwadola ego nbinye ego ruru ijeri US$1.5 (ijeri naira 193.5) nye Zenon dị ka isi ego na-arụ ọrụ iji wuo ebe nchekwa mmụọ moto kachasị ukwuu n'Africa.[1][2]  Mgbe afọ ahụ gasịrị, Zenon nwetara 28.7 pasent na mmanụ ala Africa, otu n'ime ndị na-ere mmanụ ọkụ na Nigeria.[3]  Zenon tinyekwa ego n'ofe ngalaba ego, bụrụ onye nwe oke oke n'ọtụtụ ụlọ akụ Naijiria gụnyere Zenith Bank na United Bank for Africa (UBA).[4]  Na mmanụ dizel, Zenon ghọkwara onye egwuregwu dị mkpa n'ahịa mmanụ ọkụ.[8]

N'afọ 2012, Zenon so n'ọtụtụ ụlọ ọrụ aha ha bụ na akụkọ banyere aghụghọ a na-ebo ebubo na ọ bụ aghụghọ maka enyemaka mmanụ. Dị ka akụkọ ahụ si kwuo, Zenon ji gọọmentị $ 1.4 nde.[9] A kọwakwara na Farouk Lawan, onye omeiwu Naijiria nke chịkọtara akụkọ ahụ, o doro anya na e sere ya na-anakọta $ 500,000 nke ngụkọta ego nke $ 3 nde site na Femi Otedola iji wepụ Zenon na ndepụta ahụ. Farouk Lawan[10] O mechara pụta na Otedola kọọrọ na mbụ nsogbu Lawan na arịrịọ maka iri ngo na ndị ọrụ nchekwa steeti, bụ ndị haziri ọrụ sting.[11] E boro Lawan ebubo nrụrụ aka na Febụwarị 2013.[10]

Mmanụ ala Afrịka[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2007, a họpụtara Otedola ka ọ bụrụ onyeisi oche na onye isi nchịkwa nke Africa Petroleum site n'inweta òkè na-achịkwa azụmahịa ahụ.[12] N'ọnwa Disemba n'afọ ahụ, ya onwe ya nwetara pasent 29.3 nke ụlọ ọrụ ahụ maka ijeri N40. Njikọ nke njikwa onwe onye a na Zenon mere ka ngụkọta nke Otedola ruo pasent 55.3.[13]

Mgbe Otedola banyere n'ime ụlọ ọrụ African Petroleum, ọnụahịa òkè rịrị elu nke ukwuu, na-eme ka ahịa ahịa si na ijeri N36 ruo ijeri N217 n'ime ọnwa isii. __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ[8] N'afọ 2008, na nzaghachi maka nchegbu ọha na eze banyere nnweta na ọnụahịa nke kerosene, African Petroleum malitere atụmatụ iji mee ka ahịa jupụta ma ree mmanụ na N50 kwa lita site na ihe karịrị ụlọ ọrụ ọrụ 500 gafee Naịjirịa.[14][15]

N'ọnwa Machị afọ 2009, Otedola ghọrọ onye Naijiria nke abụọ mgbe Aliko Dangote gasịrị ka ọ pụtara na ndepụta Forbes nke ndị a na-akpọ dollar-denominated billionaires, na atụmatụ ego ruru ijeri $ 1.2. Ndepụta Aliko Dangote Forbes[16] N'ọnwa Ọktoba afọ 2009, Otedola kwupụtara ịkwaga iji kwalite ebe nchekwa gas mmanụ ala (LPG) nke African Petroleum na Lagos, Kano na Port Harcourt. gas mmanụ ala mmiri Lagos Kano Port Harcourt[17] Ọnọdụ akụ na ụba siri ike nke ọnụ ahịa mmanụ ụwa na nkwụsịtụ ego nke 2008-09 mere ka African Petroleum dekọọ mfu na 2009.[18]

Mmanụ siri ike[dezie | dezie ebe o si]

Na Disemba 2010, a gbanwere aha African Petroleum, na-agbanwe aha ya ka ọ bụrụ Forte Oil PLC. Mmanụ siri ike PLC[19] Otedola mere mgbanwe nke azụmahịa ahụ, na-elekwasị anya na teknụzụ na ọchịchị ụlọ ọrụ ka mma.[5][18] Forte Oil laghachiri na uru na 2012.[18]

N'afọ 2013, dịka akụkụ nke mbọ gọọmentị etiti na-agba iji mee ka ngalaba ike na-arịa ọrịa nke Naịjirịa, Otedola kwadoro 57% nke ụlọ ọrụ Forte Oil Amperion Ltd, nke nwetara 414 MW Geregu Power Plant maka $ 132 nde.[20][21]

Ọnọdụ ego ka mma nke Forte na ụdị dị iche iche n'ime mmepụta ike mere ka ọnụahịa òkè ya rịa elu pasent 1.321 n'afọ 2013.[18] Ọkara mbụ nke afọ 2014 hụrụ uru ụlọ ọrụ ahụ tupu ụtụ isi karịa okpukpu abụọ n'afọ ruo ijeri naira 4.19 ($ 25.7 nde). __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ[22] Mmụba ego maka afọ ahụ dum bụ pasent 33.[23] N'ọnwa Nọvemba afọ 2014, Otedola laghachiri na ndepụta ndị ọgaranya nke Forbes ebe ọ kwụsịrị ya mgbe ọnụahịa òkè dara n'afọ 2009. Ndepụta ndị bara ọgaranya nke Forbes[5]

Na Septemba 2015 Forte Oil rere pasent 17 nke ihe onwunwe ya na onye na-ere ahịa ahịa na Switzerland Mercuria Energy Group, na-enye Forte ohere ịbanye n'ahịa ahịa ụwa. Òtù Na-ahụ Maka Ike Mercuria E chere na nkwekọrịta ahụ nyere Otedola ihe dịka nde $ 200.[24] N'afọ 2019, Femi Otedola rere Forte Oil Plc ma kwupụta atụmatụ ịgbanwe anya site na mmanụ gaa na ike na ụlọ ọrụ ya, Geregu Power Plc.[25]

Ntinye ego ndị ọzọ na ọnọdụ[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1994, Otedola guzobere CentreForce Ltd, na-ahụ maka ego, itinye ego na azụmaahịa.[26] Otedola bụkwa onye nwe Swift Insurance.[27]

Otedola bụ onye isi na onye isi oche nke SeaForce Shipping Company Ltd ma bụrụkwa onye nwe ụgbọ mmiri kachasị ukwuu na Naịjirịa mgbe ọ gbatịrị ikike maka nkesa ngwaahịa diesel.[26][28] Otu n'ime ụgbọ mmiri ya, ụgbọ mmiri dị larịị nke nwere ikike nchekwa nke 16,000 metric ton, bụ nke mbụ n'ụdị ya n'Africa.[7]

Na Jenụwarị afọ 2006, a họpụtara Otedola ka ọ bụrụ onye nduzi na-abụghị onye isi nke Transnational Corporation of Nigeria Plc, ụlọ ọrụ nwere ọtụtụ ngalaba nke onye isi ala Olusegun Obasanjo guzobere na 2004 iji meghachi omume na ohere ahịa chọrọ nnukwu itinye ego na Naijiria na n'ofe Afrịka ndịda Sahara. Transnational Corporation of Nigeria Plc Olusegun Obasanjo sub-Saharan Africa Ọ nọ n'ọkwa a ruo n'ọnwa Febụwarị afọ 2011.[26][29][30]

Otedola etinyela ego dị iche iche nke ụlọ, gụnyere ijeri naira 2.3 ị ​​nweta na February 2007 nke Zenon nke Stallion House dị na Victoria Island dị na Lagos, sitere na Gọọmenti etiti.[1]  N'ọnwa na-eso ya, a họpụtara ya onyeisi oche nke Transcorp Hilton Hotel dị n'Abuja ma nye ya ọrụ ịkwasa mgbasawanye ya na ịkwalite ụlọ ọrụ kpakpando asaa.[2].  Ọ bụ onye nwe FO Properties Ltd.[3]  A kọrọ na Otedola bụ onye na-akpa ego nke People's Democratic Party ma kwuo na o nyere N100 million na mmefu nke President Obasanjo mefuru nhọpụta ọzọ na 2003.[3][4]  Ọ bụ ezigbo enyi President Goodluck Jonathan.[4]  Ọ na-eje ozi dị ka onye so na Nigerian Investment Promotion Council (NIPC) kemgbe 2004, na otu afọ a họpụtara na kọmitii na-ahụ maka ịzụlite mmekọrịta azụmahịa na South Africa.  N'afọ 2011, Femi Otedola bụ onye isi ala Goodluck Jonathan họpụtara ka ọ bụrụ otu n'ime ndị na-ahụ maka akụnaụba mba Naijiria.[6].[31]

N'afọ 2020, a gbanwere aha Forte Oil ka ọ bụrụ Adrova PLC.

Ka ọ dị ugbu a, ka ọ na-erule Ọktoba 2021, a mara ọkwa ya dị ka onye nwere òkè kachasị ukwuu (5.07%) nke ụlọ akụ mbụ PLC.[32]

Arụmụka[dezie | dezie ebe o si]

Ịnụrụ aka azụ na nrụrụ aka[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2012, ụlọ ọrụ mgbasa ozi a pụrụ ịdabere na ya kọrọ na Femi Otedola nyere Boniface Emenalo na Farouk Lawan aka azụ bụ onye bụ n'oge ahụ, Onye isi oche nke Kọmitii Ụlọ na Fuel Subsidy Regime, "ìgwè iguzosi ike n'ezi ihe" ego nke $ 620,000.[33][34][35] Ihe mere ndị akaebe ji kwuo na ọ metụtara omume Femi Otedola bụ na ọ chọrọ ka ewepụ aha ụlọ ọrụ ya na ndepụta nke ụlọ ọrụ ndị kọmitii Farouq Lawan boro ebubo maka iji usoro enyemaka mmanụ ụgbọala mee ihe n'ụzọ na-ezighị ezi na 2012. kọmitii a na-ebo ebubo[36] Farouk Lawan na Boniface Emenalo nọ n'ihe ize ndụ nke ịga mkpọrọ ma ọ bụrụ na a mara ha ikpe ịnata ego site n'aka Femi Otedola dịka ịnata iri ngo site n'enyemaka nke onye ọrụ gọọmentị bụ mmejọ nke a ga-ata ahụhụ site n'ụlọ mkpọrọ. Gọọmentị mara ikpe nke Farouk Lawan N'ụbọchị nke abụọ n'ọnwa Febụwarị n'afọ 2013, ndị mmadụ abụọ Farouk Lawan na Boniface Emenalo gbara akwụkwọ n'ụlọ ikpe site n'aka Independent Corrupt Practices na ndị ọzọ metụtara ya (ICPC) ikpe ha dị na Ụlọikpe Kasị Elu nke Capital Territory na Abuja iji chee ebubo iri iri, mmejọ nke mebiri Akụkụ nke 10 (a) (ii) nke ICPC Act, 2000 ma bụrụ nke a ga-ata ahụhụ n'okpuru Akụkụ nke iri nke otu Iwu ahụ. Farouk Lawan Independent Corrupt Practices Court Abuja ebubo iri ngo

Farouk Lawan kwuru na ikpe amaghị ya, na mbụ Boniface Emenalo mere ya; Otú ọ dị, ihe ndị mere n'ụlọ ikpe gbanwere n'ụzọ a na-atụghị anya ya ka Boniface Emanalo mechara kweta na ikpe mara ya ma, n'ezie, natara ọtụtụ iri ngo n'aha Farouk Layan. Farouk Lawan arịrịọ Farouk Law[37] Ka o sina dị, ihe akaebe ọhụrụ nke mkpagbu ahụ nyere doro anya dịka e jidere Femi Otedola na vidiyo nke ya na-enye aka azụ na Farouk Lawan na-anabata ya.[38][39]

Ndị agha Canada[dezie | dezie ebe o si]

N'ọnwa Disemba 2016, Otedola tinyere aka na esemokwu ebe ụmụnne nwanyị abụọ bi na Toronto - Jyoti na Kiran Matharoo - a kọrọ na ha nwara ịmanye ya site na mmegbu na ịntanetị, na-azọrọ na ha nwere ihe akaebe nke Otedola na-aghọgbu nwunye ya na ha ga-etinye na ebe nrụọrụ weebụ a ma ama gbasara mmekọahụ. Toronto Jyoti na Kiran Matharoo[40] Ụmụnne nwanyị ahụ na-agbagha akụkọ Otedola.[41] Dị ka akụkọ ha si kwuo, Jyoti zutere Otedola, ozugbo na Mahadum, na 2008. Ọ kpọgara ya na Kiran na Naịjirịa, wee malite mmekọrịta ya na ya. Ha kwetara na onyinye ya mere ka ha baa ọgaranya, dị ka onyinye sitere n'aka ụmụ okorobịa ndị ọzọ bara ọgaranya mere, mana ha na-arụrịta ụka na ha etinyela aka na egwu, ma ọ bụ ọbụna na-achọ onyinye.

Ọrụ ebere[dezie | dezie ebe o si]

Otedola enyewo ọtụtụ onyinye na Michael Otedola University Scholarship Scheme, nke e guzobere na 1985 iji nye ụmụ akwụkwọ na-enweghị ihe ịga nke ọma na Lagos State ohere maka agụmakwụkwọ ka elu. Lagos Steeti[42] N'afọ 2005, Zenon nyere onyinye nde N200 na ego atụmatụ ahụ.[43] Kemgbe e bidoro atụmatụ ahụ enyela ihe karịrị otu puku ụmụ akwụkwọ uru.[42]

N'afọ 2005, Otedola nyere onyinye onwe ya N300 million iji rụchaa National Ecumenical Centre—ebe bụ isi ebe ofufe Ndị Kraịst na Naijiria—na Abuja.[54]  onye nyere N200 million nye State Security Trust Fund iji wedata mpụ na steeti Lagos.[55]  N'afọ ahụ, o nyere N100 million n'aka Otedola College of Primary Education na Noforija, Epe.[56]↵N'afọ 2008 o nyere ngalaba na-ahụ maka ọrụ ugbo na Mahadum Port Harcourt N80 million.  57]  Femi Otedola mezuru nkwa o kwere Super Eagles puku dollar iri abụọ na ise n'asọmpi ha na Algeria na 2019 AFCON[58][44]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Femi Otedola, Entrepreneur, Businessman, Nigeria Personality Profiles. www.nigeriagalleria.com. Retrieved on 2022-03-05.
  2. "Ex-Lagos gov, Sir Michael Otedola, dies at 87", Vanguard, 6 March 2014. Retrieved on 3 September 2015.
  3. "Billionaire mogul Femi Otedola: Why There's No Noise About His Upcoming 50th Birthday?", Daily Mail (Nigeria), 6 November 2014. Retrieved on 30 October 2015.
  4. Ikorodu Bois don enta Nigerian billionaire daughters Ferrari Portofino mata. BBC News Pidgin (2020-09-16). Retrieved on 2021-01-20.
  5. 5.0 5.1 5.2 Owolawi. "You can lose it all tomorrow", Forbes Africa, November 2014.
  6. Momodu. "2007: Will Femi Otedola Run?", This Day, 25 December 2004. Retrieved on 3 September 2015.
  7. 7.0 7.1 Nigeria's mega businessmen. Online Nigeria. Retrieved on 3 September 2015.
  8. 8.0 8.1 AP, Zenon Petroleum Set to Merge. Proshare (15 January 2008). Retrieved on 3 September 2015.
  9. "Nigeria suspends subsidy probe head on bribe claim", Reuters Africa, 15 June 2012. Retrieved on 23 September 2015.
  10. 10.0 10.1 "Nigerian Farouk Lawan charged over $3m fuel scam 'bribe'", BBC, 1 February 2013. Retrieved on 23 September 2015.
  11. "U.S.$3Million Subsidy Scandal – Why Farouk Lawan Will Go Down Alone", Vanguard, 21 July 2012. Retrieved on 23 September 2015.
  12. Ugeh. "AP Appoints Otedola CEO, Sacks MD", This Day, 13 September 2007. Retrieved on 25 September 2015.
  13. Ekah. "Otedola Acquires 55.3 Percent Shares in AP", This Day, 11 December 2007. Retrieved on 25 September 2015.
  14. Taiwo. "AP Sells Kerosene at N50/Litre", This Day, 21 June 2008. Retrieved on 25 September 2015.
  15. Bajulaiye. "AP's N50 Per Litre Kerosene Returns", Daily Trust, 14 October 2008. Retrieved on 25 September 2015.
  16. Maduabuchi. "Otedola in World Billionaires' Club", Daily Independent, 18 March 2009. Retrieved on 25 September 2015.
  17. Shosanya. "AP to Import 10,000 Tons of Transparent Gas Cylinders", Daily Trust, 22 October 2009. Retrieved on 25 September 2015.
  18. 18.0 18.1 18.2 18.3 Egene. "Forte Oil Comes in From the Cold", This Day, 27 November 2013. Retrieved on 25 September 2015.
  19. "African Petroleum Re-Brands, Now Forte Oil PLC", This Day, 29 December 2010. Retrieved on 14 October 2015.
  20. Echewofun Sunday. "Privatisation – Powers Behind the New Power Companies", Daily Trust, 6 October 2013. Retrieved on 14 October 2015.
  21. "Nigeria's Forte Oil surges to 11 times price at start of year", Reuters, 8 November 2013. Retrieved on 14 October 2015.
  22. "Nigeria's Forte Oil doubles H1 profit on power generation", Reuters, 8 August 2014. Retrieved on 14 October 2015.
  23. Nssien. "Forte Oil galvanizing operations", Daily Independent, 22 April 2015. Retrieved on 14 October 2015.
  24. Forte Oil sells 17% Equity to Mercuria Energy Group, receives regulatory approvals. Proshare (24 September 2015). Retrieved on 14 October 2015.
  25. Nairametrics.com.
  26. 26.0 26.1 26.2 Bloomberg Business Profile: Femi Otedola. Bloomberg Business. Bloomberg. Retrieved on 15 August 2015.
  27. Maduabuchi. "Femi Otedola's Heart of Gold", Daily Independent, 1 December 2008. Retrieved on 15 August 2015.
  28. Femi Otedola biography, CEO Zenon Oil, business mogul. RecordsNG. Archived from the original on 31 August 2015. Retrieved on 15 August 2015.
  29. Amuchie. "Transcorp: an Idea Whose Time is Overdue", This Day, 24 March 2006. Retrieved on 15 August 2015.
  30. Transcorp: Obasanjo's shares in blind trust. Proshare (9 August 2006). Retrieved on 15 August 2015.
  31. Ogbu. "Ovia, Otteh, Otedola Join Economic Team", This Day, 9 September 2011. Retrieved on 15 August 2015.
  32. Otedola acquires First Bank's 5 per cent, emerges majority shareholder (en-US). Fellow Press (2021-10-23). Archived from the original on 2021-10-23. Retrieved on 2021-10-23.
  33. Trial of Farouk Lawan, Emenalo over $620,000 Femi Otedola bribe commences. Daily Post Nigeria (1 February 2016). Retrieved on 27 February 2017.
  34. "Nigerian Farouk Lawan charged over $3m fuel scam 'bribe'", BBC News, 1 February 2013. Retrieved on 27 February 2017. (in en-GB)
  35. "How did the Farouk/Otedola saga end? – Vanguard News", Vanguard News, 7 August 2012. Retrieved on 26 February 2017. (in en-US)
  36. Trial of Farouk Lawan, Emenalo over $620,000 Femi Otedola bribe commences. Daily Post Nigeria (1 February 2016). Retrieved on 26 February 2017.
  37. "Fresh facts emerge on Farouk/Otedola bribery scandal – Vanguard News", Vanguard News, 3 July 2012. Retrieved on 27 February 2017. (in en-US)
  38. "I accepted Otedola's $100,000 bribe to nail him, Emenalo tells court", TheNigerianVoice.com. Retrieved on 27 February 2017.
  39. $3m Subsidy bribe scandal: I won't talk in secret, Otedola tells Reps. Vanguard News (4 July 2012). Retrieved on 27 February 2017.
  40. "Toronto sisters arrested for allegedly cyberbullying and extorting Nigerian billionaire", Toronto Star. Retrieved on 26 December 2016.
  41. Levin. "How to Date a Lot of Billionaires", The New York Times, 10 November 2018, p. ST1. “This affair was not to be a forever love, though. Over the years, the sisters globe-trotted with a succession of paramours. In particular, both sisters traveled frequently to Nigeria and said that dating wealthy men there was easy. 'Once they find out you have a sister, it's over,' Kiran said. 'We don’t find them. They find us.'”
  42. 42.0 42.1 Ogunmosunle. "Tribute to Sir Michael Otedola", Sun News, 22 May 2014. Retrieved on 30 October 2015.
  43. Oduwole. "Zenon Donates N200m to Otedola Scholarship Scheme", 4 April 2005. Retrieved on 30 October 2015.
  44. AFCON 2019: Otedola fulfils $25,000 pledge to Super Eagles (30 July 2019).