Folake Solanke

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Folake Solanke
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereFolake Dezie
aha ezinụlọ yaSolanke Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya29 Maachị 1932 Dezie
Ebe ọmụmụAbeokuta Dezie
ŃnàJacob Odulate Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ọka iwu Dezie
ebe agụmakwụkwọNewcastle University, Methodist Girls' High School Dezie
Ebe obibiIbadan Dezie
oge ọrụ ya (mmalite)1949 Dezie
Ụcha ime anyaagba aja aja Dezie
ụcha ntụtụ isiNtụtụ ojii Dezie
Ihe nriteSenior Advocate of Nigeria Dezie
nnọchiaha nkeonweL484 Dezie
Folake Solanke

Chief Folake Solanke [1] [2] (amụrụ ya na abalị iri abụo na itolu na onwa nke ato, na afọ 1932), SAN, CON, ọ bụ onye okaiwu Naijiria, onye nchịkwa na onye nkatọ. Ọ bụ nwanyị mbụ enyere okwa Senior Advocate of Nigeria [3] [4] na onye ọka iwu nwanyị mbụ Naijiria yi uwe akwa silk dị ka Onye Ndụmọdụ Senior . Ọ bụ Kọmishọna mbụ nke Western State ma bụrụkwa onye bụbu [5] Onye isi oche nke Western Nigeria Television Broadcasting Corporation (WNTBC). [5] [3]

Ọ bụ onye nke iri anọ na abuo bụ African International President of Zonta International, otu mba na-eje ozi òtù na elekwasị anya karịsịa na ikwalite ọnọdụ ụmụ nwanyị. [5] [3] [4] Onye isi ala mba ụwa nke iri anọ na atọ bụkwa onye Afrịka. [5]

Ndụ mbido[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Solanke na 29 Maachị n'afọ 1932 n'ezinụlọ Pa. JS Odulate nwụrụ anwụ na Abeokuta, isi obodo Ogun State na ndịda ọdịda anyanwụ Naịjiria. [5]

Site n'afọ 1937 ruo 1939, Solanke gara ụlọ akwụkwọ praịmarị Ago Oko. Site na 1940 ruo 1944, ọ gara ụlọ akwụkwọ Emo Girls na Abeokuta. Site na 1945 ruo 1949, ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Methodist Girls' Lagos, ebe ọ na-enweta ihe nrite mbụ na bekee na mgbakọ na mwepụ. N'afọ 1949, Solanke nwetara Asambodo Ụlọ Akwụkwọ West African, bụrụ onye nlekọta ụlọ akwụkwọ na onye egwuregwu, na na ule asambodo ụlọ akwụkwọ West Africa ọ ghọrọ nwa akwụkwọ mbụ n'ụlọ akwụkwọ ahụ nwetara asambodo otu. Ọ nọrọ otu afọ na Queen's College Lagos tupu ọ gawa Mahadum Newcastle (mgbe ahụ Mahadum Durham ), England, ebe ọ nwetara nzere bachelọ nke Arts (2nd Division) na Latin na mgbakọ na mwepụ na 1954. [5] [4] N'afọ 1955, Solanke nwetara asambodo diplọma na agụmakwụkwọ (2nd Division) wee sonye na ngalaba nke Pipers Corner School, Great Kingshill, High Wycombe, Buckinghamshire, ebe ọ kụziiri Latin na mgbakọ na mwepụ maka afọ 2. [4] N'October 1956, ọ lụrụ Toriola Solanke. Na 1957, o sonyeere ngalaba nke St Monica's High School, Essex, ebe ọ kuziri otu ihe ọmụmụ otu afọ. [5] [4]

Na 1960, a nabatara Solanke na Grey's Inn, London ka ọ gụọ maka akara ugo mmụta iwu . N'afọ 1962, ọ laghachiri Naijiria ka ọ rụọ ọrụ iwu. [5] [3] [6]

Ọrụ iwu[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ lọghachiri na Naijiria n'ọnwa August n'afọ 1962, [5] Solanke malitere ọrụ iwu ya n'ụlọ ezumike Honourable Justice Michael Adeyinka Odesanya (rtd), [5] [7] mgbe ọ na-akụzi Latin na mgbakọ na mwepụ na Yejide Girls Grammar School na Ibadan, Oyo . [4] Nna ya nwụrụ n'April 1963. [4] N'ọnwa Mee 1963, [4] ka akpọchara ya na Bar na-anọghị ya, [3] ọ kwagara n'ụlọ ọrụ iwu nke Chief Frederick Rotimi Williams dị ka onye ndụmọdụ obere. [5] [3] [7]

N'afọ 1972, a họpụtara Solanke ka ọ bụrụ kọmishọna mbụ nke Western State na onye isi oche nke Western Nigeria Television Broadcasting Corporation (WNTBC). [3] [4] [8]

N'afọ 1981, Solanke ghọrọ nwanyị mbụ Senior Advocate of Nigeria na onye ọka iwu nwanyị mbụ Naijiria yi uwe akwa silk. [5] [4] [9]

Solanke gbagoro n'ọkwa Zonta International, buru ụzọ jee ozi dịka Gọvanọ mpaghara maka Africa wee bụrụ onye isi oche mba ụwa. [3] [10] N'afọ 1988, 1990, na 1994, Solanke gbara ọsọ maka ntuli aka nke International Presidency nke nzukọ (ọ gbaghị ọsọ na 1992). Ọ meriri ugboro abụọ mbụ, mana ọ meriri nke ugboro atọ, a họpụtara ya na Hong Kong na 21 Julaị 1994 ka onye isi oche mba ụwa nke iri anọ na abụọ, onye mbụ na-abụghị onye caucasian, onye isi oche Africa nke nzukọ kemgbe e guzobere na 1919. [3] [4] ] [4] [10]

E bipụtara akụkọ ndụ Solanke, Reaching for the stars na 2007. [2] [3] Akwụkwọ ahụ kọwara ya dị ka “Lady of many firsts” na otu o siri wee bụrụ onye a ma ama na ọrụ iwu. [2]

Ihe nrite[dezie | dezie ebe o si]

Solanke enwetala ọtụtụ onyinye, gụnyere nsọpụrụ mba nke Onye Ọchịchị nke Order nke Niger .

N'afọ 1981, e nyere Solanke aha ọdịnala nke "Yeyemofin nke Ife" site n'aka onye nwụrụ anwụ Olubuse II, 50th Ooni nke Ife, na-esochi nkwekọrịta ya na Senior Advocate of Nigeria. [5] [11]

N'afọ 2012, Solanke nwetara onyinye nturu ugo nke International Bar Association 's International Woman Lawyer Award na Association's 5th World Women Lawyers' Conference [4] nke emere na London, iji kwado ọmarịcha ọkachamara ya na nnukwu ntinye aka na ọganihu ụmụ nwanyị n'ime ọrụ iwu. . [12] Nakwa n'afọ 2012, Solanke wepụtara akwụkwọ nke abụọ ya, A Compendium of Selected Lectures and Papers, Volume 1 . [3] [4] [13]

Na Jenụwarị 17, 2015, Solanke nwetara onyinye nrite nke ndụ site na akwụkwọ akụkọ Sun na emume emere na Eko Hotels and Suites, Victoria Island, Lagos . [14]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ndị ọka iwu ụmụnwaanyị mbụ n'ụwa niile

Edensibịa[dezie | dezie ebe o si]

  1. Meet the First Female Senior Advocate of Nigeria (SAN), who Dumped Mathematics for a Career in Law. www.operanewsapp.com. Retrieved on 2020-05-30.
  2. 2.0 2.1 2.2 'Folake Solanke (2007). Reaching for the stars: the autobiography of 'Folake Solanke. Book Builders Editions Africa. ISBN 978-978-8088-43-1. 
  3. 3.00 3.01 3.02 3.03 3.04 3.05 3.06 3.07 3.08 3.09 3.10 Lady SAN Turns 80!. Thisday Newspaper (27 March 2012). Archived from the original on 17 May 2014. Retrieved on December 10, 2015.
  4. 4.00 4.01 4.02 4.03 4.04 4.05 4.06 4.07 4.08 4.09 4.10 4.11 4.12 4.13 An interview with Chief Olufolake Solanke SAN. whoswholegal.com (March 2013). Retrieved on December 11, 2015.
  5. 5.00 5.01 5.02 5.03 5.04 5.05 5.06 5.07 5.08 5.09 5.10 5.11 5.12 Chief Folake Solanke, SAN, HLR – Hallmarks of Labour Role Model Award. Hallmarks of Labour (December 14, 2004). Retrieved on December 11, 2015.
  6. Nigeria's Female Senior Advocates. allAfrica.com. Retrieved on December 9, 2015.
  7. 7.0 7.1 MUSON (Organization : Nigeria). Festival (2003). The MUSON Festival. MUSON. 
  8. Chief Folake Solanke, SAN, an icon at 80. The Eagle Online. Retrieved on December 9, 2015.
  9. Bonnie G. Smith (2008). The Oxford Encyclopedia of Women in World History: 4 Volume Set. Oxford University Press, USA. ISBN 978-0-19-514890-9. 
  10. 10.0 10.1 Ádébáyò Ádésóyè (25 March 2015). Scientific Pilgrimage: 'The Life and times of Emeritus Professor V.A Oyenuga'. D.Sc, FAS, CFR Nigeria's first Emeritus Professor and Africa's first Agriculture Professor.. AuthorHouse. ISBN 978-1-5049-3785-6. 
  11. At 83, I'm not brain-dead – Solanke, SAN. Premium Times Nigeria. Retrieved on December 9, 2015.
  12. Chief Solanke SAN awarded 2012 IBA Outstanding International. ibanet.org. Archived from the original on March 4, 2016. Retrieved on December 9, 2015.
  13. Solanke (2012). A Compendium of Selected Lectures and Papers, Volume 1. Book Builders Editions Africa. ISBN 9789789210060. Retrieved on 2015-12-10. 
  14. The Sun Awards give hope that the best'll come for Nigeria – Solanke. The Sun News. Archived from the original on 22 December 2015. Retrieved on December 9, 2015.