Gaa na ọdịnaya

Funso Aiyejina

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Funso Aiyejina
Born
Died
Alma materObafemi Awolowo University, Ile-Ife, Nigeria;
Acadia University, Wolfville,
Nova Scotia, Canada;
University of the West Indies
OccupationPoet, playwright, short-story writer, academic
Years active1967–2024
AwardsAssociation of Nigerian Authors' Poetry Prize, 1989;
Best First Book (Africa), Commonwealth Writers' Prize, 2000;
Bocas Henry Swanzy Award, 2022

Funso Aiyejina (1 Jenụwarị 1949 - 1 Julaị 2024) bụ onye Naijiria na-ede uri, onye na-ede akụkọ mkpirikpi, onye na'ede egwuregwu na agụmakwụkwọ. Ọ bụ Dean of Humanities and Education (ruo mgbe ọ lara ezumike nká na 2014) na Prọfesọ Emeritus na Mahadum nke West Indies. Nchịkọta akụkọ ifo ya dị mkpirikpi, The Legend of the Rockhills and Other Stories, meriri 2000 Commonwealth Writers' Prize, Best First Book (Africa).

Akụkọ ndụ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Funso Aiyejina na 1949 na Ososo, Edo State, Nigeria. Ọ bụghị onye Yoruba ka ọtụtụ ndị mmadụ na-eche. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Ife (nke bụzi Obafemi Awolowo University) dị na Nigeria, Mahadum Acadia, Wolfville, Nova Scotia, na Canada, na Mahadum West Indies (UWI), St Augustine, Trinidad.[1]

Ọ kụziri ihe karịrị afọ iri na Mahadum Obafemi Awolowo, [1] na kemgbe 1990 na Mahadum nke West Indies na Trinidad & Tobago. Na UWI, Aiyejina malitere nzere MFA na edemede akụkọ ifo.[2][3][4] N'afọ 1995-96, ọ bụ Fulbright Lecturer na Creative Writing na Mahadum Lincoln na Jefferson City, Missouri. Ọ bụ onye otu ntọala nke NGC Bocas Lit Fest, mgbe e mesịrị ọ rụrụ ọrụ dị ka osote onye nduzi mmemme ya. [5]

N'afọ 2022, Aiyejina na Merle Hodge bụ ndị mmeri jikọrọ aka nke Bocas Henry Swanzy Award for Distinguished Service to Caribbean Letters . [6][7]

Aiyejina nwụrụ n'ụra ya na 1 Julaị 2024, mgbe ọ dị afọ 75. [8][9] Ememe ncheta iji kwanyere ndụ ya ùgwù na 10 Julaị, nke ndị ezinụlọ, ndị ọrụ ibe ya na ndị enyi bịara.[10]

Ndụ onwe onye

[dezie | dezie ebe o si]

Aiyejina lụrụ Lynda Quamina-Aiyejina, onye ya na ya nwere ụmụ nwoke abụọ.[10]

Ọrụ edemede na nchịkọta akụkọ

[dezie | dezie ebe o si]

E bipụtara uri na akụkọ mkpirikpi nke Aiyejina n'ọtụtụ akwụkwọ akụkọ mba ụwa na akwụkwọ akụkọ, gụnyere The Anchor Book of African Stories, Literature Without Borders, Kiss and Quarrel: Yoruba/English - Strategies for Mediation, The New African Poetry, na The Penguin Book of Modern African Poetary (1999), nke a kọwara ya dị ka "otu n'ime ndị kacha mma na-eme ihe ọchị na Naịjirịa". A gụrụ akụkọ ya na egwuregwu ya ma mee ya ihe nkiri na redio na Naịjirịa na England.

O nwetara ihe nrite nturu ugo abụ nke Association of Nigerian Authors' Poetry Prize na 1989 maka akwụkwọ abụ mbụ ya, A Letter to Lynda and Other Poems (1988). Akwụkwọ akụkọ mbụ ya nke akụkọ ifo, The Legend of the Rockhills and Other Stories (1999), meriri Best First Book (Africa), Commonwealth Writers' Prize, 2000. N'ịtụle nchịkọta uri 2004 ya, I, The Supreme and Other Poems, Jennifer Rahim kwuru, sị: "All of Aiyejina's books to date is his concentrated mmasị na akụkọ ihe mere eme nke Nigeria, identev bụ Africa. Nkwekọrịta na-apụta na ndị mba ọzọ na-agbasawanye nke kọntinent ahụ, n'ikwu ya n'ụzọ ọzọ, na-egosipụta uri ojii na-egbuke egbuke .... Dị ka onye na-abụghị / onye na-ahụ maka ọdịdị ala na omenala Caribbean, ọ na-atụ ya n'anya site na ọrụ ebube nke ịdị ndụ na mgbanwe omenala Africa. "[1]

Ọ bụ onye nkatọ n'ọtụtụ ebe na-ebipụta akwụkwọ na omenala ndị Africa na West India. Ọ bụ onye ama ama maka ọrụ ya na ederede Earl Lovelace, ebe ọ bụ onye nchịkọta akụkọ nke Ebe n'ụwa: Essays na Tributes in Honor of Earl Lovelace @ 70 (2008) na nke Earl Lovelace: Growing in the Dark (Selected Essays) (2003), yana onye edemede nke 2017 Love Pịa).[1] Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nchịkọta akụkọ maka UWI Press ruo ọtụtụ afọ.[2]

Aiyejina bụkwa onye nchịkọta akụkọ nke Self-Portrait: Interviews with Ten West Indian Writers and Two Critics (2003) na onye nchịkọta akụkọ (ya na Paula Morgan) nke Caribbean Literature in a Global Context (2006). Egwuregwu ya bụ The Character Who Walked Out On His Author emeela na Trinidad na Tobago, Jamaica na Nigeria.[8]

Abụ uri

[dezie | dezie ebe o si]
  • Akwụkwọ ozi nye Lynda na uri ndị ọzọ, Saros International Publishers, 1988 (Association of Nigerian Authors Prize, 1989); Lightning Source Inc, 2006,  
  • I, The Supreme and Other Poems, Kraft Books Limited, 2004,  
  • (2007) "Let Us Remember", in Gerald Moore: The Penguin Book of Modern African Poetry. Penguin. ISBN 978-0-14-042472-0. 
  • Njehie nke Nkwupụta, Peepal Tree Press Ltd, 2020  
  • The Legend of the Rockhills na akụkọ ndị ọzọ, TSAR, 1999,  

Egwuregwu

[dezie | dezie ebe o si]
  • Onye na-eme ihe nkiri nke na-aga n'ihu n'Onye dere ya, Kraft Books Limited, 2020, ISBN 978-918-604-4

Dị ka onye nchịkọta akụkọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • A Place in the World: Essays and Tributes in Honour of Earl Lovelace, Lexicon Trinidad Ltd, 2008,  
  • Earl Lovelace: Na-eto n'ọchịchịrị (Selected Essays), Lexicon Trinidad Ltd, 2003,  
  • Self-Portrait: Ajụjụ ọnụ na ndị edemede iri nke West India na ndị nkatọ abụọ, Mahadum nke West Indies, 2003,  
  • Thicker Than Water (New Writing from the Caribbean), Peekash Press, 2018,  
  • "Sport Matters - Echiche sitere na UWI Faculty of Sport, 2019-2020", University of the West Indies Press, 2021,  

Dị ka onye nchịkọta akụkọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • (Na Judy Stone) Na-aga n'ụzọ ziri ezi: Caribbean Stories in Honour of John Cropper, Lexicon Trinidad Ltd, 2010,  
  • (Na Paula Morgan) Caribbean Literature in a Global Context, Lexicon Trinidad Ltd, 2006,  

Akụkọ ndụ

[dezie | dezie ebe o si]
  • Earl Lovelace (Caribbean Biography Series), University of the West Indies Press, 2017,  

Akwụkwọ edemede

[dezie | dezie ebe o si]

"Esu Elegbara: A Source of an Alter/Native Theory of African Literature and Criticism", Centre for Black and African Arts and Civilization, 2010, ISBN 978-978-8406-43-3

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Tsar Publications.. Archived from the original on 16 July 2011. Retrieved on 6 June 2011.
  2. At Home in Exile. UWI Today (December 2009). Retrieved on 2 July 2024.
  3. Yvonne Webb. "Prof Emeritus Funso Aiyejina has died", Newsday, 2 July 2024.
  4. Yvonne Webb. "Tributes flow in for writer, scholar Funso Aiyejina", Newsday, 3 July 2024.
  5. Janine Mendes-Franco (2 July 2024). Nigeria-born writer and academic Funso Aiyejina, who had a lasting impact on Caribbean literature, has died. Global Voices. Retrieved on 3 July 2024.
  6. Merle Hodge and Funso Aiyejina win the 2022 Bocas Henry Swanzy Award. Peepal Tree Press (4 May 2022). Archived from the original on 21 March 2024. Retrieved on 21 March 2024.
  7. "UWI congratulates the Bocas Henry Swanzy Awardees", Trinidad and Tobago Guardian, 13 April 2022.
  8. 8.0 8.1 Nehru Odeh (2 July 2024). Nigerian writer, Professor Emeritus Funso Aiyejina dies at 75. PM News.
  9. Tribute: So long, Funso Aiyejina. Guardian (6 July 2024). Retrieved on 7 July 2024.
  10. 10.0 10.1 Rupert. "Friends, family celebrate Funso Aiyejina", Newsday, 11 July 2024.Rupert, Enrique (11 July 2024). "Friends, family celebrate Funso Aiyejina". Newsday.

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]