Georgia Louise Harris Brown
| Ụdịekere | nwanyị |
|---|---|
| Mba o sị | Njikota Obodo Amerika |
| Aha enyere | Georgia |
| Aha ezinụlọ ya | Brown |
| Ụbọchị ọmụmụ ya | 12 Jụn 1918 |
| Ebe ọmụmụ | Topeka |
| Ụbọchị ọnwụ ya | 21 Septemba 1999 |
| Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | English, Portuguese |
| Ọrụ ọ na-arụ | onye na-ese ụkpụrụ ụlọ, onye na-ese ụkpụrụ ụlọ |
| Ebe agụmakwụkwọ | University of Kansas School of Architecture, Design, and Planning, Washburn University, University of Kansas |
| Ebe obibi | Chicago, São Paulo, Washington, D.C. |
| Agbụrụ | Ndi Afrika nke Amerika |
| Ọnọdụ ahụike | ọrịa kansa |
| Ihe omume dị ịrịba ama | retirement, surgical operation, Ọrịa coma |
A na-ewere Georgia Louise Harris Brown (Jụn 12, 1918 ruo Septemba 21, 1999) dị ka nwanyị Afrịka Amerịka nke abụọ ịghọ onye na-ese ụkpụrụ ụlọ na United States.[1] Ọ bụkwa nwanyị ojii mbụ nwetara akara ugo mmụta na ihe owuwu na Mahadum Kansas.[2] Ọ bụkwa naanị onye isi ojii so na Chicago chapter nke Alpha Alpha Alpha Gamma (ndị na-ewu ụlọ na ndị ọkachamara ụmụ nwanyị).[3]
Akụkọ ndụ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Brown na Topeka, Kansas na Carl Collins na Georgia Watkins, ọ bụkwa nwa nke etiti nke ụmụ ise. Nna ya bụ onye na-ahụ maka ụgbọ mmiri na nne ya bụ onye nkuzi ụlọ akwụkwọ nke na-amụkwa egwu oge ochie.[1]Washington (2004). "Georgia Louise Harris Brown", in Wilson: African American Architects: A Biographical Dictionary 1865-1945. New York: Routledge, 72–74. ISBN 0415929598. OCLC 932517669. Washington, Roberta (2004). "Georgia Louise Harris Brown". In Wilson, Dreck Spurlock (ed.). African American Architects: A Biographical Dictionary 1865-1945. New York: Routledge. pp. 72–74. ISBN 0415929598. OCLC 932517669.</ref> Brown gosipụtara ikike nka na igwe n'oge ọ dị obere: ya na nwanne ya nwoke nke okenye rụrụ ọrụ n'ụgbọala na ngwá ọrụ ugbo ma nwee mmasị na eserese.[1] Ọ gara Seaman High School wee gaa Mahadum Washburn n'etiti 1936 na 1937.[1] N'afọ 1938, ọ kwagara Chicago wee banye na klas na Armour Institute of Technology, nke e mechara mara dị ka Illinois Institute of Technology ma gụọ akwụkwọ n'okpuru Mies van der Rohe.[1] Site na 1940, ọ gara Mahadum nke Kansas wee nweta akara ugo mmụta ya n'ihe owuwu na 1944, nwanyị ojii mbụ mere ya na mahadum ahụ.[4]Henderson. "Georgia Louise Harris Brown", The Washington Post, 30 September 1999. Retrieved on 14 October 2015.</ref> Na 1941, ọ lụrụ James A. Brown; ha gbara alụkwaghịm na 1952.[1]
Brown malitere ịrụ ọrụ na Chicago maka Kenneth Roderick O'Neal site na 1945 ruo 1949.[1]Washington (2004). "Georgia Louise Harris Brown", in Wilson: African American Architects: A Biographical Dictionary 1865-1945. New York: Routledge, 72–74. ISBN 0415929598. OCLC 932517669. Washington, Roberta (2004). "Georgia Louise Harris Brown". In Wilson, Dreck Spurlock (ed.). African American Architects: A Biographical Dictionary 1865-1945. New York: Routledge. pp. 72–74. ISBN 0415929598. OCLC 932517669.</ref> Ọ ghọrọ onye na-ahụ maka ihe owuwu na Julaị 19, 1949, wee malite ịrụ ọrụ maka Frank J. Kornacker & Associates n'otu afọ ahụ.[1] Ọ bụ ya na-ahụ maka ngụkọta nhazi na ụlọ ndị dị na 860 Lake Shore Drive na Chicago.[5] Mgbe ọ nọ na ụlọ ọrụ mmadụ asatọ nke Kornacker, ọ gara klas injinia obodo nke mgbede ma na-enwu ọnwa.[1] Ọ rụrụ ọrụ na Chicago ruo 1953, mgbe ọ hapụrụ Brazil.[4] Otu n'ime ihe mere o ji hapụ United States bụ n'ihi na "ohere maka ọganihu nwere oke agbụrụ ya" nakwa na Brazil, a ga-enwe obere agbụrụ maka ihe ịga nke ọma ya.[1]
Brown mụtara ịsụ Portuguese site n'iso enyi ya mụọ ihe, wee kwaga São Paulo na 1954.[1]Washington (2004). "Georgia Louise Harris Brown", in Wilson: African American Architects: A Biographical Dictionary 1865-1945. New York: Routledge, 72–74. ISBN 0415929598. OCLC 932517669. Washington, Roberta (2004). "Georgia Louise Harris Brown". In Wilson, Dreck Spurlock (ed.). African American Architects: A Biographical Dictionary 1865-1945. New York: Routledge. pp. 72–74. ISBN 0415929598. OCLC 932517669.</ref> N'akụkụ nke afọ 1954, ọ rụrụ ọrụ maka Charles Bosworth, mana o mechara mepee ụlọ ọrụ ime ụlọ nke ya, Escandia Ltda.[1]
Na Brazil, Brown rụrụ ọrụ n'ọtụtụ ụlọ na ọrụ dị mkpa. Ọ bụ onye njikwa ọrụ na onye na-emepụta ihe maka nnukwu ụlọ dị na Osasco ma mesịa bụrụ nke Pfizer Pharmaceutical Corporation nwere na Guarulhos.[1]Washington (2004). "Georgia Louise Harris Brown", in Wilson: African American Architects: A Biographical Dictionary 1865-1945. New York: Routledge, 72–74. ISBN 0415929598. OCLC 932517669. Washington, Roberta (2004). "Georgia Louise Harris Brown". In Wilson, Dreck Spurlock (ed.). African American Architects: A Biographical Dictionary 1865-1945. New York: Routledge. pp. 72–74. ISBN 0415929598. OCLC 932517669.</ref> O mekwara ụlọ ọrụ Jeep na San Bernardo na ụlọ ọrụ mbupu maka Siemens.[4] O mekwara ọdụ ụgbọ elu maka Krupp nke Germany.[4] Ihe ndị ọzọ dị ịrịba ama gụnyere ụlọ ọrụ ihe nkiri Kodak Brasileire Comerico nke dị na São Jose dos Campos.[1] O mekwara ihe karịrị ụlọ iri na abụọ site na 1971-1985 maka ndị Brazil bara ọgaranya.[1]
N'afọ 1995, Brown kwagara Washington, D.C. ebe ọ lara ezumike nká ma nọrọ afọ ndị fọdụrụ ya dị ka onye nduzi ndị ntorobịa afọ ofufo na St. Luke's Episcopal Church.[4] Mgbe a wasịrị ya ọrịa kansa n'afọ 1999, ọ banyere n'ọnọdụ coma a na-atụghị anya ya nke were izu abụọ ruo mgbe ọ nwụrụ.[1]Washington (2004). "Georgia Louise Harris Brown", in Wilson: African American Architects: A Biographical Dictionary 1865-1945. New York: Routledge, 72–74. ISBN 0415929598. OCLC 932517669. Washington, Roberta (2004). "Georgia Louise Harris Brown". In Wilson, Dreck Spurlock (ed.). African American Architects: A Biographical Dictionary 1865-1945. New York: Routledge. pp. 72–74. ISBN 0415929598. OCLC 932517669.</ref>
Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ 1.00 1.01 1.02 1.03 1.04 1.05 1.06 1.07 1.08 1.09 1.10 1.11 1.12 1.13 1.14 1.15 Washington (2004). "Georgia Louise Harris Brown", in Wilson: African American Architects: A Biographical Dictionary 1865-1945. New York: Routledge, 72–74. ISBN 0415929598. OCLC 932517669.
- ↑ The Crisis Publishing Company (1999). "In Memoriam". The Crisis 107. Retrieved on 14 October 2015.
- ↑ (1950) "Only Woman at Engineering Firm". Ebony Magazine. Retrieved on 14 October 2015.
- ↑ 4.0 4.1 4.2 4.3 4.4 Henderson. "Georgia Louise Harris Brown", The Washington Post, 30 September 1999. Retrieved on 14 October 2015.Henderson, D'Ann Sue Denton (30 September 1999). "Georgia Louise Harris Brown". The Washington Post. Retrieved 14 October 2015.
- ↑ Georgia Louise Harris Brown (en). Pioneering Women of American Architecture. Beverly Willis Architecture Foundation. Archived from the original on 2020-08-03. Retrieved on 2020-08-18.