Gloria Long Anderson

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Gloria Long Anderson
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyereGloria Dezie
aha ezinụlọ yaAnderson Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya5 Novemba 1938 Dezie
Ebe ọmụmụAltheimer Dezie
Ọrụ ọ na-arụchemist, physical chemist Dezie
onye were ọrụMorris Brown College Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Chicago, University of Arkansas at Pine Bluff, Clark Atlanta University, Altheimer-Sherrill High School Dezie
agbụrụNdi Afrika nke Amerika Dezie

Gloria Long Anderson (amuru na Nọvemba 5, 1938) bu Fuller E. Callaway Prọfesọ Chemistry na Morris Brown College, na osote onye isi ala maka ihe omume agụmakwụkwọ. [1] Ọ jerela ozi dị ka onye isi oche nwa oge Morris Brown, yana osote onye isi oche nke Corporation for Public Broadcasting . Ọ bụ onye ọsụ ụzọ n'ọhịa nke ihe nleba anya nke resonance spectroscopy nke nuklia, a makwaara ya maka ọmụmụ ya nke fluorine-19 na ndị na-ebu rọketi siri ike. [2] [3]

Ndụ mbido A[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Anderson na November 5, 1938, na Altheimer, Arkansas, ebe a zụlitere ya. Ọ bụ nwa nke anọ, na otu nwa agbọghọ, n'ime ezinụlọ amuru ụmụ isii. N'ajụjụ ọnụ ya na Jeanette E. Brown gbara ya, ọ kọwara na ọ naghị adị ya ka ọ dị iche, n'agbanyeghị na ọ bụ naanị ya bụ nwa agbọghọ, n'ihi na "M na-esokarị ha egwu egwuregwu, dị ka Balu ana akpo "basketball", softball, na ụdị ihe ahụ. (. . . ) Nwanne m nwoke nke ọdụdụ ga-eso m gwuo ụmụ bebi egwuregwu ma ndị ọzọ agaghị eme, ma ị maara, echeghị m echiche nke ukwuu banyere ya. " [4]

Ọ bụ ada Elsie Lee Foggie Long, onye na-akwa akwa, yana Charles Long, [5] onye na-eketa ihe, nwere agụmakwụkwọ klaasị nke iri na nke atọ, n'otu n'otu. [6] Ha bi n’ebe ndị agbụrụ na-akpakọrịta, ndị na-akọ ugbo kewapụrụ iche. [6] Mgbe e mesịrị, nne na nna ya abụọ rụrụ ọrụ na Pine Bluff Arsenal, nne ya na Ngalaba Armament na nna ya dị ka onye nlekọta. [4] N'ịbụ onye tolitere, a tụrụ anya na ọ ga-enyere aka n'ọrụ ugbo, mgbe afọ ole na ole gachara, kọwara, sị: "N'ụbọchị ndị ahụ, anyị amaghị na anyị bi na ịda ogbenye." [3]

Ndị mụrụ ya butere agụmakwụkwọ ya ụzọ (na agụmakwụkwọ nke ụmụnne ya na ụmụnne ya atọ gakwara Mahadum Arkansas ). [4] Ha kwere ka ọ malite ụlọ akwụkwọ elementrị mgbe ọ dị afọ anọ ("ha enyochaghị nke ọma n'oge ahụ" [6] ), bụ oge ọ mụtala ịgụ ihe. [6] Ọ gara ụlọ akwụkwọ ọha dị iche iche, gụnyere Ụlọ Akwụkwọ Ọzụzụ Altheimer . Ọ bụ nwa akwụkwọ mara mma nke kwụsịrị akara ule, gụsịrị akwụkwọ sekọndrị valedictorian mgbe ọ dị afọ 16, n'afọ 1954. [6] [4] Ndị nkuzi na Altheimer Trainer School bụ ndị America kpamkpam, ma na-agba ụmụ akwụkwọ ha ume nke ukwuu. [3] Ọ kọwara na ndị nkuzi “gbaliri anyị ime nke ọma, ime nke ọma, n'ihi na ha nwere mmasị dị ukwuu n'ịmepụta ụmụ akwụkwọ na-aga nke ọma, gụrụ akwụkwọ nke ọma. Ha hụrụ n'anya, na-akpachi anya, na anyị na-eme nke ọma." [6] Ụlọ akwụkwọ ahụ nyere obere mmụta sayensị, yana obere mgbakọ na mwepụ. [4]

Ọrụ ole na ole dị maka ụmụ nwanyị Africa America na Altheimer, yabụ Anderson họọrọ ịga kọleji, na-atụ anya ịchụso ọrụ. [3] Ọ naghị eme atụmatụ ịchụso ọrụ sayensị, kama ọ tụlere ọrụ na agụmakwụkwọ anụ ahụ na ịchọ mma ime ụlọ. [6]

Agụmakwụkwọ ya[dezie | dezie ebe o si]

Nzere bachelọ[dezie | dezie ebe o si]

Anderson malitere ịmụ akwụkwọ na Arkansas Agricultural, Mechanical, and Normal College, ụlọ akwụkwọ na-akwado steeti maka ndị America America. Ọ nwetara obere akwụkwọ mmụta n'afọ mbụ ya, sochiri agụm akwụkwọ kọleji Rockefeller Foundation n'etiti afọ nke 1956 na 1958 iji kwado akara mmụta ya. [3] [4] Dị ka akụkụ nke scholarships, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye inyeaka nkuzi, na-enyere aka na klas kemistri. [4] Ọ na-arụkwa ọrụ n'oge okpomọkụ, na-arụ ọrụ na ụlọ ọrụ swiiti dị na Chicago n'etiti ndị obere na ndị agadi. [4] N'agbanyeghị na ọ gụbeghị kemistri n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, ọ debanyere aha na mbụ na nkuzi kemistri na obi ike, n'ihi na a na-ewere kemistry ka isi ihe kacha sie ike. [6] Ọ gụsịrị akwụkwọ na kemistri na mgbakọ na mwepụ na afọ 1958, dị ka valedictorian, summa cum laude, nke mbụ na klas nke Narị abụọ na asaa [6] [3] [4] Dr. Martin Luther King Jr. bụ ọkà okwu mmalite na ngụsị akwụkwọ ya, na ọ bụkwa isi iyi nke mkpali n'ime ndụ ya niile. [4]

N'agbanyeghị na a nabatara ya ịga ụlọ akwụkwọ na Mahadum Stanford, ọ nweghị ike ịgụ akwụkwọ ebe ahụ maka enweghị ego. A jụrụ ya maka ọkwá na Ralston Purina Company dị ka onye na-ahụ maka kemist n'ihi na ọ bụ African-American. O mechara kwuo na "ha mere m amara site n'ịghara iwere m ọrụ, ma aghọtaghị m ya n'oge ahụ." [6]

Nzere masta[dezie | dezie ebe o si]

Enweghị nhọrọ ndị ọzọ, Anderson kụziri geography, ịgụ na mgbakọ na mwepụ na klas nke asaa na ụlọ akwụkwọ dị na Altheimer ruo ọnwa isii (n'agbanyeghị, site na ntinye onwe ya, "Amaghị m ọbụna ihe gbasara ọdịdị ala karịa ụmụ akwụkwọ" [4] ). E nyeziri ya onyinye National Science Foundation nke Kimuel Alonzo Huggins, onye isi oche ngalaba kemịkalụ mahadum Atlanta, ka ọ mụọ maka nzere Master na kemịkalụ. [6] [3] Mgbe alụmdi na nwunye ya na Leonard Sinclair Anderson n'afọ 1960, ọ fọrọ nke nta ka ọ kwụsị na mmemme ahụ n'ihi ihe isi ike ego, n'agbanyeghị mkpakọrịta. [3] Dr. Huggins tinyere aka ọzọ, ma nye ya ego nyocha ka ọ nwee ike ịga n'ihu na-agụ akwụkwọ na ụlọ nyocha ya. [3] Ọ nabatara, n'agbanyeghị na isiokwu nyocha ya "enweghị mmasị na ya." [4] Anderson nwetara akara ugo mmụta Master ya na organic chemistry na Atlanta n'afọ 1961, na nyocha nke Dr. Huggins na-elekọta na usoro nhazi nke butadiene, nke akpọrọ: "Studies on 1- (4-Methylphenyl) -1,3-Butadiene". [6] [3]

Ọ kụziiri ihe otu afọ na South Carolina State College na Orangeburg . Anderson wee laghachi na Atlanta, na Morehouse College . Henry Cecil Ransom McBay, bụ "nna nke ndị na-ahụ maka ọgwụ ojii na United States", kpọtụụrụ ya, bụ onye mere ka ọ bụrụ ọrụ ya ịchọta na ịzụ ndị ọkachamara n'ihe gbasara ọgwụ Africa America. Anderson rụrụ ya ọrụ dị ka onye nkuzi kemistri na onye enyemaka nyocha afọ abụọ. [6] [3] N'okwu nke aka ya, Anderson "hụrụ n'anya ịkụziri kemịkalụ organic n'anya, n'ihi na, nke mbụ, amụtara m ọtụtụ chemistry organic mgbe m na-akụzi ya." [4] McBay gbara ya ume ka ọ gbasoo ọmụmụ doctoral ya.

PhD[dezie | dezie ebe o si]

Anderson malitere ọmụmụ doctoral ya na Mahadum Chicago (McBay's alma mater) n'afọ 1965, wee nweta enyemaka nyocha na nkuzi. [3] N'afọ mbụ ya, ọ bụ naanị nwa akwụkwọ kemịkalụ organic oge niile. [4] Ọ kụziiri ụmụ akwụkwọ kemịkalụ ụmụ nwanyị ọcha n'afọ mbụ ya, mana o kpebiri itinye uche na onwe ya mgbe ọ ghọtara na, n'ihi ịkpa ókè agbụrụ juru ebe niile n'oge ahụ, ha nwere uru ọ na-enweghị. [4] N'ajụjụ ọnụ ya na Jeannette E. Brown, ọ na-akọ akụkọ ihe mere eme nke ọ dara ule nke afọ mbụ (prelims, "oge mbụ m daa ihe ọ bụla na ndụ m") wee nata ndụmọdụ na ọ gaghị eweghara ya. . Ọ bụ ezie na onye ọ bụla nọ na klaasị emezuola akwụkwọ mbụ ahụ, ọtụtụ n'ime ha natara ndụmọdụ ka ha weghara ya. Mgbe ọ zutere onye ndụmọdụ ya, ọ gwara ya na ya enwetala akara nke abụọ kachasị elu na otu ahụ. [4] N'ihi nke a, Anderson nọrọ oge okpomọkụ na-achọ ọrụ na Chicago, ma na-enyocha akwụkwọ ọgụgụ kemịkalụ anụ ahụ ya. O mechara nweta oku ekwentị site na Mahadum Chicago, na-enye ọrụ ka ya na Dr. Leon Stock rụọ ọrụ dịka onye enyemaka nyocha. [4] Iji nwalee nkà ya, o debere ya ọrụ nke ọ dịghị onye ọ bụla n'ime ụmụ akwụkwọ ya jisiri ike mezue: ime 9-fluora-anthracene site na usoro zuru ezu na akwụkwọ French. Anderson, ebe ọ na-amụghị French, ọ gara n'ebe a na-ere akwụkwọ, zụta akwụkwọ ọkọwa okwu French, sụgharịa akwụkwọ ahụ, ma mee nnwale ahụ nke ọma na mgbalị mbụ ya. [4] O mechara mee ule prelim ọzọ, wee gafee. [4]

Ọ na-enwe mmasị na ahụmahụ ya na Dr. Stock's lab, ya mere ọ nọgidere na-eme nnyocha ya na ya, na-arụ ọrụ na nuklia magnetik resonance na CF infrared ugboro shifts nke fluorine-19, na-ebipụta ma ọ dịkarịa ala otu akwụkwọ tupu ọ dechara ya akwụkwọ (nke ha. dere "n'ime izu ụka"). [3] [4] Anderson na-arụ ọrụ na ụlọ nyocha n'ehihie, mgbe ahụ na akwụkwọ edemede ya n'abalị n'ụlọ. [4] Ọ bụ onye ọsụ ụzọ na ngalaba nke fluorine Nuclear Magnetic Resonance (NMR) spectroscopy ("ọ nweghị onye maara ka esi arụ ya ma e wezụga mụ onwe m"). [4] N'ime oge ya na Mahadum Chicago, Thomas Cole (onye mechara bụrụ onyeisi oche nke Mahadum Clark Atlanta ) nyere ya ndụmọdụ. [6] Cole nọ na-arụ ọrụ dị ka onye inyeaka nkuzi, ma bụrụkwa onye kuziri ya ihe ndabere nke NMR. [4] Anderson nwetara kemịkalụ organic organic ya Ph.D. n'afọ 1968. Akpọrọ akwụkwọ akụkọ ya: "19F Chemical Shifts For Bicyclic and Aroma Molecules ". [4] N'ime akwụkwọ nke sitere na akwụkwọ akụkọ ya, ọ na-akwụ ụgwọ okwu ahụ bụ "mgbanwe kemịkalụ nọchiri anya". [4] [7]

Ọrụ ya[dezie | dezie ebe o si]

Ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1968, Anderson họọrọ ime nchọpụta post-doctoral ya na kọleji akụkọ ihe mere eme nke Black ("ọ meghị ihe dị iche" [4] ) n'ihi ogbugbu nke Martin Luther King Jr. n'April nke afọ ahụ., ma leba anya na nke a ntinye aka ya na otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị obodo America. [6] Ọ maara n'oge ahụ na ụfọdụ ndị enyi ya na-ewere nhọrọ a dị ka "ndị ọkachamara na-egbu onwe ha", ya onwe ya kwenyere na ya nwere ike ịrụzu ọtụtụ ihe n'ọnọdụ dị iche. [6] Agbanyeghị, ọ kwụsiri ike na mkpebi ya, wee jụ onyinye sitere n'aka ọtụtụ mahadum ndị ọcha n'oge ọrụ ya. [6] N'ajụjụ ọnụ ya na Jeannette E. Brown gbara ya, ọ kọwara ihe kpaliri ya, sị: "Achọrọ m ịga mahadum ndị ojii ka ụmụ akwụkwọ nwee ohere inweta ụdị agụmakwụkwọ m nwetara; n'ihi na ọ dị m ka m si ebe m bịa. site na nke ahụ ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ihe na-agaghị ekwe omume inweta ụdị ọzụzụ m nwetara. (. . . ) M na-esi na ngere ntupu waya pịgharịa." [4] Na ndụmọdụ Dr McBay, Anderson tinyere akwụkwọ maka ọkwa oche na ngalaba chemistry Morris Brown College dị na Atlanta. [3] Enyere ya ọkwa ahụ, wee bụrụ osote prọfesọ na kọleji. Dị ka onye isi oche nke ngalaba kemistri, o mere mgbanwe dị ukwuu ka American Chemical Society wee kwado ya. [3] N'agbanyeghị ịnata ọrụ ndị ọzọ, Anderson họọrọ ịnọ na Morris Brown n'ihi "nkà ihe ọmụma mmụta na Morris Brown, na Morris Brown na-ewere ụfọdụ n'ime ụmụ akwụkwọ na-egbuke egbuke e nwere, ma n'otu oge ahụ, Morris Brown na-enye ohere ụmụ akwụkwọ ndị na-amụ ihe. obughi na elu echelon bia ebea." [4] N'elu nkwa nkuzi ya, malite na okpomọkụ nke 1969 Anderson mere nchọpụta post-doctoral na Georgia Institute of Technology, na-arụ ọrụ na Dr. Charles L. Liotta na "Studies on the method of epioxidation". [3][4] [4]

Anderson na-akọwa na mgbe ọ sonyere Morris Brown, osote onye isi oche nke Ọmụmụ ihe gwara ya na ọ bụ ụlọ akwụkwọ nkuzi, na ọ bụrụ na ọ chọrọ ime nyocha, "ị na-eme nke ahụ n'oge nke gị." [4] Ya mere, ọ na-ekwu, sị: "Emere m ya n'oge nke m. M na-arụ ọrụ ná mgbede na Saturday na Sunday. (. . . ) Ekpebisiri m ike ime [nyocha]. Ma nke ka mkpa, ahụrụ m nyocha n'anya, ọ ka na-amasịkwa m nyocha." [4] Anderson gara n'ihu na nyocha ya gara n'ihu na fluorine-19 na mmekọrịta ya na atom ndị ọzọ, na-eji ya nyochaa mmeghachi omume njikọ. Nchọpụta Anderson ekpuchiwokwa usoro epoxidation, ndị na-emepụta rọketi siri ike, njikọ ọgwụ mgbochi nje, ogige ọgwụ fluoridated, na amantadines nọchiri anya. [6] [2] A na-etinye ọrụ ya na ọgwụ mgbochi nje . Ọ natara patent maka ọrụ ya n'afọ 2001 n'afọ 2009.

N'ime oge ọrụ ya niile, ọ na-agbasi mbọ ike inweta ego, ma na-ekwu na ihe ka ukwuu n'ime nke a bụ ịkpa ókè agbụrụ nke oge ahụ. O ji ego sitere n'ụgwọ ọnwa ya were kwado nyocha ya. [3] N'ajụjụ ọnụ ya na Jeanette E. Brown n'afọ 2009, ọ kọwara, sị: "Ọ bịara doo m anya na ọ bụrụ na m nọ na Morris Brown College, kọleji enweghị akụkọ ihe mere eme nke nyocha na kemistri ma ọ bụ usoro ihe ọmụmụ dị otú ahụ, na ọ dịghị onye ga-aga. nye m ego ọ bụla maka nyocha. (. . . ) N’ihi ya, m kpebiri na m ga-eme nchọnchọ n’agbanyeghị ihe ọ bụla. (. . . M kwụrụ [ụmụ akwụkwọ] n'akpa m, ana m akwụ ya na kaadị kredit m. Ọbụna taa, amaghị m ego ole m ji ndị ọka iwu patent, ma akwụwo m ụgwọ maka ihe ikike ikike ahụ niile, onwe m. " [4]

N'afọ 1973, ọ ghọrọ Fuller E. Callaway Prọfesọ nke Chemistry na oche, nke ọ laghachiri na 1990 ka ọ rụchara ọrụ dị ka Dean of Academic Affairs site na afọ 984 ruo afọ 1989. Anderson rụrụ ọrụ dị ka onye otu National Science Foundation Research Fellow (1981) na onye nyocha nyocha (1982) maka Lockheed Georgia Corporation, na emesịa dị ka onye nyocha ngalaba SCEE maka US Air Force Rocket Propulsion Laboratory na Edwards Air Force Base (1984). [4] Ọ rụkwara ọrụ dịka onye ndụmọdụ maka IPECS Holland, ụlọ ọrụ nyocha kemịkalụ Dutch na ọgwụ ọgwụ (1990). [4]

Anderson ghọrọ onye isi ala Morris Brown ugboro abụọ, site na 1992 ruo 1n'afọ 993 na na 1998, bụrụkwa Dean of Science and Technology site na 1995 ruo 1997. Ebe ọ bụ na 1999 ruo mgbe As of 2009 , ọ bụ Fuller E. Callaway Prọfesọ nke Chemistry. Ugboro abụọ, ọ jere ozi dị ka onye isi oche nwa oge nke Morris Brown. [4] Dị ka nke 2011, Anderson na-arụ ọrụ dị ka osote onye isi oche nke Morris Brown College. [3]

Akpọrọ Anderson n'etiti ndị ọkà mmụta sayensị na-egbuke egbuke na Atlanta, Georgia na 1983 site na magazin Atlanta . Akpọrọkwa ya aha n'etiti ndị nkuzi ojii pụtara ìhè na Atlanta na mbipụta 1991 SuccessGuide. [4]

N'èzí agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

N'ime oge ọrụ ya niile, Anderson ejirila ọtụtụ ndị isi oche na ndị isi kọmitii, gụnyere dị ka onye isi oche nke Kọmitii Ọmụmụ Mgbasa Ozi Ọha na Greater Atlanta (1974-1976), dị ka osote onye isi oche nke Public Broadcasting Atlanta Board (1980-1982), na na Morris Brown. College, Onye isi oche nke nkwalite na Tenure Ad Hoc Appeals Committee (2000), Onye isi oche nke Academic Planning Task Force (2003), Onye isi oche nke Ndị ọrụ nchekwa ngalaba(2003) na oche nke Council Affairs agụmakwụkwọ (2004). Ọ nọkwa na kọmitii ndụmọdụ maka nchịkwa nri na ọgwụ US. [4]

Ndụ onwe[dezie | dezie ebe o si]

Ọ lụrụ Leonard Sinclair Anderson, onye nkuzi na 1960. [3] Na Chicago, mgbe Anderson na-agụ akwụkwọ maka PhD ya, Leonard gara Chicago Conservatory of Music, na-agụsị akwụkwọ na nzere Master. [4] N'ikwu okwu banyere alụmdi na nwunye ya, Anderson kwuru, sị: "N'oge ahụ, ị maara, a tọhapụrụ anyị, n'ihi ya, anyị amaghị na anyị ekwesịghị isi nri na nhicha na ihe niile. Emere m ihe ahụ niile, gụkwara m akwụkwọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị. Alụrụ m nwunye. Abịara m n'ụlọ. M na-esi nri, m na-asachapụ na ígwè na ihe niile mgbe m lụrụ di na nwunye." [4]

N’ajụjụ ọnụ ya na Jeanette E. Brown gbara, Anderson kọwara, sị: “Ọ na-adị m mgbe nile igosipụta onwe m n’ebe ọ bụla m gara. Ekwesịrị m igosi onwe m na Chicago. Mgbe m gosipụtara onwe m, enweghị m nsogbu ọ bụla. Mgbe m gara Georgia Tech dị ka post-doc, aghaghị m igosi onwe m. Mgbe m gosipụtara onwe m, enweghị m nsogbu ọ bụla. (. . . ) Ihe ha na-ekwu bụ na ha egeghị m ntị, n’ihi na ha amaghị na m ma ihe ọ bụla. Ha echeghị na m maara ihe m na-ekwu. Ọ na-adịkwa otú ahụ mgbe ọ bụla m gosipụtara onwe m na kemistri." [4]

A na-ehota Anderson ka ọ gwara otu ndị ọkà mmụta sayensị na-eto eto, sị, "[Ị] nwere ike ime ihe ọ bụla ịchọrọ ime. Ị nwere ike ịbụ ihe ọ bụla ịchọrọ ịbụ. Agbanyeghị, ị ga-ekpebirịrị. Ị ghaghị ịrụsi ọrụ ike. Ị gaghị ekwe ka onye ọ bụla kọwaa onye ị bụ na ihe ị nwere ike ime." Ọ na-agbakwụnye, "Dịka Dr. Martin Luther King, Jr. kwuru na m na mahadum mmalite, na m na-akọwapụta, 'Apụla ịbụ ndị kasị mma ojii ọkà mmụta sayensị, Gaa na-kasị mma ọkà mmụta sayensị.' " [3]

Nkwanye ugwu ya niile[dezie | dezie ebe o si]

Anderson bụ onye otu American Chemical Society, Ụlọ akwụkwọ sayensị nke mba, na Òtù Ndị Nkụzi Sayensị Mba [3]

Ọ nwetala ọtụtụ nkwanye ugwu na ihe nrite, gụnyere:

  • Nkà mmụta Rockefeller, (1956-1958) [3] [4]
  • Onyinye mbipụta nke isii, Isi Atlanta, National Association of Media Women (1978) [4]
  • Onyinye oche oche, Isi Atlanta, National Association of Media Women (1978) [4]
  • Onyinye Ọrụ Mgbasa Ozi Ọha, Isi Atlanta, National Association of Media Women (1978) [4]
  • Ụmụ nwanyị ojii pụtara ìhè, ọgbakọ Utopian (1979) [4]
  • Ụlọ ọrụ nyocha ngalaba, National Science Foundation (1981) [4]
  • Asambodo ekele, steeti Georgia (1982)
  • Akwụkwọ mpịakọta nke nsọpụrụ sitere na National Association of Negro Business and Professional Women (1983) [3]
  • Mmekọrịta nyocha ngalaba, Southeast Center for Electric Engineering Education, Air Force Office for Science Research (1984) [4]
  • Nrite ekele, Air Force Rocket Propulsion Laboratory (1984) [4]
  • Ntụtu aka Onye isi ala na nnabata nke ahụmịhe ihe atụ nke na-asọpụrụ My Alma Mater, National Association for Equal Opportunity in Higher Education (1986) [4]
  • Alumni All-Star Excellence Award in Education, Mahadum Arkansas na Pine Bluff (1987) [4]
  • Ekele YWCA Maka Ụmụ nwanyị nke Mmeri (1989) [4]
  • Onyinye Ọkachamara UNCF, United Negro College Fund (1989-1990) [4]
  • "Ụmụ nwanyị nke agba na mgba", Njikọ nke Dọkịta LTD (1991) [4]
  • "Ekele Ekele Ndị Nne ojii: Maka onyinye pụtara ìhè nye obodo ojii", Ndị ụkọchukwu ojii nke Metro Atlanta, Inc. (1992, 1998) [4]
  • Mkpọsa, "Ụbọchị Gloria Long Anderson", Obodo Atlanta, Georgia (1993) [4]
  • Ụmụ amaala Georgia pụtara ìhè, Steeti Georgia (1998) [4]
  • Akwụkwọ mpịakọta nke onyinye nkwanye ugwu, Mahadum Arkansas na Pine Bluff (2002)

Ọ natara ọtụtụ onyinye nkuzi mgbe ọ nọ na Morris Brown College, gụnyere:

  • Ihe nrite ọrụ pụtara ìhè, ụmụ akwụkwọ ọrụ pụrụ iche, kọleji Morris Brown (1970) [4]
  • Onye nkuzi pụtara ìhè, Klas Senior, Morris Brown College (1976) [4]
  • Ihe nrite ọrụ pụtara ìhè, Mmemme Enyemaka ụmụ akwụkwọ, kọleji Morris Brown (1977) [4]
  • Ihe nrite onye nkuzi nke afọ (1983) [3]
  • Ngalaba/Ụlọ Nzukọ nke Ndị Ọrụ, Klas Senior, Morris Brown College (1983) [4]
  • Onyinye ọrụ pụrụ iche, Morris Brown College (1983) [4]
  • Nrite ekele, Mmemme Bound Elu, Morris Brown College (1983) [4]
  • Plaque ekele, Klas PREP nke 1985, Morris Brown College (1985) [4]
  • Ọrụ n'elu ihe nrite onwe, mmemme TRIO, Morris Brown College (1985) [4]
  • Onyinye ekele, ụlọ oriri na ọṅụṅụ ndị ọkà mmụta, Morris Brown College (1989-1990) [4]
  • Ntụle ekele, Morris Brown College Upward Bound Program (1991) [4]
  • Ihe nrite mmụta pụtara ìhè, West Georgia Chapter, Morris Brown College National Alumni Association (1999) [4]

E nyekwala ọtụtụ akwụkwọ ekele maka nsọpụrụ ya:

  • Plaque ekele, Arkansas AM & N. College Alumni Association (1973) [4]
  • Ihe ngosi ekele, Consortium Mgbasa Ozi Ọha nke Amerịka (1977) [4]
  • Plaque ekele, Task Force on Minorities in Public Broadcasting (1978) [4]
  • Plaque ekele, Metro SYETP, DeKalb County SYETP, na Elu Elu (1985) [4]
  • Plaque ekele, Martin/Altheimer Ụlọ Akwụkwọ Ngụkọta (1986) [4]
  • Plaque, Achievement, 120th Founder's Day Celebration, University of Arkansas na Pine Bluff (1993) [4]
  • Plaque ekele, Morris Brown College TRIO Mmemme (1996, 1997) [4]
  • Ngosipụta ihe ngosi, kọleji Morris Brown (1998) [4]
  • Plaque ekele, "Na ekele maka ndu ngalaba", ngalaba Morris Brown College (2004) [4]

NtụakaHi[dezie | dezie ebe o si]

  1. Administration. Morris Brown College. Archived from the original on October 3, 2015. Retrieved on 3 October 2013.
  2. 2.0 2.1 Wayne (2011-01-01). American Women of Science Since 1900 (in en). ABC-CLIO. ISBN 9781598841589. 
  3. 3.00 3.01 3.02 3.03 3.04 3.05 3.06 3.07 3.08 3.09 3.10 3.11 3.12 3.13 3.14 3.15 3.16 3.17 3.18 3.19 3.20 3.21 3.22 3.23 Brown, Jeannette E. (Jeannette Elizabeth), 1934- (2012). African American women chemists. New York: Oxford University Press. ISBN 978-0-19-990961-2. OCLC 761692608.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":2" defined multiple times with different content
  4. 4.00 4.01 4.02 4.03 4.04 4.05 4.06 4.07 4.08 4.09 4.10 4.11 4.12 4.13 4.14 4.15 4.16 4.17 4.18 4.19 4.20 4.21 4.22 4.23 4.24 4.25 4.26 4.27 4.28 4.29 4.30 4.31 4.32 4.33 4.34 4.35 4.36 4.37 4.38 4.39 4.40 4.41 4.42 4.43 4.44 4.45 4.46 4.47 4.48 4.49 4.50 4.51 4.52 4.53 4.54 4.55 4.56 4.57 4.58 4.59 4.60 4.61 4.62 4.63 4.64 4.65 4.66 4.67 4.68 4.69 4.70 4.71 4.72 4.73 4.74 4.75 4.76 Gloria L Anderson, interview by Jeannette E. Brown at Morris Brown College, Atlanta, Georgia, 21 August 2009 (Philadelphia: Chemical Heritage Foundation, Oral History Transcript #0673, (with subsequent corrections and additions), as part of the oral history project initiated by the Chemical Heritage Foundation and Iowa State University Library. Abstract retrieved from: https://oh.sciencehistory.org/sites/default/files/anderson_gl_0673_suppl.pdf Full Text available from the Chemical Heritage Foundation (Free Access) Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":3" defined multiple times with different content
  5. "Anderson, Gloria L." Who's Who Among African Americans. 19th ed. Detroit: Gale, 2006. 29. Gale Virtual Reference Library. Web. 8 Apr. 2016.
  6. 6.00 6.01 6.02 6.03 6.04 6.05 6.06 6.07 6.08 6.09 6.10 6.11 6.12 6.13 6.14 6.15 6.16 6.17 Warren (1999-01-01). Black Women Scientists in the United States (in en). Indiana University Press. ISBN 0253336031.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  7. Anderson (1969). "Chemistry of the bicyclo[2.2.2]octanes. IX. Chemical shifts for bicyclic fluorides" (in en). Journal of the American Chemical Society 91 (24): 6804–6808. DOI:10.1021/ja01052a044. ISSN 0002-7863. 

Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "OH" defined in <references> is not used in prior text.
Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "CHF" defined in <references> is not used in prior text.
Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "HistoryMakers" defined in <references> is not used in prior text.

Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "SpangenburgMoser2003" defined in <references> is not used in prior text.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Ọgụgụ ọzọ[dezie | dezie ebe o si]